Harry Frederick Oppenheimer

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Harry Frederick Oppenheimer
Oppenheimer in Amsterdam, 1945

Harry Frederick Oppenheimer OMSG (28 Ọktoba 1908 – 19 Ọgọst 2000) bụ onye ọchụnta ego South Africa ama ama, onye ụlọ ọrụ na onye ọrụ.  A na- ibu Oppenheimer dị ka otu n'ime ndị kasị baa ịrịba n'ụwa, a na-ewerekwa ya dị ka onye na-ahụ ihe na South Africa ruo afọ iri anɔ.  [1] N'afọ 2004, a mgbaàmà ya 60th na ndị SABC3's Great South Africa [1]

Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

[2]Harry Frederick Oppenheimer OMSG (28 Ọktoba 1908 – 19 Ọgọst 2000) bụ onye ọchụnta ego South Africa ama ama, onye ụlọ ọrụ na onye ọrụ.  A na- ibu Oppenheimer dị ka otu n'ime ndị kasị baa egwuregwu n'ụwa, a na-ewerekwa ya dị ka onye na-ahụ ihe na South Africa ruo afọ iri anɔ.  [1] N'afọ 2004, a na-egosi ya 60th na ndị SABC3's Great South Africa

Mgbe ọ akwụkwọ akwụkwọ praịmarị na Johannesburg, ọ gara ụlọ akwụkwọ Charterhouse dị na England, tupu ọ gaa akwụkwọ na Christ Church, Oxford, akwụkwọ akwụkwọ na 1931 na Philosophy, Politics and Economics .  Mgbe ọ na-egosi ya Bridget (n McCall), ọ feed na England, mana o jiri bụrụ onye na-akwado ihe ndị Juu n'oge ndụ ya dum.  [1] O nyere ikike ka a na-ebuga dayamọnd gaa n'ọrụ dị mkpa na-hazi diamond na ike diamond.

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Harry Oppenheimer bụ onye isi oche nke Anglo American Corporation maka afọ 25 na onye isi oche nke De Beers Consolidated Mines [1] maka afọ 27 ruo mgbe ọ lara ezumike nká n'ọkwa ndị ahụ na 1982 na 1984 n'otu n'otu.  Nwa ya nwoke, Nicky Oppenheimer, ozi osote onye isi oche nke Anglo American Corporation na 1983 na Onye isi oche nke De Beers na 1998. [2] Nwa ya mere, Mary Slack, bi na Brenthurst, nke dị iche nke Johannesburg, mana o  nwere ụlọ na Muizenberg na London, England, yana ugbo egwu aha na-aga nke ọma nke dị ihe dị ka otu awa na ọkara n'ebe ugwu site na Cape Town.  Ugbo stud a na-ere ahia n'okpuru aha Wilgerbosdrift Stud, ma ụdị ụfọdụ ike na-aga nke ọma</link>[ a chọrọ nkọwa ]

Ọrụ ebere[dezie | dezie ebe o si]

Ọ na-emesapụkwa aka nye ndị ọrụ enyemaka nke Steeti Israel.  Ya onwe ya nyere ntụziaka ka Israel nata ngwaahịa ngwaahịa diamond dị mkpa site na De Beers iji guzobe onwe ya dị ka otu n'ime mba ndị na-eme ka diamond na-egbuke egbuke na mbupụ.

Na 1970s na 1980, ọ na-ekwu na apartheid Progressive Federal Party nke mechara ikpeazụ na Democratic Alliance .  [1] Ọ bụ onye South Africa Freemason [3]

Kimberley nyere akwụkwọ onwe nke obodo na Oppenheimer na 4 September 1973 dị ka ụtụ maka "nwa nwoke nke obodo ahụ" bụ onye gara n'ihu na-akpọ Kimberley dịka "ebe etiti diamond nke ụwa."[4]

akwụkwọ akwụkwọ Harry Oppenheimer Agricultural High School dị na Limburg, Limpopo ka a na-akpọ maka mkpa ya n'ịkwado ego o nyere maka nguzobe ya.

The Harry Oppenheimer Fellowship Award, ihe nrite mbụ nke Africa, na-enye kwa afọ site n'aka Oppenheimer Memorial Trust, iji cheta nkwa Harry Oppenheimer maka ihe nke "ezigbo ọgwụ mgbagha."

Sọpụrụ[dezie | dezie ebe o si]

Harry Oppenheimer Diamond Museum na Ramat Gan, Israel, ntọala ntọala na 1986 iji ihe ndụ ya na ọrụ ya.

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. The 10 Greatest South Africans of all time. Bizcommunity (27 September 2004). Retrieved on 19 August 2015.
  2. Pallister. "Obituary: Harry Oppenheimer, diamond baron", The Guardian, 20 August 2000. Retrieved on 10 October 2017.
  3. Freemasons remember their Harry Oppenheimer. IOL news (23 August 2000). Retrieved on 31 August 2018.
  4. Hart, R. 2010. Mr H.F. Oppenheimer receives the Freedom of the City of Kimberley. Now and Then: Newsletter of the Historical Society of Kimberley and the Northern Cape 18(3):1–2