Jump to content

Hadji Ali

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Hadji Ali (Arabic) (c. 1887-92 - November 5, 1937) [ihe odide 1] bụ onye na-eme ihe nkiri Vaudeville, nke a na-eche na ọ bụ onye Ijipt, onye a ma ama maka omume nke regurgitation.    Ọrụ ya a ma ama gụnyere ịwụ mmiri, ịṅụ anwụrụ ọkụ, na ịṅụ nut na akwa aka na-esote disgorgement n'usoro ndị na-ege ntị họọrọ. Ihe kachasị ewu ewu nke Ali, na ihe kachasị mkpa nke omume ya, bụ ịṅụ mmiri buru ibu na-esote kerosene, wee rụọ ọrụ dị ka onye na-atụ ọkụ na onye na-agbanyụ ọkụ ka ọ na-achụpụ mmiri abụọ ahụ n'elu ihe nkiri. Ọ bụ ezie na a na-eme ihe ndị a, a kpọrọ otu ndị na-ege ntị ka ha kirie ihe ngosi ahụ iji chọpụta na ọ nweghị aghụghọ e ji mee ihe.

Ọ bụ ezie na ọ dịghị mgbe ọ bụ onye a ma ama, Ali nwere ndị na-eso ụzọ raara onwe ha nye na sekit vaudeville na United States. Ọ rụrụ maka ndị isi obodo gụnyere Tsar Nicholas II nke Russia. Judy Garland kpọrọ ya vaudevillian ọkacha mmasị ya na David Blaine kọwara Ali dị ka onye dibịa afa ọkacha mmasị ya. E jidere akụkụ nke omume ya na obere ihe nkiri Strange dị ka ọ dị (1930) na na Politiquerias (1931), ụdị Laurel na Hardy's Chickens Bịa n'ụlọ. Akwụkwọ akụkọ abụọ nwere eserese nke Ali ewepụtara na Politiquerias: 1977's Gizmo!, na 1999's Vaudeville. Ike afọ afọ Ali na-adịghị ahụkebe mere ka asịrị na ụlọ ọrụ Rockefeller nyere nnukwu ego iji nweta afọ ya mgbe anwụchara. Mgbe ọ nwụsịrị na England, e nyere ozu ya na Mahadum Johns Hopkins maka ọmụmụ ihe, n'agbanyeghị na ọ jụrụ.

ndabere[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Hadji Ali n'ezinụlọ na-arụ ọrụ [1] n'ihe dị ka 1887 [2] ma ọ bụ 1892, [3] dabere na isi iyi a jụrụ, ma eleghị anya na Ijipt. [Ihe odide ala peeji [note 2]]Aha ya bụ dị ka onye na-eme ụdị vaudeville a ma ama nke a maara dị ka "omume regurgitation", nke na-agụnye ilo ihe ma ọ bụ ihe na regurgitation ha n'ụzọ dị iche iche.[4] Ali matara mgbe ọ bụ nwatakịrị na o nwere ikike afọ pụrụ iche. Ọ kọwara na nzaghachi nye ajụjụ ndị na-ege ntị na arụmọrụ e mere na St. Mary's Hospital na Niagara Falls, New York, na Mee 1926, na mgbe ọ na-egwu mmiri na Naịl dị ka nwata nwoke dị afọ iri, ọ chọpụtara na ọ nwere ike ilo nnukwu mmiri ma na-afụ ya dị ka whale na-asụ.  Ọ gara n'ihu na-etolite ma na-emeziwanye ikike ahụ ka ọ na-eto eto.[5] Nwa nwanyị Ali, Almina Ali, nyere ihe omume ndị a dị egwu karị n'ajụjụ ọnụ na England mgbe ọ nwụsịrị. O kwuru na mbụ a mụtara ikike ya site n'otu ihe merenụ: mgbe ọ na-asa ahụ na Naịl, ọ na-amaghị ama riri azụ na mmiri zuru oke. Kama ịnwụ, dị ka ndị nọ ebe ahụ chere na ọ nwere ike, Ali na-agbanye mmiri na azụ n'enweghị mmetụta ọjọọ.[6] [Ihe odide ala peeji [note 3]]

