Greenpeace USA

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Greenpeace USA bụ mmekọ United States nke Greenpeace International, ọgbakọ anaghị akwụ ụgwọ gburugburu ebe obibi nke kpalitere mmegharị mmekọrịta sitere n'omume kpọmkwem n'oké osimiri iji kwụsị ịwa whal na nnwale nuklia. N'ịbụ onye isi na Washington D.C., Greenpeace USA na-arụ ọrụ na mmefu ego kwa afọ nke ihe dị ka nde $ 40, na-ewe ihe karịrị mmadụ 500 na 2020. Nzukọ a na-adabere na onyinye sitere n'aka ndị òtù, na-ajụ onyinye ụlọ ọrụ ma ghara ịkwado ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị, n'agbanyeghị na 2020 Greenpeace USA nyere akara ngosi ihu igwe. maka ndị na-eme ntuli aka onye isi ala wee họrọ ha site na nke kachasị mma ruo na nke kachasị njọ na ihu igwe

N'ime mmegharị 2022 iji jikọta ọrụ na mmegharị gburugburu, Greenpeace U.S.A.'s Co-director Annie Leonard, onye na-emepụta vidiyo webụ na omenala ndị ahịa na-atụfu, kpọpụtara Tefere Gebre, onye isi osote onye isi oche nke AFL-CIO, ka ọ bụrụ onye isi mmemme na-ahụ maka mgbasa ozi na nkwukọrịta na-emesi ike na ikpe ziri ezi ihu igwe. Kemgbe mmalite ya na 1970s, GreenPeace U.S.A. na-eme ọtụtụ mkpọsa ụlọ ọrụ, ngagharị iwe n'okporo ámá na arụrụ arụ ọrụ na-elekwasị anya n'ịkwalite agbụrụ ogwe aka, na-adọta njikọ n'etiti nsogbu ihu igwe na agha agha, ịkwụsị igbukpọ osisi, ịkwụsị mmanụ ọkụ, na-egbochi mmetọ rọba. na okwu ndị ọzọ.

Ọdịdị nzukọ[dezie | dezie ebe o si]

Greenpeace USA bụ otu 501 (c) (4) na-anaghị akwụ ụgwọ na-achọ "ịgbanwe atumatu na omume gburugburu ebe obibi ugbu a" site na "mkparịta ụka n'ala maka usoro iwu dị iche iche." Ego Greenpeace bụ ọgbakọ ọrụ ebere 501 (c) (3) na-ewepụ ụtụ isi nke na-akwalite ebumnuche Greenpeace USA ichekwa gburugburu. Ego Greenpeace na-enye onyinye, na-eduzi mkpọsa agụmakwụkwọ na nyocha ego, gụnyere akụkọ gbasara enweghị nghọta nke ụlọ ọrụ mgbasa ozi na-ahụ maka mgbanwe mgbanwe ihu igwe.

Na 2020 mmefu ego Greenpeace USA dị ihe dị ka nde $40 yana ọtụtụ narị mmadụ nọ na-akwụ ụgwọ.

Nzukọ a na-adaberekwa na ndị ọrụ afọ ofufo na-arụ ọrụ n'ikike ndị a: obere otu mpaghara "pods" iji kwalite mkpọsa akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ na ọkwa mpaghara; ndị nnọchiteanya na-eduzi mmemme afọ ofufo; ndị na-ede akwụkwọ ozi iji metụta ndị ntuli aka ma ọ bụ ụlọ ọrụ lekwasịrị anya; Ndị ọrụ nchekwa ederede iji kpọkọta ndị na-akwado Greenpeace na ndị ntuli aka n'oge ntuli aka.

Greenpeace USA bụ otu n'ime obodo 26 na mpaghara mpaghara (NRO's) bụ ndị otu Greenpeace International dabere na Amsterdam. Dịka onye otu, a na-atụ anya na Greenpeace USA ga-emejuputa ma kwado mmemme mmemme ogologo oge Greenpeace International. NRO ọ bụla nwere ngalaba iwu ya na bọọdụ na-achị achị.

Akụkọ ihe mere eme[dezie | dezie ebe o si]

San Francisco, 1989 Ụlọ ahịa Greenpeace na Larkin Street. San Francisco, California, U.S.A.

