Jump to content

Hannan Abu-Hussein

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Hannan Abu-Hussein (na Arabic : حنان أبو حسين ; . nti 1972 na Umm-El-Fahem ) bụ onye na-ese ihe nkiri na onye nkuzi.  A mara ya maka nka nrụnye na nka vidiyo.  Abu-Hussein bi na Jerusalem[1]

Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

[2]Arụkọ Hannan Abu-Hussein na 1972 n'obodo Umm al-Fahm dị ka ada n'etiti agbasa akpara.

Ọ ike nka na Max Stern Yezreel Valley College (1992–1995) </link>[ a mmetụta ] wee nweta BFA site na Bezalel Academy of Arts and Design, Jerusalem (1995–1999).  [1] Ọ gara n'ihu n'akwụkwọ ya, na-enweta diplọma na Management Management of Art Institutes na Tel Aviv University (2000-2001) na diploma diploma na ceramics na Bezalel Academy of Arts and Design, Jerusalem (2001-2003)  ) yana MA na ihe mere eme nka sitere na Mahadum Hibru (2016 akwụkwọ akwụkwọ).  [2] Abu-Hussein jikwa onye nkuzi na nkuzi nka sitere na Mahadum Hibru (2002);  diplọma na nkuzi otu sitere na Mahadum Tel Aviv (2012-2013);  akụkụ Art Israel na Tel Aviv-Yafo Academy (2015).  </link>

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Ọrụ Abu-Hussein sitere na mmegbu na mwepu nke ụmụ nwanyị nọ n'obodo ya, bụ ndị ahụmahụ ha sitere n'ihi ịbụ ndị otu okpukperechi na mba.  Ihe nka Abu-Hussein na-enyocha ọnọdụ ụmụ nwanyị n'ime obodo ndị nna ochie, na-atụle okwu ndị dị ka ime ihe ike mmekọahụ, ọrụ okike, nsọpụrụ ezinụlọ, na ihe ụlọ pụtara.  Kọmitii ihe nrite ndị na-eto eto na-ahụ maka agụmakwụkwọ na-akọwa ya dị ka “onye na-ese ihe maara nke ọma na nke na-enweghị ntụkwasị obi nke na-eji onyonyo ebubo na-emetụ aka na-emetụta ọnọdụ ụmụ nwanyị na omenala Arab.." [3]

ọtụtụ afọ, Abu-Hussein na-egosi taịlị ala ụlọ (balatot) ma na-eji konka dị ka isi ihe.  N’ihe ngosi “Ahụ ahụ” nke afọ 2019 na Haifa Museum of Art, dịka ọmụmaatụ, nrụnye onye na-ese ihe nwere brassieres ejiri mee ihe nke edobere n’ime ihe nkedo.  [1] "Concrete bụ ngwaọrụ etiti dị mkpa maka ọrụ Abu-Hussein na nke akwụkwọ ya. Ọ bụ ihe siri ike, nke na-ahụta na echiche dị ka ihe owuwu, nkwụsi ike, akara akara, oke, ike, ụlọ. A  na-azụ ihe ahụ na ihe ndị inyom na ihe oyiyi si otú a na-achọtaekiri n'ime ihe na echiche  maka akara onwe, ịha nhatanha na akwụkwọ onwe", ka Shirley Meshulam dere, onye chepụtara ihe ngosi Abu-Hussein "Deep Breath" na Grand Art Gallery na Haifa.  [2] “Ihe ndị ọ na-eji dị mfe, kpọmkwem na ndị siri ike.  Ihe ndị na-ejide nrụnye ya na-ahụ ihe nkiri na-egosi ngosi, nke na-agba onye na-ekiri ya ume ka ọ ngwaọrụ n'ebe ha dị nso ma n'otu oge ahụ na-ajụ ya echiche nke ịjụ ajụjụ.  ", dee ndị ọkàikpe nke Creativity Agbam akwụkwọ Award na 2010 katalọgụ.

[4]

Ebe ọ bụ na 2002 Abu-Hussein amalitela ịnwale vidiyo, nke na-abawanyewanye n'ọrụ ya. N'okwu Aida Nasrallah, "video dị ka ngwá ọrụ na-enyere ya aka ịlele ókèala omenala na ihe ndị dị n'elu na-emetụ nwoke na nwanyị na ọtụtụ njirimara, na-enyocha akụkụ dị iche iche nke mmegbu - omenala, mmekọrịta ọha na eze, ihe gbasara nwoke na nwanyị, ọkwa na ndọrọ ndọrọ ọchịchị." [5]

Ndị ihe nkiri Abu-Hussein dị na New Gallery Artist Studios na Teddy Stadium na Jerusalem.   Na mgbakwunye na ọrụ ya dị ka onye na-ese ihe, Abu-Hussein na-arụ ọrụ dị ka onye nkuzi na ngalaba ndị na ụlọ ihe ngosi nke Israel na n'iche akwụkwọ ụmụ nwoke nke ọha na eze na mpaghara Isawiya nke Jerusalem  .