Ali mụtara na nkà ya nwere ike ime ihe ntụrụndụ na inweta ego site na ịrụ ọrụ mgbe ọ dị afọ iri na ise: [6]

Anọ m na mbụ n'okporo ámá, na-elo ọtụtụ iko mmiri wee wụsa nnukwu isi iyi site n'otu akụkụ nke ụzọ gaa n'akụkụ nke ọzọ ...  Otu onye nwe ụlọ oriri na ọṅụṅụ hụrụ m ka m na-eme nke a otu ụbọchị, wee chụpụ m n'okporo ámá. Echere m na ọ chọrọ iti m ihe, mana ọ bụghị - naanị ihe o mere bụ itinye mkpụrụ ego n'aka m ma gwa m ka m megharịa ya. N'ikpeazụ, obi dị ya ụtọ nke na ọ gwara m ka m bịa na kọfị ya ma mee ndị ahịa obi ụtọ.[1]

N'iwere ikike ya n'okporo ụzọ, Ali zutere nwoke Ịtali na Cairo onye bịanyere aka na nkwekọrịta maka ihe ngosi ụlọ egwu. Ali rụrụ ọrụ n'okpuru nkwekọrịta na Europe niile na mgbe ụfọdụ maka ndị isi ala. Dị ka Ali si kwuo, n'afọ 1914 ma ọ bụ n'ihe dị ka n'afọ 1914, Tsar Nicholas nke Abụọ nke Russia kpọrọ ya ka ọ rụọ ọrụ na Winter Palace na Saint Petersburg, Russia. O kwuru na Tsar "ọ ga-abụrịrị na ọ masịrị m n'ihi na o nyere m ihe ịchọ mma pụrụ iche, nke bụ ugbu a otu n'ime ihe onwunwe m kachasị ọnụ ahịa. " [1] Agha Ụwa Mbụ gasịrị, Ali malitere ijikwa ihe omume nke ya wee gaa ụwa, na-amụta ihe ndị ọzọ ka ọ na-aga.

Text only; black on white background; it reads: "COMING NEXT THURSDAY—FRIDAY—SATURDAY The most sensational Novelty of 1927 HADJI ALI Human Volcano—Human Aquarium—Fire Extinguisher EUROPE'S MIRACLE MAN Astounds the Most Critical Vaudeville's Newest Sensation"
Mgbasa ozi na-apụta na mbipụta August 11, 1927 nke The North Adams Evening Transcript (Massachusetts) maka arụmọrụ Hadji Ali na Empire Theater 

Ali na Almina bịara na United States n'etiti afọ 1920s. [6] Ha na-emekọ ọnụ n'ememe, carnivals na na vaudeville, na-akpọsa mgbe ụfọdụ n'okpuru aha mkpokọta, "Hadji Ali & Co." Almina rụrụ akụkụ nke onye inyeaka na omume nna ya, na-akwụ ụgwọ na ihe ngosi ya dị ka "The Princess". "[4] Naanị Ali nwere aha ọkwa dị iche iche, gụnyere: "Nwoke Ọrụ Ebube nke Ijipt", "Onye na-ahụ maka ihe ịtụnanya", "Egipt Enigma", "Aquarium mmadụ", "Mkpụrụ ọkụ nke mmadụ". "na "Ihe ịtụnanya nke itoolu nke ụwa sayensị." A kọwawo Ali dị ka “onye buru ibu, onye nwere obi na ajị agba… [nke na-egbutu] onye ama ama na ejiji Arab ya.