Ebu ụzọ hazie Greenpeace na United States dị ka isiakwụkwọ dị iche na 1975, mgbe Greenpeace San Francisco mepere, ndị otu na Hawaii, Seattle, Portland, Los Angeles, Boston, Denver na mpaghara Great Lakes sochiri. Na 1979, ụlọ ọrụ ndị a jikọtara n'otu ụlọ ọrụ ka ọ bụrụ "Greenpeace USA". The Vancouver, British Columbia dabeere Greenpeace Foundation, mbụ Quaker-emetụta Greenpeace nzukọ, wee gbara akwụkwọ megide San Francisco ụlọ ọrụ maka iji aha Greenpeace, nke Canada ụlọ ọrụ kwuru na-akara ahia. E doziri esemokwu ahụ wee kwụsị ikpe mgbe e hibere kansụl Greenpeace mba ụwa nwere ndị nnọchi anya obodo ọ bụla iji kwụọ ụgwọ $250-puku dollar nke ụlọ ọrụ Vancouver ji. N'ime 1990s, Greenpeace USA mere nhazigharị nke mmefu ego, mechiri ọtụtụ ụlọ ọrụ ubi ya na mba ahụ dum.

Jon Hinck, onye guzobere ya[dezie | dezie ebe o si]

Na November 1978, mgbe Jon Hinck dị afọ 24 na enweghị ọrụ na Seattle, ọ zara akwụkwọ akụkọ Greenpeace Help Wanted ad, "Ịre mgbasa ozi maka ezi ihe." Ọ bụ ezie na ọ na-ala azụ ịbanye n'òtù ndị na-egbuke egbuke mgbe ahụ dabeere na Vancouver, BC, ọ na-arụ ọrụ ahịa na Seattle ma mesịa malite ịkọ akụkọ maka magazin ahụ, na-ekpuchi ikpofu ihe mkpofu nuklia na iji ọgwụ na-egbu egbu. Mgbe o gosipụtara ihe okike ya dị ka onye na-eme ihe ike, "na-etinye akara ngosi ịdọ aka ná ntị mmetọ na-ele anya na ọdọ mmiri mpaghara" - Hinck goro dị ka onye nduzi mgbasa ozi maka Greenpeace Seattle ... N'ọgwụgwụ 1979, ọ nọchitere anya ụlọ ọrụ ahụ na nzukọ nke US dabeere na United States. ngalaba nke Greenpeace wee sonye n'ịmepụta njikọ mba ọhụrụ, Greenpeace USA. N'okpuru nduzi nke Hinck dị ka onye ntụzi mgbasa ozi mba, Greenpeace Seattle, yana Greenpeace Vancouver, rụrụ ọrụ iji gbochie mmetọ mmanụ na Northwest Coast na mmachibido iwu na-aga nke ọma na ndị na-ebu mmanụ na Puget Sound na ịjụ Northern Tier Pipeline. Ọrụ nke ndị otu Hinck na Greenpeace USA, yana nke ndị na-eme ihe ike ndị ọzọ, mere ka gọọmentị US kwụsị ikpofu mkpofu nuklia n'oké osimiri. Greenpeace mechara nweta mmachibido iwu zuru oke na mkpofu nuklia site na Mgbakọ maka Mgbochi Mmetọ mmiri site na mkpofu ahịhịa na ihe ndị ọzọ.

Phil Radford, onye isi nchịkwa (2009-2014)[dezie | dezie ebe o si]

Na 2009, Phil Radford dị afọ 33, onye Greenpeace canvasser, goro dị ka onye isi nchịkwa nke Greenpeace U.S.A. obodo maka ndị ntorobịa na mmegharị ihu igwe. N'ajụjụ ọnụ ọpụpụ 2014 ya na Greenbiz, Radford kwuru na GeenPeace U.S.A. na-ekere òkè dị mkpa na ịmanye Asia Pulp & Paper ka ọ kwụsị igbutu osisi iji chekwaa ụdị dị iche iche na nchekwa carbon na Indonesia. N'ịmalite mgbasa ozi ụlọ ọrụ, Radford kwuru na nzukọ ahụ na-ebu ụzọ mee nchọpụta dị ukwuu, wee bịaruo ụlọ ọrụ ma ọ bụ ụlọ ọrụ na-arịọ arịrịọ ka ha kparịta ụka. Ọ bụrụ na nkwekọrịta emezughị, Greenpeace ga-amalite mgbasa ozi ọha na eze iji manye onye mmegbu ụlọ ọrụ kacha njọ, wee were ụlọ ọrụ ezubere iche kwado ụkpụrụ ụlọ ọrụ ọhụrụ. Radford gbakwụnyere ụzọ ọzọ mgbe ọ na-akwado maka mgbanwe n'ọtụtụ ụlọ ọrụ bụ ịmalite atụmatụ ntuli aka mpaghara na steeti.

