Gus Nall

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

VGus Nall (1919) bụ ónyé America na-ese ihe n'etiti narị afọ nke irí abụọ na Chicago, Indiana, Ohio, na Michigan. A mụrụ ya na Illinois, ọrụ Nallī a kacha márá amara bụ ihe osise ya "Lincoln na-agwa ndị nweere onwé ha okwu na Steps of the Capital at Richmond" (1963), nke steeti Illinois nyere iwu iji sọpụrụ 100th anniversary of the Emancipation Proclamation.[1][2][3][4][5]

Ndụ[dezie | dezie ebe o si]

Gus Nall bụ ónyé Africa-America na-ese ihe nkè amụrụ na Chicago, Illinois na 1919. Ọ lụrụ Thelma Nall mgbe ọ dị afọ iri abụọ na otu. Nall bụ ónyé omenkà ama ama n'oge 1950s na 60s, nkè a maara màkà nnọchiteanya nkè ógè a nke ndị Africa America. Ọ gụrụ akwụkwọ na Art Institute nké Chicago nakwa na Paris. N'oge ndụ ya, e gosipụtara ya na Art Gallery Magazine (1968, "The Afro-American Issueʹ) yana Carol Myers' Black Power in the Arts.[6][3]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Ọrụ Nallī nwèrè ihe oyiyi mmadụ toro ogologo nke Cubist na Expressionist style nkè eserese, na nka Africa.[7] Ihe osise ya na-egosipụtakarị ihe nnọchianya nkè ndị Africa America. Archibald Motley na Eldzier Cortor, ndị bụ ndị na-ese ihe na Chicago, nwèrè mmetụta n'ebe ọ nọ. Ọrụ Nallī nyèrè ya ohere ịghọ ihe nlereanya nye ndị na-ese ihe ibe ya yana ndị nwéré mmasị na ndụ ya dị ka onye na-ese egwu. Nall nwèrè mmetụta na-akpali akpali na ndụ ónyé na-ese ihe na ónyé édémédé Clarence Major ónyé na-ele ya ányá.[7] Ihe osise ya "Lincoln na-agwa ndị nweere onwe ha okwu na Steps of the Capital at Richmond" (1963) dị na ngosi na-adịgide adịgide na DuSable Museum of African American History.[4]

Ihe ngosi[dezie | dezie ebe o si]

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]