Ọ bụ ezie na Ali na-asụ ọtụtụ asụsụ[1] wee bụrụ nwa amaala U.S. [2], a kọrọ na Almina rụrụ ọrụ dị ka onye ntụgharị okwu na United States na ebe ndị ọzọ, n'ihi na ọ naghị asụ bekee ma na-agụghị akwụkwọ. Ozugbo ọ nwetara aha ama ama, Ali weere dị ka onye njikwa ya Hubert Julian, [3] onye bụbu onye agha na Abyssinian Air Force.[4] N'agbanyeghị na ọ mepụtara ihe na-esote dị ịrịba ama, ọbụlagodi na a na-akpọ Judy Garland ọkacha mmasị vaudevillian,[5] Ali "nọgidere na-achọ ịmata ihe n'akụkụ karịa ezi isi isi vaudeville" dịka opekata mpe otu isi mmalite si kwuo.[6] Ka o sina dị, n'oge ọnwụ ya na 1937, Julian kwuru na Ali "enwetala nnukwu ego na America-$ 1,000 kwa izu mgbe ụfọdụ. M na-ewuli ya elu ebe a [na Europe] ma mee ndokwa njem njem na Continental."[3] Isi nke 4]. [5]

arụmọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Hadji Ali standing outdoors before four people, his head back and hands on hips, with a stream of water gushing like a fountain from his mouth
Hadji Ali na-egosi nkà ya, 1927

Isi ihe nke omume Ali bụ "mmiri na-agbawa". Mgbe o riri nnukwu mmiri, iko 60 ruo 100 n'otu oge, [7] ọ na-agbanye mmiri ahụ n'iyi na-aga n'ihu ruo ogologo oge, mgbe ụfọdụ na-eru nso otu nkeji. [8]Atụmatụ ọzọ a na-ahụkarị bụ ilo hazelnuts 30 ruo 50 na-enweghị mkpokoro (ọ bụ ezie na otu n'ime ihe ngosi ya na-akpọsa pecan 40), na-esote mkpụrụ osisi ọzọ nke ụdị dị iche iche, dị ka almond. Ali wee zụlite ha otu otu na ihe ndị dị iche iche na-eme na akara ndị na-ege ntị kpọrọ. [1] [9][10] N'ime aghụghọ ọzọ, Ali riri akwa aka atọ ruo isii nke ụcha dị iche iche wee mepụta ha n'usoro agba nke ndị na-ege ntị rịọrọ. [1] [4][10]