Onye ndu ugbu a[dezie | dezie ebe o si]

N'otu oge a na-eji egwuregwu mara dịka nzukọ nke "ụmụ nwoke na ụgbọ mmiri ha," Greenpeace USA bụ ndị inyom abụọ na-eduzi ugbu a:

Annie Leonard, onye isi nchịkwa (2014-dị ugbu a)[dezie | dezie ebe o si]

Na 2014, na-eso ọpụpụ nke Phil Radford, Greenpeace USA goro Annie Leonard, nne naanị ya na-azụ ụmụ, dịka onye isi ngalaba. Onye edemede, onye na-eme ihe nkiri na onye na-ese ihe nkiri, Leonard mepụtara vidiyo webụ 2007 a ma ama, "Akụkọ nke ihe," bụ nke na-achọpụta mmịpụta, nrụpụta, mmepụta na nkesa nke ihe ndị ahịa nwere ike ịwụfu. Mgbalị Leonard na Greenpeace U.S.A. malitere na 1998, mgbe n'ime afọ 20 ọ rụrụ ọrụ na mkpọsa iji kwụsị mbupụ ihe mkpofu dị ize ndụ na mba ndị dara ogbenye. Ọ gara mba ụwa na-enyocha mkpofu mkpofu na ụlọ ọrụ nyocha, ọrụ nke butere Mgbakọ Basel, nkwekọrịta mba ụwa nke na-ebelata mbupụ ihe mkpofu sitere na mba ndị bara ọgaranya gaa mba ndị ka daa ogbenye. Otu n'ime ihe kacha mkpa Leonard bụ ikpughe mmetụta ego mmanụ na ndọrọ ndọrọ ọchịchị, na-elekwasị anya na ndị ijeri ijeri na-enye ego na-ajụ mgbanwe ihu igwe.

Ebony Twilley Martin, onye isi nchịkwa (2021-dị ugbu a)[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 2021, Greenpeace họpụtara Ebony Twilley Martin ka ọ bụrụ onye isi na-arụkọ ọrụ, na-eme ka ọ bụrụ onye isi oche nwanyị ojii mbụ nke otu mba na-ahụ maka gburugburu ebe obibi na United States. Tupu nhọpụta ahụ, Twilley rụrụ ọrụ na Greenpeace U.S.A. dị ka onye isi ndị ọrụ na omenala, onye isi njikwa nweta ikike na onye isi ọrụ mmadụ. Twilley Martin ghọrọ onye na-akwado gburugburu ebe obibi na 2008 ka nwa ya nwoke zụlitere ụkwara ume ọkụ na-ebi n'akụkụ okporo ụzọ Maryland na-ekwo ekwo. Ebumnuche Twilley gụnyere nkwupụta mberede ihu igwe na njedebe nke enyemaka mmanụ ọkụ. Na mgbakwunye, ọ na-atụ anya ime ihe dị ka àkwà mmiri n'etiti mmegharị ihu igwe na obodo ndị nwere agba. N'ịnabata ọnọdụ ahụ, Twilley dere, sị, "Ihe ịma aka gburugburu ebe obibi anyị na-eche ihu dị ukwuu - isi ihe Hurricane Ida kwusiri ike mgbe ọ dara n'ụsọ oké osimiri Louisiana, saịtị nke ahụike gburugburu ebe obibi na ikpe ziri ezi na-agbasi mbọ ike na ugbu a n'ihu nke nsogbu ihu igwe. Iji dozie ọgba aghara ndị a na-emekọrịta ihe, anyị ga-ewulite nzukọ siri ike ma dị iche iche. "

Tefere Gebre, onye isi mmemme (2022-dị ugbu a)[dezie | dezie ebe o si]