Nkwanye ugwu[dezie | dezie ebe o si]

  • 2014: Ministry of Culture and Sport award for plastic art
  • 2012: Award Book Artist, Mifal Hapais Scholarship
  • 2011: Nna-ukwu Nkuzi Award, Ministry of Education
  • 2010: Onyinye agbamume okike, Ministry of Education
  • 2004: Onye na-eto eto Artist Prize, Ministry of Education
  • 2002: Heinrich Boell Fund
  • 2000-2002: Ego Israel nke America maka onye nka mara mma
  • 1998- 2000: Ego nke American Israel maka onye nka nka

Ihe ngosi Solo[dezie | dezie ebe o si]

  • 2014: "Nnwere onwe nwa oge", Barbur Gallery, Jerusalem.
  • 2014: "Mmiri miri emi", Grand Art Gallery, Haifa.
  • 2009: "Agbajiri agbaji", Comme il Faut, Tel Aviv.
  • 2008: "N'okpuru Taịlị", Ụlọ ihe ngosi nka, Tel Aviv.
  • 2008: "Samt el frashat", Bet Ahoti Gallery, Tel Aviv.
  • 2007: “Nkpuchi mkpuchi”, David Yellin Gallery, Jerusalem.
  • 2006: "Daweer", Levontine Gallery, Tel Aviv.
  • 2003: “Agbatịa”, Antia Gallery, Jerusalem.

Ihe ngosi otu ahọpụtara[dezie | dezie ebe o si]

  • 2024: "Ụwa ọhụrụ: Ụmụ nwanyị ga-ekiri 2024", National Museum of Women in Arts, Washington, DC, US
  • 2017: "Ọ dịghị ebe dị ka ụlọ", Israel Museum, Jerusalem.
  • 2016: "Alegory", Ụlọ ndị nka, Tel Aviv.
  • 2015: "Ndị mmeri", Tel Aviv Museum, Tel Aviv.
  • 2014: "Triangle nke Chicago", ihe ngosi nka Haifa, Haifa.
  • 2013: “Ada Zaịọn, na Mwepu nke Ụmụ nwanyị na Jerusalem” Ụlọ ndị nka, Jerusalem.
  • 2012: “Re: Visiting Rockefeller”, Rockefeller Museum, Jerusalem.
  • 2012: "Mmiri 2012", Mecca Gallery, NJ.
  • 2011: "Emepụtara onyinye agbamume", Ramat Gan Museum, Ramat Gan.
  • 2010: "igbe resonance", Rubin Museum, Tel Aviv.
  • 2010: "Akụkọ nwata", Whitebox, Munich.
  • 2010: "Ikike Ụmụ nwanyị & Mpụga", Moissy Cramayel Gallery, Paris.
  • 2009: “Jerusalem, Elu, mgbaji”, Ụlọ ndị nka, Jerusalem.
  • 2009: "Iberibe", Comme il-Faut Gallery, Tel Aviv.
  • 2009: "Ihe mberede nka", Artneuland, Berlin.
  • 2009: "Culture of Torture, Torture in Culture", Artneuland, Berlin.
  • 2008: "Fil(s) De Me`more", Zukunftslabor Galerie, Stuttgart, Germany.
  • 2008: "Raum für Video / Space for Video", Figge Von Rosen Galerie, Berlin.
  • 2008: "Momire de l'Avenir", Cite' International des Art, Paris.
  • 2008: "Asụsụ & Gender", Artneuland, Berlin.
  • 2007: "Out Let", Comme il faut Gallery, Tel Aviv.
  • 2007: "Ọgbọ Desert", Jerusalem, Tel Aviv, Amsterdam.
  • 2006: "Artneuland", Berlin.
  • 2006: "Site na ntụ bịakwute m", Khalil El Skakni Gallery, Ramallah.
  • 2006: "Ebe Ọhụrụ", Bruges, Belgium.
  • 2006: "Erasing", Bloomfield Science Museum, Jerusalem.
  • 2006: "Ịnọ n'ịkwado n'ihu", Ramat Gan Museum, Ramat Gan.
  • 2005: "Lieu Commun", Main D'Oeuvres Gallery, Paris
  • 2005: "Gosi ọnya gị", Kunsthaus Dresden, Germany.
  • 2005: "Ụgwọ Ọrụ Ndị Na-eto Eto Na-eto Eto", Tel Aviv Museum, Tel Aviv.
  • 2005: "Mma na Akwụkwọ", Israel Museum, Jerusalem.
  • 2005: "Ije ije na akwa", Ashdod Museum, Ashdod.
  • 2003: "Triannual", Museum of Modern Art, Haifa.

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

  1. "Hannan Abu-Hussein hopes to bring about positive change".
  2. Hannan Abu-Hussein hopes to bring about positive change (en). The Jerusalem Post | JPost.com (2019-12-10). Retrieved on 2024-05-20.
  3. Ministry of Education 2004 prize winners catalog, p.42.
  4. Ministry of Education 2010 prize winners catalog, p.38.
  5. Nasrallah, Aida. 2013. "Presence and absence: The disassembled body in the video works of Hannan Abu-Hussein." HaMidrasha (29): 3.