N'otu edemede nke 1929 nke pụtara na akwụkwọ akụkọ Lowell Sun, dọkịta Morris Fishbein kwuru na maka ọrụ Ali, a na-ejide otu mkpụrụ osisi dị iche iche n'ọnụ kama ilo ya, si otú a na-enye ya ohere ịmepụta ya na akara. Dr. Fishbein kwukwara na "ndị nyocha" a na-akpọghị aha kwenyesiri ike na maka ihe eji eme ihe Ali, iji mepụta ha n'usoro nke ndị na-ege ntị kwuru, Ali mere ka ákwà ahụ dị ụtọ, ya mere ọ nwere ike ịnụ ụtọ nke ziri ezi ka ọ na-azụlite ha.[11] Ali riri azụ ọlaedo dị ndụ, elekere, mkpụrụ ego, ọla ejiji, ego akwụkwọ, oghere peach, nkume, òké dị ndụ, bọtịnụ, bọọlụ ọdọ mmiri na ihe ndị ọzọ dị iche iche.[3][12][13][14][15] N'akụkụ ọzọ a na-arụ ọrụ, o tinyere sịga asatọ ma ọ bụ karịa n'ọnụ ya mana kama iku ume, o riri anwụrụ ọkụ ahụ ma, mgbe oge dị ịrịba ama gafere, wepụtara ya n'iyi dị ka ugwu na-agbọpụta ọkụ.[16]   Ihe ikpeazụ Ali mere ogologo oge bụ ilo nnukwu mmiri ọzọ, mana n'oge a, a na-esote ya na pint nke kerosene.[7] Mgbe ahụ, a na-emepụta ihe nkwado, nke a na-ahụkarị ụlọ elu ma ọ bụ ụlọ e ji ígwè mee na tebụl, nke obere ire ọkụ gbara. [14][17] Ọ dị mfe karịa mmiri ma ghara ịgwakọta ya, kerosene na-ese n'elu mmiri dị n'ime eriri afọ Ali, na-enye ya ohere ibu ụzọ wepụ ya. N'ụzọ dị otú a, a na-etinye ihe nkiri ahụ, na ịpị drum [1] ma ọ bụ ihe yiri mgbịrịgba ọkụ, Ali ghọrọ "onye na-atụ ọkụ mmadụ", na-atụba ngwa ngwa ahụ n'ime ogologo iyi n'elu ihe ịchụ àjà ahụ, na-eme ka ọ gbaa ọkụ.[18] Ozugbo mmanụ ahụ gwụrụ, mmiri ahụ sochiri, na-asọpụ n'ọnụ ya n'ụzọ dị ogologo site na mita isii, na-agbanyụ ọkụ ahụ.[1][7]   N'ihe ngosi ụfọdụ, a na-akpọ otu panel ma ọ bụ "ndị juri" sitere na ndị na-ege ntị na ogbo iji chọpụta na ọ dịghị usoro aghụghọ a na-arụ ọrụ-na ọ na-eloda ihe ndị a na-ajụ ma na-ebughachi ha site n'omume nhazi.[1] Mgbe ụfọdụ Ali na-abanye n'ime ndị na-ege ntị n'oge aghụghọ ọ na-eloda akị. Afọ ya kpughere site na ejiji ọkọlọtọ ya, ọ kpọrọ ndị na-ege ntị ka ha kụọ afọ ya, na-enye ha ohere ịnụ mkpụrụ na-akụ n'ime. Otu akwụkwọ akụkọ kwuru na a na-eme ihe omume Ali, bụ́ ịgba a na-achịkwa nke ọma, n'ụzọ na-enweghị ntakịrị ihe na-adịghị mma ma ọ bụ ihe ọ bụla metụtara mkparị. onye nwe ụlọ ghọtara na ọdịdị nke omume ahụ "na-egbu ihe ngosi nri abalị ha."[4] Ọkachamara nchụpụ na onye dibịa afa a ma ama Harry Houdini kwuru n'ọrụ ya na 1920 Miracle Mongers na usoro ha na ịgba mmiri bụ "arụmọrụ nke na-enweghị ike ịkpọ ndị na-ege ntị n'oge a asị."'

Ikike Ali masịrị ọha na eze na ndị ọrụ ahụike. Dị ka a kọrọ na 1928 Sheboygan Press akụkọ, n'otu n'ime omume Ali, ọtụtụ ndị dọkịta bịara wee nyochaa ya nke ọma n'oge arụmọrụ. Ha bịara wee nwee afọ ojuju na ọ nọ na-emegharị ma na-emegharị ihe na ihe dị ka a na-ekwu, mana ọ nọgidere na-abụ "onye a na-amaghị ama maka ọrụ ya pụrụ iche." usoro gastronomical nke enyí nnụnụ a na-enweghị ihe ịga nke ọma n'oge ngosi ihe ngosi X-ray na-enweghị nkọwa doro anya na-abịa nke na-eju ihe dị egwu, n'ezie, ọrụ ịwa ahụ atụkwasịla aka ya n'iju anya n'ihi enyi nnụnụ a."

