Hélmer Herrera

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

[1]Francisco Hélmer Herrera Buitrago nke a dị ka "Pacho" na "H7", (August 24, 1951 - Nọvemba 6, 1998) bụ onye na-azụ akara na ọgwụ Colombia, onye isi nke anọ na Cali Cartel, ma kwenye na ọ  bụ nwa Benjamin Herrera Zuleta

Afọ mbụ[dezie | dezie ebe o si]

[2] [3]Herrera tolitere n'obodo Palmira nke Colombia, na Ngalaba Valle del Cauca .  Ọ nọ n'iche akwụkwọ, Herrera egwu ọrụ, nkà na ẹzì, kpàzọ nke ya ọrụ mgbe e Mgbe na United States.  N'ịbụ onye bi na United States, ọghọkwara onye na-ere akara ọla na ọla dị oké ọnụ ahịa ruo mgbe ọ pịa ire cocaine na New York City .  Na 1975, na 1978, e jidere Herrera na ebubo nkesa na New York City maka ire cocaine. [4]  

Cali Cartel[dezie | dezie ebe o si]

Na 1983, Herrera gara Cali, Colombia, ka ya na Cali Cartel kpa ikike ikike nkesa na nkesa maka New York City.  O mechara ngwụcha egwuregwu aha maka Cali Cartel site na Mexico, yana njikọ ndị o mebere na

[5]Herrera gbakwara otu n'ime "enwere mwepu ego elele ọkaibe na nke bara uru", dị ka Ụlọ Ọrụ Na-ahụ Maka Mgbochi Ọgwụ na United States si kwuo.  [1] N'oge na-adịghị anya, a kwalitere Herrera ka ọ bụrụ Cali Cartel kingpin ma nye ya ikike Jamundí na ndịda Valle, na Palmira na Yumbo n'ebe ugwu na n'ebe egwu nke Valle.

[4]Ụbọchị Herrera, dị ka DEA si kwuo, mbubata cocaine sitere na Peru na Bolivia, bụ nke a na-ere aha site na njem nke ya na ụlọ mgbazinye na Colombia.  A bi na Herrera goro ndị agha okpuru ka Fuerzas Armadas Revolucinaria de Colombia ( English: </link> ) (FARC) wee bụrụ otu guerrilla 19th of April Movement ( Spanish </link> , M-19), iji chekwa ụlọ ọrụ  iche iche

[6]Herrera na-edobe ndị dị ala mgbe niile, a gbaghịkwa ya ndị ọnụ, ọ gụ nke nta ka ọ bụrụ na ihe aha ya na nke ndị isi ndị ọzọ nke Cali Cartel.  Ọ bụ ebe na a na-arụ ụka na ọ bụ ya bụ isi iyi nke ọtụtụ n'ime ego ndị na-etinye aka na ego na-akwadoghị nke ọchịchị oche nke Ernesto Samper, Herrera n'onwe ya ekwughị okwu ahụ ma ọ  ọ dịghị mgbe ọ na-etinye aka na ihe ahụ.  [1] Aha ya ọdịiche ọdịiche mgbe ndị na-eyi ọha egwu wakporo otu egwuregwu ịgba na Candelaria, Valle del Cauca, na September 25, 1990;  Ndị omekome 20 yi uwe ndị agha na uwe ndị ojii meghere mgbọ na igwe mmadụ ebe Herrera nọ ọdụ, gbuo mmadụ 18, mana ọ naghị akụ Herrera.  [2] [3] Mwakpo ahụ sitere na Medellín Cartel, na Pablo Escobar, bụ onye o doro anya na ọ boro Herrera ebubo maka ụgbọ ala nke gbawara na January 13, 1988, na ụlọ Escobar nke Monaco nwere, nke dị na  otu n'ime ebe ndị kasị baa egwu na Medellín.  .  Agha dị n'etiti cartels dugara n'ọtụtụ nha, ma Herrera weere azụ azụ wee hapụ ogụ ahụ nye Rodriguez.  [2] E mere ndị ọzọ na ndụ Herrera na Julaị 27, 1991, n'ebe a na-eme ezumike n'oge ndụ: ndị oji egbe yi nhọrọ na-acha odo meghere ọkụ, gbuo 17 ma mebie mmadụ 13 ndị ọzọ  .

Omume mmanye iwu[dezie | dezie ebe o si]

Na Nọvemba 1991, DEA malitere Operation Kingpin, nke lekwasịrị anya abụọ n'ime mmetụta ndụ nkesa Herrera na New York City.  Site na mbọ ntapu dị ukwuu, DEA jiri ihe ụmụaka 100 n'otu oge, taabụ ụlọ ikpe nyere ikike na oku mkpanaaka .  Na mmechi nke Operation Kingpin, e jidere ihe mgbochi nke nta ka ọ bụrụ 100 ndị na-ere aha, yana ihe ụmụaka nde $20 na ego na akụ, na ihe tɔn tɔn 2.5 nke cocaine jidere.  texture na nke ahụ, e jidere ihe dị iche nke azụmahịa na ndị ọrụ na kọmputa, nke ozi nyekwuo anya na nhazi cell Cali Cartel.[7]

Nyefee na ọnwụ[dezie | dezie ebe o si]

Na September 1, 1996, Herrera nyefere onwe ya na Bloc Search ( Spanish </link> ), otu ndị uwe ojii mba Colombia .  [1] Herrera bụ onye ikpeazụ n'ime ndị isi anọ nke Cali Cartel e jidere.  [2] [3] A mara ya ikpe ịga n'afọ 6 na 8 maka ebubo ịdọrọ ọgwụ ike, [4] nke nnyefe ruo afọ 14 na 1998.[6]