Tefere Gebre, onye bụbu osote onye isi oche nke AFL-CIO, ka ewetere ka ọ bụrụ onye isi mmemme Greenpeace USA na-ahụ maka mgbasa ozi, ime ihe na nhazi. "Anaghị m ahapụ mmegharị ndị ọrụ - ana m ebute ndị ọrụ na mmegharị gburugburu ebe obibi," Gebre gwara New York Times. Site na Etiopia, Gebre kwuru na ya chọrọ ilekwasị anya na nzukọ a na mmetụta nke mmetọ na ndị na-agba agba, wulite usoro ikpe ziri ezi nke ihu igwe na ime ka ndị ọrụ otu na ndị na-ahụ maka gburugburu ebe obibi dị n'otu iji guzogide nzaghachi xenophobic na nsogbu ndị gbara ọsọ ndụ ihu igwe. N'ime oge ya na AFL-CIO, Gebre nwere nkụda mmụọ maka enweghị mmasị nke ụfọdụ ndị isi ọrụ na-akwado nkwado gburugburu ebe obibi.

Ọgọst 3, 2013. Ndị na-eme ngagharị iwe abụọ na-akwụnye ọkọlọtọ n'ofe okporo ámá site na Ngalaba nke Steeti iji mee mkpesa maka enweghị ọrụ gọọmentị na mgbanwe ihu igwe n'oge nzukọ Major Emitters Forum. Aha: Tim Aubry, onye nduzi nke Visual Communication Greenpeace USA

Mgbasa ozi, ngagharị iwe na ndọrọ ndọrọ ọchịchị[dezie | dezie ebe o si]

Febụwarị 2, 2017. Rally Trump na NYC Office nke Chuck Schumer.

Mgbasa ozi onye isi ala nke afọ 2020[dezie | dezie ebe o si]

Ọ bụ ezie na Greenpeace USA, òtù na-akwụ ụtụ isi, anaghị akwado ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị, ọ na-enye ndị ntinye akwụkwọ na akara akara ndị omebe iwu. N'ọsọ Onye isi ala 2020, Greenpeace USA họọrọ Senator Bernie Sanders (D-VT) dị ka onye ndoro-ndoro ihu ihu igwe kachasị mma nwere A + (94 n'ime 100) yana Onye isi ala Donald Trump dị ka onye kacha njọ (0 n'ime 100). Joe Biden, onye gara n'ihu imeri asọmpi onye isi ala, nwetara akara D maka ịhapụghị atụmatụ iji gboo nsogbu ihu igwe. Greenpeace USA gbadoro ụkwụ n'ọkwa ya na nkwado ndị ndoro-ndoro maka Green New Deal na njedebe nke mmanụ ọkụ.

Ọnọdụ ihu igwe na agha[dezie | dezie ebe o si]

Ukraine na mmanụ Russia[dezie | dezie ebe o si]

Na Maachị, 2022, mgbe Russia wakporo Ukraine, ndị na-akwado Greenpeace rutere n'ụgbọ mmiri iji gbochie ụgbọ mmiri Gris 50,000 na-ebuga mmanụ Russia n'ọdụ ụgbọ mmiri New York. Ndị na-eme ihe nkiri weputara ọkọlọtọ "agha mmanụ na-ebu agha" ịdọrọ uche gaa na mbufe mmanụ Russia na-aga n'ihu n'agbanyeghị oku Onye isi ala Biden kpọrọ maka mmachi. Mkpesa a mere n'oge amara ụbọchị 45 na-eduga na mmachibido iwu nke White House megide mbubata mmanụ na gas Russia.

Anusha Narayanan, onye isi mgbasa ozi ihu igwe na Greenpeace USA na onye so na ngagharị iwe, gwara ndị nta akụkọ, "Ụlọ ọrụ mmanụ na gas na-ahụ maka ọnụ ahịa gas na-arị elu bụ otu ụlọ ọrụ na-ebute esemokwu na ọnwụ gburugburu ụwa. Ọdịnihu dị n'udo, ịdị ndụ na nha nhata dabere n'ịkwụsị riri ahụ anyị na mmanụ ọkụ na-agbanwe agbanwe na nke esemokwu kpatara."

