Hans Aschenborn

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Ọdụm nwoke, watercolour, Kiel (Germany)

Hans Anton Aschenborn (1 Febụwarị 1888 - 10 Eprel 1931) bụ onye a ma ama na-ese anụmanụ nke anụ ọhịa Afrịka. Ọ bụ nna Dieter Aschenborn na nna nna Hans Ulrich Aschenborn, ha abụọ bụ ndị na-ese ihe.

Hans Anton rụrụ ọrụ na Germany na ndịda Africa.[1][2][3] A na-egosipụta ọrụ ya na akwụkwọ nkà ihe ọmụma nka German Thieme-Becker ma ọ bụ Saur.[4] Akwụkwọ edemede Master of Arts nke Karin Skawran dere banyere ọrụ eserese nke Hans Anton Aschenborn ka e bipụtara n'akwụkwọ akụkọ nka na ọdịbendị South Africa, Lantern na 1965.[5][6]) Na 1963 Mahadum Pretoria bipụtara akwụkwọ banyere Aschenborn dị ka onye na-ese ihe akpọrọ, Hans Anton Aschenborn : Mens en Kunstenaar .[7] N'afọ 1970, ụlọ ngosi nka Pretoria (South Africa) sochiri ya ma mee edemede gbasara ọrụ ya.[8][9] Akwụkwọ ndị ọzọ gbasara Aschenborn gosipụtara ihe osise ya na linocuts.[10][11]

A maara ya nke ọma maka ihe osise ya nke akwụkwọ na dị ka onye edemede na onye na-ede uri. A ka na-egosi ọtụtụ ọrụ ya. E nwere ike ịchọta ya na Ịntanetị. A na-asọpụrụ ya dị ka onye ọsụ ụzọ n'ihe ngosi nke anụ ọhịa Afrịka. N'afọ 1916, o dere okwu nke abụ ahụ, "Heia Safari", nke ka na-ewu ewu.[12] A sụgharịrị ụfọdụ n'ime akwụkwọ German ya n'asụsụ Afrikaans, na-enye ya ọrụ na akwụkwọ Afrikaans.[1][6] Mgbe ọ na-arụ ọrụ n'akwụkwọ ya banyere gemsbok (nke a sụgharịrị n'asụsụ Bekee) ma na-ele ha anya nke ọma, Aschenborn chọpụtara ụdị dị iche iche a gụrụ aha ya, Genus Aschenborni.[13][14][15]

N'ebe ndịda Afrịka, a na-asọpụrụ ya ugboro ugboro site na nraranye. Na Windhoek (Namibia) enwere Aschenborn Street, na Cape Town (South Africa) Hans Aschenborn Road.

Akụkọ ndụ[dezie | dezie ebe o si]

Gemsbok, watercolour, Kiel (Germany)

A mụrụ ya na Kiel, Germany. N'afọ 1909, ọ kwagara Namibia, ebe ọ zụtara ugbo aha ya bụ, "Quickborn" n'afọ 1912. N'afọ 1913 ọ lụrụ Emma Bredow. Ya na ezinụlọ ya kwagara South Africa na 1920, tupu ọ laghachi Germany na 1921. Ọ nwụrụ na Kiel n'ọnwa Eprel afọ 1931.[16]

Nwa ya nwoke, Dieter Aschenborn (15 Nọvemba 1915 - 11 Septemba 2002), na nwa nwa ya, Uli Aschenborn (6 Septemba 1947), bụkwa ndị a ma ama na-ese ihe anụmanụ na ndịda Afrịka. Enwere ike ịchọta ọrụ nka nke ndị Aschenborn atọ ahụ na gallery, ebe ngosi ihe mgbe ochie, na ụlọ ọha na eze nke Namibia. E mekwara ihe ngosi nke ọrụ nke ọgbọ atọ ahụ na Namibia n'afọ 1965.[2][3]

Ihe ngosi (ndị a họọrọ)[dezie | dezie ebe o si]

  • 1965 3 Ọgbọ Aschenborn Windhoek (Namibia)[17]
  • 1981 Hans Anton Aschenborn Commemorative Exhibition - Arts Association Namibia (nke bụzi National Art Gallery of Namibia), Windhoek

Akwụkwọ ọgụgụ[dezie | dezie ebe o si]

  • Vollmer, Hans (1953), Allgemeines Lexikon der bildenden Künstler nke XX. Jahrhunderts, Mpịakọta 1, E. A. Seemann, Leipzig, peeji nke 71
  • Allgemeines Künstlerlexikon (1992), Die Bildenden Künstlers aller Zeiten und Völker, Mpịakọta 5, Saur, Munich 1992, peeji nke 383
  • Kloppers, Sas (2012) Directory of Namibian Artists, Dream Africa Productions and Publishing,
  • Roos, Nico (1978), Art in South-West Africa, Aschenborn art (ma e wezụga nke ndị ọzọ na-ese ihe na Namibia) ka a na-ekpuchi n'akwụkwọ Nico Roos bụ onye a ma ama na-ese egwu na Namibia n'onwe ya

Ihe osise[dezie | dezie ebe o si]

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Ndepụta nke ndị na-ese ihe na Germany

Ebensidee[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 Chapter in Afrikaans about Hans Anton Aschenborn also as a writer (please scroll down to the end) in wikisource by Pieter Cornelis Schoonees, who wrote about Hans Anton Aschenborn (translated): "On the field of artistically portraying our wildlife he is a pioneer …" )
  2. 2.0 2.1 Philander. "Namibian Artist Gets European Recognition – Diplomacy Namibia", New Era, 2009-08-21. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "NEWERA" defined multiple times with different content
  3. 3.0 3.1 Brits. "The Aschenborn clan (with the Aschenborn history)", Tempo, 1992-08-02. Retrieved on 2018-12-12. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "TEMPO" defined multiple times with different content
  4. German reference
  5. Karin Skawran has become a professor afterwards as can be seen from the text in the following link (see also foreword)
  6. 6.0 6.1 (Only in print) Master of Arts thesis about Hans Anton's graphical Work by Karin Skawran in the 'Lantern' - A Journal of Knowledge and Culture, (1965 December - Vol. XV, No. 2, pp. 58/67 )
  7. 1963, University of Pretoria, book by Karin M. Skawran in Afrikaans named Hans Anton Aschenborn : Mens en Kunstenaar
  8. 1963, Skawran, Karin, access to her doctoral dissertation (MA) about his work - PDF format, University of Pretoria
  9. Book about Hans Anton printed in 1970 by the Pretoria Art Museum (South Africa)
  10. Aschenborn's Etchings = Etse = Radierungen, Karin M. Skawran, 1972
  11. Hans Anton Aschenborn - Linosneë = Linocuts = Linolschnitte, Karin M. Skawran, 1971.
  12. Aschenborn wrote the text for the song Heia Safari, which is still popular.
  13. The life story of a gemsbuck; my gemsbuck book by Hans Anton Aschenborn, 1921
  14. Gemsbok, Oryx: Genus Aschenborni
  15. Aschenborn's Oryx. Archived from the original on 2015-09-24. Retrieved on 2019-01-10.
  16. Biographies of Namibian Personalities - search for Aschenborn, Hans Anton
  17. (Only in print) The Windhoek Advertiser (No. 5732, 21 September 1965) - The story behind the Aschenborn exhibition - Family's art through three generations