Ozugbo ọ nọ n'ụlọ mkpọrọ, a kọrọ na Herrera gbanwere ndụ ya ma tinye onwe ya na football, ghọọ onye nhazi egwuregwu n'ụlọ mkpọrọ na ịkwado asọmpi football. Ọ malitekwara nzere bachelọ na nchịkwa azụmahịa. [8] Ọ bụ ezie na ekwesịrị ka ọ nọrọ n'akụkụ nchebe kachasị nke ụlọ mkpọrọ ahụ, Herrera gara n'akụkụ nku ndị ọzọ, ebe ọ ga-ezute ndị ọka iwu ya. Na Nọvemba 6, 1998, Rafael Ángel Uribe Serna, 32, banyere n'ime ụlọ mkpọrọ wee gaa n'ọgbọ egwuregwu ebe Herrera na-egwu egwu. A kọrọ na Uribe na-aṅụbiga mmanya ókè, mana o doro anya na Herrera kwụsịrị egwuregwu ahụ mgbe ọ hụrụ ya wee gaa kelee ya. Mgbe ọ makịrị Herrera, Uribe wepụtara egbe gbagbuo ya ugboro asaa n'isi. Ndị mkpọrọ ndị ọzọ jidere Uribe ma ndị nche ụlọ mkpọrọ kpụpụkwa ya, ebe a kpọgara Herrera n'ụlọ ọgwụ ebe ọ nwụrụ. [6]

[9]Enwere otutu ihe ogbugbu Herrera.  a akpọ ochie vendettas sitere n'aka ndị òtù Norte del Valle Cartel, nwoke a mara nke aha ya bụ JJ, site n'iwu nke Wilber Varela, bụ onye o doro anya na ọ bụ onye e nwe ụbọchị ole na ole tupu ya.  mgbe ahụ nke igbu igbu ọchụ nke ndị isi Cali Cartel na ndị isi.  Player n'etiti Herrera na DEA maka ịrara Orlando Henao, onye isi nke Norte del Valle Cartel na onye isi Varela.  Echiche ndị ọzọ na-arụtụ aka na ogologo oge Herrera na-alụ megide ndị Kọmunist.  [1] Onye ogbu mmadụ, Uribe, bụ onye onye nke Herrera afọ iri ma bụrụ onye ọbịa na-achọkarị.  Uribe kwuputara na ya neynela igbu Herrera n'ihi na ọ na-eme Uribe egwu mgbe Uribe akara ike igbu Víctor Carranza dịka Herrera nyere iwu.  Otú ọ dị, a ለመጠቀም na ejekwa ozi ndị a akara obi.  ma anụ anya ọ bụ obodo iji dọpụ uche n'ebe ndị na-eme ihe n'ezie.  [1] [2] Echiche kacha anakwere  bụ na Uribe na-eme ihe n'ezie n'okpuru iwu nke Norte del Valle cartel bụ ndị na-eweso Herrera iwe maka iwepụta ozi gbasara ha, na onye chọsiri ike azụmahịa ahụ mgbe mgbe  e jidere ma ọ bụ nke nke ndị isi Cali Cartel.  .  [2] Uribe nwanne nwanne Luis Enrique na Javier Antonio Calle Serna, metụtara "Comba", bụ ndị jidere Norte del Valle cartel mgbe Varela nwụsịrị.  Egburu Uribe n'onwe ya n'October 2009.

Na omenala ewu ewu[dezie | dezie ebe o si]

  • Pedro Mogollón gosipụtara Herrera dị ka agwa Hugo de la Cruz na usoro TV El cartel . N'ime usoro prequel 2021 The Snitch Cartel: Origins, Eduardo Pérez gosipụtara ụdị nke obere agwa.
  • Na usoro TV Escobar, el patrón del mal, Daniel Rocha gosipụtara ya dị ka agwa Gerardo Carrera.
  • Na usoro ihe onyonyo a ka Mauricio Goyeneche gosipụtara Tres Caínes dịka agwa Hamis Valenzuela.
  • Na usoro TV En la boca del lobo bụ Ricardo Vesga gosipụtara dị ka agwa Elver "Chacho" Barrera.
  • Na usoro Netflix Narcos na Narcos: Mexico, Alberto Ammann gosipụtara ya.

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. Elaine Shannon. "Cover Stories: New Kings of Coke", Time, June 24, 2001.
  2. "Los bienes de 'Pacho' Herrera", El Tiempo, December 22, 2003. (in es)
  3. James R. Richards (1998). Transnational Criminal Organizations, Cybercrime, and Money Laundering: A Handbook for Law Enforcement Officers, Auditors, and Financial Investigators. CRC Press, 21, 20. ISBN 9780849328060. 
  4. 4.0 4.1 "Surrender of Last Cali Mafia Leader", United States Drug Enforcement Administration, September 4, 1996. Retrieved on August 13, 2007.
  5. Ron Chepesiuk (2003). The Bullet Or the Bribe: Taking Down Colombia's Cali Drug Cartel. Praeger Publishers, 238, 25, 67. ISBN 9780275977122. 
  6. 6.0 6.1 6.2 Tiempo (6 November 1998). Final De Un Capo Que Empezó Como Mandadero (es-CO). El Tiempo. Retrieved on 2017-03-30.
  7. (2003) DEA History: Part 2. United States Drug Enforcement Administration. 
  8. Semana (7 December 1998). Otra guerra. Rafael Angel Uribe dice que mató a Helmer Herrera porque lo había amenazado, pero muy pocos le creen.. Retrieved on 2017-03-30.
  9. S.A.. Se recrudece guerra del narcotráfico en Cali (es-es). historico.elpais.com.co. Archived from the original on 2017-03-31. Retrieved on 2017-03-30.