Ngagharị iwe nke paịpụ mmiri[dezie | dezie ebe o si]

Paịpụ Keystone[dezie | dezie ebe o si]

2011. Phil Radford, onye bụbu onye isi nchịkwa nke Greenpeace USA, jidere na ngagharị iwe Keystone n'èzí White House. Aha: Joshua Lopez

Site na 2011 ruo 2013, Phil Radford, onye isi nchịkwa nke Greenpeace USA, sonyere na ọtụtụ ngagharị iwe White House na-achọ ka Onye isi ala Obama nye iwu ka a kwụsị ịrụ ọkpọkọ nke Keystone XL tar sands pipeline. N'iji njikọ mgbanwe iji tinye onwe ha na White House, ndị na-eme ngagharị iwe na uwe azụmahịa mere 2011 na-anọdụ ọdụ na Pennsylvania Avenue, na-agba Obama ka o nye iwu ndị isi ka ọ bụghị naanị ịkwụsị Keystone kamakwa mejuputa iwu siri ike iji chịkwaa ihe ọkụkụ ọkụ, igbochi coal. na ikuku gas na-ebupụ ma na-ebuli arụmọrụ ike na ụlọ. E jidere Radford, ya na onye na-eme ihe nkiri Daryl Hannah, na 2011 na-anọdụ ala iji mee mkpesa maka amụma ike nke President Obama.

N'afọ 2021, Greenpeace U.S.A. toro iwu onye isi ala Biden kagbuo ikike maka pipeline Keystone XL tar sands pipeline, ebe ọ na-agba Onye isi ala ume ka ọ kpochapụ enyemaka mmanụ ọkụ niile.

Dakota Access Oil Pipeline, North Dakota 2016.

Paịpụ Dakota Access[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 2019, ụlọ ikpe gọọmentị etiti dị na North Dakota wepụrụ dị ka enweghị isi na mkpesa mkpesa na nkwutọ nke Energy Transfer Partners LP, onye wuru 1,000-mile Dakota Access Pipeline, megide Greenpeace USA, EarthFirst na BankTrack maka ngagharị iwe ha. Ndị na-akwado Greenpeace USA esonyela na ebo ụmụ amaala na ọtụtụ puku ndị na-ahụ maka gburugburu ebe obibi si na mba ahụ iji gbochie owuwu nke pipeline. Ngagharị iwe ahụ dọtara uche mba na mba ụwa gbasara ikike nkwekọrịta agbụrụ ndị America, ịnweta mmiri ọñụñụ dị ọcha na ihe egwu dị na mmanụ ọkụ na-ere ọkụ. Akwụkwọ ikpe ahụ boro Greenpeace USA duhie ọha na nkwupụta ụgha gbasara saịtị dị nsọ nke ebo Rock Sioux Standing Rock na ohere nke pipeline ga-emerụ Osimiri Missouri na North Dakota. N'ụzọ dị iche, akwụkwọ akụkọ Greenpeace nke 2018 kwuru na pipeline Nyefee Energy na nke ndị enyemaka ụlọ ọrụ nwere "wụfuru ihe karịrị ugboro 500 n'ime afọ iri gara aga."

Na nzaghachi na mkpebi ikpe nke ụlọikpe nke enweghị ihe akaebe zuru oke, Tom Wetterer, onye ndụmọdụ izugbe na Greenpeace USA, kwuru na mkpebi ahụ "na-ezigara ụlọ ọrụ ndị na-anwa imechi ọha mmadụ ozi doro anya na a gaghị anabata imechi ụlọ ọrụ. Ọ bụkwa nlele na mbọ ụlọ ọrụ. ime ka ọ kwụsị ịgbachi nkịtị.”

Akwụkwọ akụkọ Intercept dị n'ịntanetị na mbụ kọrọ na ndị mmekọ na-enyefe ikike goro ụlọ ọrụ nchekwa nzuzo nke TigerSwan ka ha nweta ozi maka ikpe ahụ site na akaụntụ mgbasa ozi adịgboroja na ntinye nke ogige ngagharị iwe.

Oké Osimiri Arctic[dezie | dezie ebe o si]

N'ịgbaso Greenpeace USA mere ihe dị elu ozugbo, Shell Oil kwupụtara na 2015 na ọ ga-ahapụ nyocha mmanụ na Arctic. Ụlọ ọrụ mmanụ ahụ boro ọnụ ahịa mmanụ na-ebelata maka mkpebi ahụ, n'agbanyeghị na Greenpeace USA kwuru na ntụgharị Shell bụ nrụgide sitere n'aka ndị na-ahụ maka gburugburu ebe obibi. Tupu mgbe ahụ, otu ndị na-akwado Greenpeace USA agbagoro n'elu àkwà mmiri dị na Portland, Oregon, na mbọ iji gbochie ụgbọ mmiri na-egwu mmanụ Shell ịpụ n'ọdụ ụgbọ mmiri obodo ahụ.