Mpụta ihe nkiri[dezie | dezie ebe o si]

  E jidere omume Ali na fim abụọ: 1930 mkpirikpi Strange as It Seems, na Politiquerias (1931), nsụgharị asụsụ Spanish nke Laurel na Hardy's Chickens Come Home . [3] Ali nwekwara obere akụkụ dị ka "onye nwe ụlọ Turkey" na ihe nkiri Warner Bros.' 1932 Scarlet Dawn nke Douglas Fairbanks Jr. na Nancy Carroll gosipụtara.[19] Ihe ngosi abụọ nwere ihe nkiri Ali nke sitere na Politiquerias: Gizmo! nke 1977!, na 1999's Vaudeville, ihe ngosi nke KCTS-TV mepụtara nke na-egosi ihe nkiri vaudeville 90 n'ime awa abụọ. [20][17][21] Ihe ngosi ahụ egosila na usoro American Masters nke Public Broadcasting Service ọtụtụ ugboro.[4][17]

N'ikwu okwu banyere ọdịdị ochichi onye kwuo uche nke sekit arụmọrụ vaudeville, onye edemede Vaudeville na onye na-emepụta ihe na-ekwu banyere Ali na ihe nkiri ahụ "nakweere ihe niile site na Caruso ruo nwoke nke tụfuru." N'ụzọ dị iche, na ihe omume 30 nke Sundance Channel. Ihe omume telivishọn Iconoclasts, onye dibịa afa David Blaine ji ịnụ ọkụ n'obi na-ekwu maka Ali. N'oge ihe omume ahụ, Blaine na-egosi onye na-ese ihe nkiri Chuck Close Ali's kerosene na ihe nkiri ikpeazụ sitere na Politiquerias wee kwuo na Ali bụ "onye dibịa afa ọkacha mmasị ya ... ọ bụ ọkacha mmasị m n'oge niile.

Ọnwụ[dezie | dezie ebe o si]

Ali nwụrụ na Nọvemba 5, 1937, na Wolverhampton, England, site na nkụchi obi n'oge ọ na-arịa ọrịa ụkwara ume ọkụ.[2][6]  Ọbụna tupu ọnwụ ya, asịrị gbasara na ụlọ ọrụ Rockefeller chọrọ inweta afọ Ali mgbe ọ nwụrụ, ọ ga-akwụkwa ihe ruru $ 50,000 maka ya. Nkwupụta a pụtara na poster na-akpọsa ọbịbịa Ali na-abịa n'ụlọ ihe nkiri n'oge ndụ ya.[22] Mgbe a kọọrọ ọnwụ Ali, asịrị ahụ pụtara ọzọ dị ka onyinye siri ike nke $ 10,000.[2] Mgbe a gbara onye njikwa Rockefeller Institute ajụjụ ọnụ banyere akụkọ ahụ, o kwuru na ọ dịtụbeghị mgbe e nyere ya onyinye ahụ mana na n'agbanyeghị nke ahụ, "anyị kwesịrị inwe mmasị ịhụ ozu ahụ. " Almina na Julian buuru ozu Ali laghachi na United States n'ụgbọ Queen Mary. [2] [23] Dị ka akụkọ November 29, 1937 dị na New York Post si kwuo, mgbe ha rutere, Almina nyere ozu nna ya na Mahadum Johns Hopkins nke Maryland maka nyocha nke ndị dọkịta na-awa ahụ, mgbe nke ahụ gasịrị, a ga-ebuga ya Ijipt maka ili ya na mausoleum.[24]  Otú ọ dị, akwụkwọ akụkọ Afro-American kọrọ na Disemba 11, 1937, na ndị ọrụ Johns Hopkins ajụla onyinye ahụ.[25] 

E mechara lie ya na 9 Disemba 1937 na Kensico Cemetery na Valhalla, New York.

