Gaa na ọdịnaya

Hannan Abu-Hussein

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Hannan Abu-Hussein
mmádu
Ụdịekerenwanyị Dezie
Mba o sịIsrael Dezie
Aha n'asụsụ obodoحنان أبو حسين Dezie
Aha enyereHanan Dezie
Aha ezinụlọ yaAbu, Hussein Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya1972 Dezie
Ebe ọmụmụUmm al-Fahm Dezie
Asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaArabic Dezie
Ọrụ ọ na-arụomenkà Dezie
Ụdị ọrụ yaart of painting Dezie
Onye were ọrụShenkar College of Engineering and Design, Israel Musuem Dezie
Ebe agụmakwụkwọBezalel Academy of Art and Design, Hebrew University of Jerusalem Dezie
Ihe nriteYoung Artist Prize, Rappaport Prize Dezie
Kọwara na URLhttps://art2021.rackmancenter.com/hannan-abu-hussein/ Dezie


Hannan Abu-Hussein (na Arabic : حنان أبو حسين ; . nti 1972 na Umm-El-Fahem ) bụ onye na-ese ihe nkiri na onye nkuzi.  A mara ya maka nka nrụnye na nka vidiyo.  Abu-Hussein bi na Jerusalem[1]

Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ

[dezie | dezie ebe o si]

[2]Arụkọ Hannan Abu-Hussein na 1972 n'obodo Umm al-Fahm dị ka ada n'etiti agbasa akpara.

Ọ ike nka na Max Stern Yezreel Valley College (1992–1995) </link>[ a mmetụta ] wee nweta BFA site na Bezalel Academy of Arts and Design, Jerusalem (1995–1999).  [1] Ọ gara n'ihu n'akwụkwọ ya, na-enweta diplọma na Management Management of Art Institutes na Tel Aviv University (2000-2001) na diploma diploma na ceramics na Bezalel Academy of Arts and Design, Jerusalem (2001-2003)  ) yana MA na ihe mere eme nka sitere na Mahadum Hibru (2016 akwụkwọ akwụkwọ).  [2] Abu-Hussein jikwa onye nkuzi na nkuzi nka sitere na Mahadum Hibru (2002);  diplọma na nkuzi otu sitere na Mahadum Tel Aviv (2012-2013);  akụkụ Art Israel na Tel Aviv-Yafo Academy (2015).  </link>

Ọrụ Abu-Hussein sitere na mmegbu na mwepu nke ụmụ nwanyị nọ n'obodo ya, bụ ndị ahụmahụ ha sitere n'ihi ịbụ ndị otu okpukperechi na mba.  Ihe nka Abu-Hussein na-enyocha ọnọdụ ụmụ nwanyị n'ime obodo ndị nna ochie, na-atụle okwu ndị dị ka ime ihe ike mmekọahụ, ọrụ okike, nsọpụrụ ezinụlọ, na ihe ụlọ pụtara.  Kọmitii ihe nrite ndị na-eto eto na-ahụ maka agụmakwụkwọ na-akọwa ya dị ka “onye na-ese ihe maara nke ọma na nke na-enweghị ntụkwasị obi nke na-eji onyonyo ebubo na-emetụ aka na-emetụta ọnọdụ ụmụ nwanyị na omenala Arab.." [3]

ọtụtụ afọ, Abu-Hussein na-egosi taịlị ala ụlọ (balatot) ma na-eji konka dị ka isi ihe.  N’ihe ngosi “Ahụ ahụ” nke afọ 2019 na Haifa Museum of Art, dịka ọmụmaatụ, nrụnye onye na-ese ihe nwere brassieres ejiri mee ihe nke edobere n’ime ihe nkedo.  [1] "Concrete bụ ngwaọrụ etiti dị mkpa maka ọrụ Abu-Hussein na nke akwụkwọ ya. Ọ bụ ihe siri ike, nke na-ahụta na echiche dị ka ihe owuwu, nkwụsi ike, akara akara, oke, ike, ụlọ. A  na-azụ ihe ahụ na ihe ndị inyom na ihe oyiyi si otú a na-achọtaekiri n'ime ihe na echiche  maka akara onwe, ịha nhatanha na akwụkwọ onwe", ka Shirley Meshulam dere, onye chepụtara ihe ngosi Abu-Hussein "Deep Breath" na Grand Art Gallery na Haifa.  [2] “Ihe ndị ọ na-eji dị mfe, kpọmkwem na ndị siri ike.  Ihe ndị na-ejide nrụnye ya na-ahụ ihe nkiri na-egosi ngosi, nke na-agba onye na-ekiri ya ume ka ọ ngwaọrụ n'ebe ha dị nso ma n'otu oge ahụ na-ajụ ya echiche nke ịjụ ajụjụ.  ", dee ndị ọkàikpe nke Creativity Agbam akwụkwọ Award na 2010 katalọgụ.

[4]

Ebe ọ bụ na 2002 Abu-Hussein amalitela ịnwale vidiyo, nke na-abawanyewanye n'ọrụ ya. N'okwu Aida Nasrallah, "video dị ka ngwá ọrụ na-enyere ya aka ịlele ókèala omenala na ihe ndị dị n'elu na-emetụ nwoke na nwanyị na ọtụtụ njirimara, na-enyocha akụkụ dị iche iche nke mmegbu - omenala, mmekọrịta ọha na eze, ihe gbasara nwoke na nwanyị, ọkwa na ndọrọ ndọrọ ọchịchị." [5]

Ndị ihe nkiri Abu-Hussein dị na New Gallery Artist Studios na Teddy Stadium na Jerusalem.   Na mgbakwunye na ọrụ ya dị ka onye na-ese ihe, Abu-Hussein na-arụ ọrụ dị ka onye nkuzi na ngalaba ndị na ụlọ ihe ngosi nke Israel na n'iche akwụkwọ ụmụ nwoke nke ọha na eze na mpaghara Isawiya nke Jerusalem  .