Nzukọ Ndị Isi[dezie | dezie ebe o si]

Ụgbọ mmiri na-alụso Manchin ọgụ[dezie | dezie ebe o si]

Na 2021, Greenpeace USA sonyeere n'ụgbọ mmiri nke kayaks na obere ụgbọ mmiri na mpụga ụgbọ mmiri nke West Virginia Senator Joe Manchin dị na Washington D.C. iji dọta uche na ọjụjụ Manchin jụrụ ịkwado ngwungwu udo nke ihu igwe nke Congress. N'ịtụ aka na Onye isi ala Biden's Build Back Better Plan, akụkụ dị oke mkpa nke ngwugwu nkwụghachi ụgwọ ijeri $ 3.5, ndị na-eme ngagharị iwe na Potomac kpalitere akara nke na-ekwu "Amikpula West Virginia," "Manchin gafere ụgwọ ahụ," "BBB na-eweta ọrụ na WV" na "Ọ dịghị ihu igwe adịghị nkwekọrịta."

Oche Dị Ịkụ[dezie | dezie ebe o si]

Na 2008, Greenpeace's Project Hot Seat mkpọsa chọrọ ịmanye ndị otu United States Congress ka ha mejuputa atumatu iji kwụsị na ibelata ikuku gas, na ihe Phil Radford, mgbe ahụ, Greenpeace Executive Director, kwuru na "ga-abụ isi ihe na-eme ka gburugburu ebe obibi mmegharị. banye n'ike ndọrọ ndọrọ ọchịchị na Congress na obodo niile."

Ọrụ Sting na nyocha[dezie | dezie ebe o si]

Onye isi oche Exxon Mobil na vidiyo[dezie | dezie ebe o si]

Na 2008, Greenpeace's Project Hot Seat mkpọsa chọrọ ịmanye ndị otu United States Congress ka ha mejuputa atumatu iji kwụsị na ibelata ikuku gas, na ihe Phil Radford, mgbe ahụ, Greenpeace Executive Director, kwuru na "ga-abụ isi ihe na-eme ka gburugburu ebe obibi mmegharị. banye n'ike ndọrọ ndọrọ ọchịchị na Congress na obodo niile."

Ọrụ agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

Na 2015, akwụkwọ akụkọ New York Times kọrọ na ndị prọfesọ na Princeton na Mahadum Pennsylvania State jidere na arụ ọrụ siri ike mgbe ndị ọrụ Greenpeace, na-egosi dị ka ndị nnọchi anya ụlọ ọrụ ike, mere ka ndị prọfesọ ahụ nabata ego iji mejupụta uru nke coal na carbon anwuru. Lawrence Carter, onye ọrụ Greenpeace na-etinye aka na mkparị ahụ, kwuru na ebumnuche nke charade a bụ "ịkọwapụta akụkọ" ọrụ ụlọ ọrụ na-ajụ mgbanwe ihu igwe.

Ịgba ọsọ ngwá agha[dezie | dezie ebe o si]

Star Wars ngagharị iwe na Vandenberg[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 2002, otu ọkàikpe gọọmenti etiti mara ndị na-eme ngagharị iwe GreenPeace ikpe ikpe otu afọ maka imebi mmemme ngwa agha "Star Wars" na Vandenberg Air Force Base na Southern California. Mgbe ya na ndị ọka iwu gọọmenti nwetachara nkwekọrịta, Greenpeace kwetara ịkwụ ụgwọ $ 150,000 nra obodo ma zere ime ọzọ nke nnupụisi obodo na ọdụ ndị agha US na-etinye aka na mmemme ngwa agha. Na mbido, e boro ndị ngagharị iwe ahụ ebubo mpụ maka ịbanye na mpaghara mmachi na Vandenberg Air Force base, na-amanye igbu oge na mwepu ngwa agha ahụ. Greenpeace U.S.A. na-emegide ọta ogbunigwe nke dabeere na mbara igwe, na-arụ ụka na mmemme Star Wars na-abawanye agbụrụ ogwe aka ma na-abawanye ohere nke agha nuklia.