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Onye Na-eri Ahụhụ
  • Onye na-eme ihe nkiri
  • Onye na-agbapụta mmiri
  • Jacques de Falaise

Ihe edeturu[dezie | dezie ebe o si]

Àtụ:Cnote2 Begin Àtụ:Cnote2

Àtụ:Cnote2

Àtụ:Cnote2

Àtụ:Cnote2

Àtụ:Cnote2 Àtụ:Cnote2 End

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 "The Man Who Has Jonah Beaten", The Morning Bulletin, November 16, 1937. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Bulletin" defined multiple times with different content
  2. 2.0 2.1 "The Man Who Could Swallow Anything Dies" (fee required), Daily Express, November 18, 1937, p. 1. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Daily Express" defined multiple times with different content
  3. 3.0 3.1 3.2 Felton (2007). What Were They Thinking?: Really Bad Ideas Throughout History. Guilford, CT: Lyons Press. ISBN 978-1-59921-132-9.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Felton" defined multiple times with different content
  4. Stewart (2006). No Applause—Just Throw Money: The Book That Made Vaudeville Famous. NY: Faber and Faber. ISBN 978-0-86547-958-6. 
  5. 5.0 5.1 "Nurses and Doctors Witness a Stomach Freak at Hospital", The Niagara Falls Gazette, May 26, 1926, p. 2. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Gazette" defined multiple times with different content
  6. 6.0 6.1 6.2 6.3 "The Man Who Could Swallow Anything" (fee required), The Gleaner, December 11, 1937, p. 63. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Gleaner" defined multiple times with different content
  7. 7.0 7.1 7.2 "Amusements: At Palace" (fee required), Naugatuck Daily News, September 28, 1926, p. 5. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Naugatuck" defined multiple times with different content
  8. "Hadji Ali, Egyptian Mystic, to Appear at Sheboygan Theatre" (fee required), The Sheboygan Press, December 21, 1928, p. 23.
  9. "Hadji Ali Headliner at Electric First Half" (fee required), Joplin Globe, September 28, 1928, p. 22.
  10. 10.0 10.1 "World's Greatest Human Wonder, Hadji Ali" (fee required), The Bridgeport Telegram, September 17, 1926, p. 5.
  11. Fishbein. "Yes, Some human Beings Chew Their Cud, Just Like Cows" (fee required), The Lowell Sun, December 21, 1929, p. 11.
  12. "Human Volcano is Appearing at the Strand" (fee required), Oshkosh Daily Northwestern, April 11, 1935, p. 14.
  13. "Palace Theater advertisement" (fee required), Evening Independent, August 18, 1928, p. 11.
  14. 14.0 14.1 Wallechinsky (2005). The New Book of Lists: The Original Compendium of Curious Information. NY: Canongate. ISBN 978-1-84195-719-7.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Wallechinsky 2005 99" defined multiple times with different content
  15. Singleton (2004). Oscar Asche, Orientalism, and British Musical Comedy. Westport, CT: Greenwood Publishing Group. ISBN 978-0-275-97929-4. 
  16. "Human Volcano is Appearing at the Strand" (fee required), Oshkosh Daily Northwestern, April 11, 1935, p. 14.
  17. 17.0 17.1 17.2 Cullen (2007). Vaudeville, old & new: an encyclopedia of variety performers in America. NY: Routledge Press. ISBN 978-0-415-93853-2.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Vaudeville" defined multiple times with different content
  18. Christopher (1975). The Illustrated History of Magic. London: Hale. ISBN 978-0-7091-4814-2. 
  19. Hall. "Movie Review: Scarlet Dawn (1932)", The New York Times, November 4, 1932.
  20. Jay (1986). Learned Pigs & Fireproof Women: Unique, Eccentric and Amazing Entertainers. NY: Villard Books. ISBN 978-0-374-52570-5. 
  21. Grimes. "It's Back From the Wings: Vaudeville, Good and Bad" (fee required), The New York Times, November 23, 1997.
  22. Poster for a Hadji Ali performance at the Empire Stratford Theater. Raffaelederitis.blogspot.com. Archived from the original on December 24, 2011. Retrieved on December 11, 2011.
  23. "Brings Dad's Body" (fee required), New Castle News, December 1, 1937, p. 7.
  24. "Harlem Eagle Guards Body of Prince With 2 Stomachs", New York Post, November 29, 1937, p. 13.
  25. "Hospital Noes Julian's 2-Stomach Prince", The Afro-American, December 11, 1937, p. 4.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]