Gaa na ọdịnaya

Hans Aschenborn

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Ọdụm nwoke, watercolour, Kiel (Germany)

Hans Anton Aschenborn (1 Febụwarị 1888 - 10 Eprel 1931) bụ onye a ma ama na-ese anụmanụ nke anụ ọhịa Afrịka. Ọ bụ nna Dieter Aschenborn na nna nna Hans Ulrich Aschenborn, ha abụọ bụ ndị na-ese ihe.

Hans Anton rụrụ ọrụ na Germany na ndịda Africa.[1][2][3] A na-egosipụta ọrụ ya na akwụkwọ nkà ihe ọmụma nka German Thieme-Becker ma ọ bụ Saur.[4] Akwụkwọ edemede Master of Arts nke Karin Skawran dere banyere ọrụ eserese nke Hans Anton Aschenborn ka e bipụtara n'akwụkwọ akụkọ nka na ọdịbendị South Africa, Lantern na 1965.[5][6]) Na 1963 Mahadum Pretoria bipụtara akwụkwọ banyere Aschenborn dị ka onye na-ese ihe akpọrọ, Hans Anton Aschenborn : Mens en Kunstenaar .[7] N'afọ 1970, ụlọ ngosi nka Pretoria (South Africa) sochiri ya ma mee edemede gbasara ọrụ ya.[8][9] Akwụkwọ ndị ọzọ gbasara Aschenborn gosipụtara ihe osise ya na linocuts.[10][11]

A maara ya nke ọma maka ihe osise ya nke akwụkwọ na dị ka onye edemede na onye na-ede uri. A ka na-egosi ọtụtụ ọrụ ya. E nwere ike ịchọta ya na Ịntanetị. A na-asọpụrụ ya dị ka onye ọsụ ụzọ n'ihe ngosi nke anụ ọhịa Afrịka. N'afọ 1916, o dere okwu nke abụ ahụ, "Heia Safari", nke ka na-ewu ewu.[12] A sụgharịrị ụfọdụ n'ime akwụkwọ German ya n'asụsụ Afrikaans, na-enye ya ọrụ na akwụkwọ Afrikaans.[1][6] Mgbe ọ na-arụ ọrụ n'akwụkwọ ya banyere gemsbok (nke a sụgharịrị n'asụsụ Bekee) ma na-ele ha anya nke ọma, Aschenborn chọpụtara ụdị dị iche iche a gụrụ aha ya, Genus Aschenborni.[13][14][15]

N'ebe ndịda Afrịka, a na-asọpụrụ ya ugboro ugboro site na nraranye. Na Windhoek (Namibia) enwere Aschenborn Street, na Cape Town (South Africa) Hans Aschenborn Road.

Akụkọ ndụ

[dezie | dezie ebe o si]
Gemsbok, watercolour, Kiel (Germany)

A mụrụ ya na Kiel, Germany. N'afọ 1909, ọ kwagara Namibia, ebe ọ zụtara ugbo aha ya bụ, "Quickborn" n'afọ 1912. N'afọ 1913 ọ lụrụ Emma Bredow. Ya na ezinụlọ ya kwagara South Africa na 1920, tupu ọ laghachi Germany na 1921. Ọ nwụrụ na Kiel n'ọnwa Eprel afọ 1931.[16]

Nwa ya nwoke, Dieter Aschenborn (15 Nọvemba 1915 - 11 Septemba 2002), na nwa nwa ya, Uli Aschenborn (6 Septemba 1947), bụkwa ndị a ma ama na-ese ihe anụmanụ na ndịda Afrịka. Enwere ike ịchọta ọrụ nka nke ndị Aschenborn atọ ahụ na gallery, ebe ngosi ihe mgbe ochie, na ụlọ ọha na eze nke Namibia. E mekwara ihe ngosi nke ọrụ nke ọgbọ atọ ahụ na Namibia n'afọ 1965.[2][3]

Ihe ngosi (ndị a họọrọ)

[dezie | dezie ebe o si]
  • 1965 3 Ọgbọ Aschenborn Windhoek (Namibia)[17]
  • 1981 Hans Anton Aschenborn Commemorative Exhibition - Arts Association Namibia (nke bụzi National Art Gallery of Namibia), Windhoek

Akwụkwọ ọgụgụ

[dezie | dezie ebe o si]
  • Vollmer, Hans (1953), Allgemeines Lexikon der bildenden Künstler nke XX. Jahrhunderts, Mpịakọta 1, E. A. Seemann, Leipzig, peeji nke 71
  • Allgemeines Künstlerlexikon (1992), Die Bildenden Künstlers aller Zeiten und Völker, Mpịakọta 5, Saur, Munich 1992, peeji nke 383
  • Kloppers, Sas (2012) Directory of Namibian Artists, Dream Africa Productions and Publishing,
  • Roos, Nico (1978), Art in South-West Africa, Aschenborn art (ma e wezụga nke ndị ọzọ na-ese ihe na Namibia) ka a na-ekpuchi n'akwụkwọ Nico Roos bụ onye a ma ama na-ese egwu na Namibia n'onwe ya

Ihe osise

[dezie | dezie ebe o si]
  • Ndepụta nke ndị na-ese ihe na Germany

Ebensidee

[dezie | dezie ebe o si]
  1. 1 2 Chapter in Afrikaans about Hans Anton Aschenborn also as a writer (please scroll down to the end) in wikisource by Pieter Cornelis Schoonees, who wrote about Hans Anton Aschenborn (translated): "On the field of artistically portraying our wildlife he is a pioneer …" )
  2. 1 2 Philander. "Namibian Artist Gets European Recognition – Diplomacy Namibia", New Era, 2009-08-21.Philander, Frederick (21 August 2009). "Namibian Artist Gets European Recognition – Diplomacy Namibia". New Era. Archived from the original on 4 January 2016.
  3. 1 2 Brits. "The Aschenborn clan (with the Aschenborn history)", Tempo, 1992-08-02. Retrieved on 2018-12-12.Brits, Elretha (2 August 1992). . Tempo. Archived from the original on 2 September 2018. Retrieved 12 December 2018 via Wayback Machine.
  4. German reference
  5. Karin Skawran has become a professor afterwards as can be seen from the text in the following link (see also foreword)
  6. 1 2 (Only in print) Master of Arts thesis about Hans Anton's graphical Work by Karin Skawran in the 'Lantern' - A Journal of Knowledge and Culture, (1965 December - Vol. XV, No. 2, pp. 58/67 )
  7. 1963, University of Pretoria, book by Karin M. Skawran in Afrikaans named Hans Anton Aschenborn : Mens en Kunstenaar
  8. 1963, Skawran, Karin, access to her doctoral dissertation (MA) about his work - PDF format, University of Pretoria
  9. Book about Hans Anton printed in 1970 by the Pretoria Art Museum (South Africa)
  10. Aschenborn's Etchings = Etse = Radierungen, Karin M. Skawran, 1972
  11. Hans Anton Aschenborn - Linosneë = Linocuts = Linolschnitte, Karin M. Skawran, 1971.
  12. Aschenborn wrote the text for the song Heia Safari, which is still popular.
  13. The life story of a gemsbuck; my gemsbuck book by Hans Anton Aschenborn, 1921
  14. Gemsbok, Oryx: Genus Aschenborni
  15. Aschenborn's Oryx. Archived from the original on 2015-09-24. Retrieved on 2019-01-10.
  16. Biographies of Namibian Personalities - search for Aschenborn, Hans Anton
  17. (Only in print) The Windhoek Advertiser (No. 5732, 21 September 1965) - The story behind the Aschenborn exhibition - Family's art through three generations