Plastic[dezie | dezie ebe o si]

Ikpe megide Walmart chụpụrụ[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 2021, onye ọka ikpe mpaghara US wepụrụ akwụkwọ Greenpeace megide Walmart, na-ekpebi na nzukọ ahụ enweghị ụkpụrụ iwu. Greenpeace USA boro ebubo na Walmart na-arụ ọrụ "omume azụmahịa ezighi ezi, nke na-ezighi ezi na nke aghụghọ" n'ịkpọ aha ụgha na ịkwalite ngwaahịa rọba nkeonwe dị ka enwere ike ịmegharị ya. Onye ọka ikpe Maxine Chesney kwuru na Greenpeace U.S.A. enweghị nguzo n'ihi na nzukọ ahụ ekwenyeghị na nkwupụta Walmart na-amalite na ya, yabụ enweghị ike ime ka ụlọ ikpe kwenye na e duhiere Greenpeace.

Na nzaghachi na mkpebi ahụ, Onye isi mgbasa ozi Greenpeace USA Oceans John Hocevar kwuru, "Walmart emeghị ihe mgbe anyị rụtụrụ aka na ha na-edepụta nkwakọ ngwaahịa dị ka ihe a na-emegharị mgbe ọ na-aga maka ebe a na-ekpofu ahịhịa na ihe nsure ọkụ. Mgbe anyị mechara kpọga ha n'ụlọ ikpe. Walmart jiri nka nka nke iwu mara ikike anyị itinye akwụkwọ kama ịkọwa isi okwu ahụ. "

Nnyocha banyere plastik a na-eji eme ihe otu[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 2021, Greenpeace weputara ọkwa kachasị njọ na mkpochapụ 20 ụlọ ahịa ihe eji eme ihe na-emetọ oke osimiri. Ụlọ ahịa ndị nwere ọkwa kachasị mma bụ Giant Eagle, ALDI na Sprouts Farmers Market; Ndị nyere akara kacha njọ bụ Wakefern, WinCo Foods na H-E-B. N'ozuzu, Greenpeace nwere enweghị nchekwube, na-ekwu na "ndị na-ere ahịa US na-aga n'ihu n'ike n'ike" iji nyefee plastik ndị siri ike ịmegharị." Afọ abụọ ka Greenpeace wepụtara akara mbụ na-adịghị mma, ụlọ ahịa malitere ire akpa ihe oriri na onyinye. ihe ndị nwere ike imebi ihe.

Coke na Pepsi na-ahapụ ebe a na-etinye plastik[dezie | dezie ebe o si]

Na 2019, na nzaghachi nrụgide sitere na Greenpeace USA, ma Coca-Cola na PepsiCo wepụrụ ndị otu ha na Associationlọ Ọrụ Na-ahụ Maka Nrụpụta Plastics. Otu ụlọ ọrụ na-akwado steeti ka ha machibido iwu na karama rọba.

Mattel[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 2011, ihe na-erughị otu izu ka ndị na-akwado Greenpeace USA wepụrụ ọkọlọtọ n'èzí ụlọ ọrụ Mattel's El Segundo, onye na-eme egwuregwu ụmụaka a ma ama maka plastik Barbie na Ken dolls mara ọkwa na ụlọ ọrụ ahụ ga-enyocha nkwupụta na ha na-eji ihe na-enye aka na mbibi nke oke ọhịa. Ka ọ dị ugbu a, ụlọ ọrụ ahụ kwuru na ha gwara onye na-ebubata ngwaahịa ha ka ọ kwụsị ịzụrụ ihe n'aka onye na-ebubata ihe a na-enyo enyo. N'oge ngagharị iwe ahụ, ọtụtụ ndị sonyere kwụpụrụ onwe ha n'ụlọ ahụ ka ha wepụta ọkọlọtọ nke gosipụtara enyi nwoke Barbie Ken na-agbasa na Barbie, na-ekwu, “Barbie: ọ gwụla. Anaghị m akpa ụmụ agbọghọ ndị na-egbukpọ osisi.” E jidere ọtụtụ ndị ngagharị iwe ahụ.