Nkwanye ugwu

[dezie | dezie ebe o si]
  • 2014: Ministry of Culture and Sport award for plastic art
  • 2012: Award Book Artist, Mifal Hapais Scholarship
  • 2011: Nna-ukwu Nkuzi Award, Ministry of Education
  • 2010: Onyinye agbamume okike, Ministry of Education
  • 2004: Onye na-eto eto Artist Prize, Ministry of Education
  • 2002: Heinrich Boell Fund
  • 2000-2002: Ego Israel nke America maka onye nka mara mma
  • 1998- 2000: Ego nke American Israel maka onye nka nka

Ihe ngosi Solo

[dezie | dezie ebe o si]
  • 2014: "Nnwere onwe nwa oge", Barbur Gallery, Jerusalem.
  • 2014: "Mmiri miri emi", Grand Art Gallery, Haifa.
  • 2009: "Agbajiri agbaji", Comme il Faut, Tel Aviv.
  • 2008: "N'okpuru Taịlị", Ụlọ ihe ngosi nka, Tel Aviv.
  • 2008: "Samt el frashat", Bet Ahoti Gallery, Tel Aviv.
  • 2007: “Nkpuchi mkpuchi”, David Yellin Gallery, Jerusalem.
  • 2006: "Daweer", Levontine Gallery, Tel Aviv.
  • 2003: “Agbatịa”, Antia Gallery, Jerusalem.

Ihe ngosi otu ahọpụtara

[dezie | dezie ebe o si]
  • 2024: "Ụwa ọhụrụ: Ụmụ nwanyị ga-ekiri 2024", National Museum of Women in Arts, Washington, DC, US
  • 2017: "Ọ dịghị ebe dị ka ụlọ", Israel Museum, Jerusalem.
  • 2016: "Alegory", Ụlọ ndị nka, Tel Aviv.
  • 2015: "Ndị mmeri", Tel Aviv Museum, Tel Aviv.
  • 2014: "Triangle nke Chicago", ihe ngosi nka Haifa, Haifa.
  • 2013: “Ada Zaịọn, na Mwepu nke Ụmụ nwanyị na Jerusalem” Ụlọ ndị nka, Jerusalem.
  • 2012: “Re: Visiting Rockefeller”, Rockefeller Museum, Jerusalem.
  • 2012: "Mmiri 2012", Mecca Gallery, NJ.
  • 2011: "Emepụtara onyinye agbamume", Ramat Gan Museum, Ramat Gan.
  • 2010: "igbe resonance", Rubin Museum, Tel Aviv.
  • 2010: "Akụkọ nwata", Whitebox, Munich.
  • 2010: "Ikike Ụmụ nwanyị & Mpụga", Moissy Cramayel Gallery, Paris.
  • 2009: “Jerusalem, Elu, mgbaji”, Ụlọ ndị nka, Jerusalem.
  • 2009: "Iberibe", Comme il-Faut Gallery, Tel Aviv.
  • 2009: "Ihe mberede nka", Artneuland, Berlin.
  • 2009: "Culture of Torture, Torture in Culture", Artneuland, Berlin.
  • 2008: "Fil(s) De Me`more", Zukunftslabor Galerie, Stuttgart, Germany.
  • 2008: "Raum für Video / Space for Video", Figge Von Rosen Galerie, Berlin.
  • 2008: "Momire de l'Avenir", Cite' International des Art, Paris.
  • 2008: "Asụsụ & Gender", Artneuland, Berlin.
  • 2007: "Out Let", Comme il faut Gallery, Tel Aviv.
  • 2007: "Ọgbọ Desert", Jerusalem, Tel Aviv, Amsterdam.
  • 2006: "Artneuland", Berlin.
  • 2006: "Site na ntụ bịakwute m", Khalil El Skakni Gallery, Ramallah.
  • 2006: "Ebe Ọhụrụ", Bruges, Belgium.
  • 2006: "Erasing", Bloomfield Science Museum, Jerusalem.
  • 2006: "Ịnọ n'ịkwado n'ihu", Ramat Gan Museum, Ramat Gan.
  • 2005: "Lieu Commun", Main D'Oeuvres Gallery, Paris
  • 2005: "Gosi ọnya gị", Kunsthaus Dresden, Germany.
  • 2005: "Ụgwọ Ọrụ Ndị Na-eto Eto Na-eto Eto", Tel Aviv Museum, Tel Aviv.
  • 2005: "Mma na Akwụkwọ", Israel Museum, Jerusalem.
  • 2005: "Ije ije na akwa", Ashdod Museum, Ashdod.
  • 2003: "Triannual", Museum of Modern Art, Haifa.

Ntụaka

[dezie | dezie ebe o si]

Njikọ mpụga

[dezie | dezie ebe o si]
  1. "Hannan Abu-Hussein hopes to bring about positive change".
  2. Hannan Abu-Hussein hopes to bring about positive change (en). The Jerusalem Post | JPost.com (2019-12-10). Retrieved on 2024-05-20.
  3. Ministry of Education 2004 prize winners catalog, p.42.
  4. Ministry of Education 2010 prize winners catalog, p.38.
  5. Nasrallah, Aida. 2013. "Presence and absence: The disassembled body in the video works of Hannan Abu-Hussein." HaMidrasha (29): 3.