Mgbukpọsị oké ọhịa[dezie | dezie ebe o si]

Ọhịa Boreal, Canada

Kimberly-Clark kwenyere na isi iyi na-adịgide adịgide[dezie | dezie ebe o si]

Mgbe ndị na-eme ihe nkiri si Greenpeace USA na ndị otu na Canada kpasuru usoro ị nweta nke Kimberly-Clark, ụlọ ọrụ ngwaahịa akwụkwọ nde dollar nke ọtụtụ nde dollar (Kleenex, Scott, Cottonelle, Huggies) kwere nkwa na 2009 ichekwa oke ohia site n'inweta eriri osisi sitere na "isi mmalite ndị metụtara gburugburu ebe obibi, gụnyere Fiber osisi recycled." Nkwupụta ụlọ ọrụ ahụ bịara na mgbasa ozi Greenpeace USA afọ ise na-emegide mbelata nke ụlọ ọrụ ahụ na oke ọhịa Boreal nke Canada, ọhịa kachasị ukwuu n'ụwa, karịa oke ọhịa Brazil nke dị oke mkpa maka nchekwa carbon. . Omume ngagharị iwe gụnyere ịnọdụ ọdụ n'isi ụlọ ọrụ Kimberly Clark dị na Massachusetts, igbochi ụlọ ọrụ mmepụta ihe na Connecticut na ibipụta mgbasa ozi New York Times na-atụ aro na oge ọ bụla ndị na-agụ akwụkwọ na-afụ imi ha na anụ Kleenex ha na-emebi ọhịa Boreal.

Nnyocha IRS[dezie | dezie ebe o si]

Na 2006, mgbe ọ nwetasịrị mkpesa sitere n'aka Public Interest Watch Group, otu nzukọ kwadoro, n'otu akụkụ, nke Exxon Mobil, Internal Revenue Service duziri nyocha nke Greenpeace U.S.A. Mgbe nyochachara ogologo ọnwa, IRS gwara òtù gburugburu ebe obibi na ọ nwere ike ịga n'ihu. ịrụ ọrụ dịka ụlọ ọrụ anaghị akwụ ụgwọ na ụtụ isi ego gọọmentị etiti. John Passacantando, onye isi nchịkwa nke Greenpeace USA, kwuru, "Ekwenyere m na òtù dị iche iche kwesịrị inyocha ma nyochaa ya, mana ekwenyeghị m na ekwesịrị ịchebe gị n'ihi na ... ị bụ onye nkatọ nke Exxon Mobil." Onye na-ekwuchitere ụlọ ọrụ mmanụ kwuru na Exxon Mobil nyere aka na PIW, mana nke ahụ abụghị maka ịmalite nyocha ahụ.

Ndị ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Ndị nduzi[dezie | dezie ebe o si]

  • Richard Grossman[1]
  • 1988-1993 Peter Bahouth[2]
  • 1993-1997 Barbara Dudley
  • 1997-2000 Kristen Engberg[3]
  • 2000-2008 John Passacantando[4]
  • 2009-2014 Phil Radford[5]
  • 2014-dị ugbu a Annie Leonard[6]

ndị isi nchịkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • 2014-dị ugbu a Annie Leonard[6]
  • 2021-dị ugbu a Ebony Twilley Martin[7]

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

 

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. Americans Who Tell The Truth, Models of Courageous Citizenship. Retrieved on 2013-11-09.
  2. About (en-US). Peter Bahouth. Retrieved on 2020-01-28.
  3. Kristen Engberg, Principal. Grassroots Solutions. Archived from the original on 2013-11-26. Retrieved on 2013-08-02.
  4. John Passacantando (en-US). Greenpeace USA. Retrieved on 2020-01-28.
  5. Meet Philip Radford, Executive Director of Greenpeace. How Stuff Works. Archived from the original on 2013-11-09. Retrieved on 2013-08-02.
  6. 6.0 6.1 Greenpeace USA Announces New Leader: Annie Leonard, Creator of "Story of Stuff" Video and Project. www.greenpeace.org. Retrieved on 31 July 2018. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "greenpeace.org" defined multiple times with different content
  7. Meet Ebony Twilley Martin, Greenpeace's New Co-Executive Director. Greenpeace USA (9 September 2021). Retrieved on 10 March 2022.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

  • Greenpeace USA
  • Greenpeace International
  • N'ọchịchịrị: Olee otú ụlọ ọrụ mgbasa ozi mmekọrịta si zoo nsogbu ihu igwe n'ihu ọha (akụkọ nyocha Greenpeace, 2022)
  • Nchịkọta na-apụ na mbara ala: Ndị na-ere nri na United States na Nsogbu Mmetụta Plastic (akụkọ nyocha Greenpeace, 2019)