Hassan El-Hassani

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Hassan El-Hassani
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịAlgeria Dezie
aha n'asụsụ obodoحسن الحسني Dezie
Aha enyereHassan Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya24 Eprel 1916 Dezie
Ebe ọmụmụKsar Boukhari Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya25 Septemba 1987 Dezie
Ebe ọ nwụrụAlgiers Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaArabic, Arabic ndị Algeria, French language Dezie
Ọrụ ọ na-arụomee, Odee akwụkwọ Dezie

Hassan El-Hassani (Arabic: حسن الحسني) onye aha ya bụ Hassan Bencheikh, bụ onye Algeria na-eme ihe ọchị. A mụrụ ya n'ọnwa Eprel 24, 1916 na Ksar Boukhari nso Medea, Algeria, ọ nwụrụ n'ọnwa Septemba 25, 1987 na Algiers.

Akụkọ ndụ[dezie | dezie ebe o si]

Hassan El-Hassani bụ onye na-eme ihe ọchị, onye na-ese ihe nkiri, onye agha, onye na'eme ihe ọchị a ma ama, na onye guzobere otu ihe nkiri. Ọ bụkwa onye otu National Assembly (oge mbụ) ma nata Resistance Medal.

N'ihe karịrị ihe nkiri iri atọ, o gosipụtara "Boubagra", onye ọrụ ugbo na-amaghị nke a na-akọ nke jupụtara na ezi uche na amamihe n'ihu mgbanwe mmekọrịta mmadụ na ibe ya. Ohere ọ chọrọ kemgbe ọ bụ nwata bịara n'afọ 1940 mgbe ụlọ ọrụ ihe nkiri Mahieddine Bachtarzi gara mpaghara Berrouaghia, ebe ọ bụ onye na-edozi isi. N'ịbụ onye Bachtarzi gbara ume, El Hassani dere egwuregwu mbụ ya, Hassan's Dreamsīa satire na-akatọ ọchịchị ndị ọchịchị. Echiche ndị dị n'egwuregwu ahụ mere ka e jide ya ma tụọ ya mkpọrọ n'ọnwa May 8, 1945. N'ụlọ mkpọrọ, o mepụtara ọtụtụ ihe osise iji bulie mmụọ n'etiti ndị mkpọrọ.

A tọhapụrụ ya na ngwụcha Agha Ụwa nke Abụọ, ọ kwagara Casbah nke Algiers ebe ọ rụrụ ọrụ dịka onye na-akpụ isi, nakwa na ihe nkiri. O mepụtara agwa nke Na'anaa na egwuregwu El-houria nke ghọrọ, n'afọ 1950, "ihe omuma" mgbe ahụ "tigoule ou ti ghoul pas". Mgbe ndị otu ahụ gbasara, e were ya n'ọrụ n'afọ 1953 ka ọ rụọ ọrụ na telivishọn n'okpuru Mustapha Badie [fr]. Ihe nkiri mbụ ya bụ "La poursuite" (The Chase) Mgbe agha Algeria maka nnwere onwe malitere, ọ raara onwe ya kpamkpam nye ọgụ ahụ. N'afọ 1968, ọ sonyeere Algeria National Theatre, wee hapụ onye ọkacha mmasị ya Na'naa maka "Boubagra" dị ịrịba ama. Ya na ndị na-eme ihe nkiri Four Seasons, ọ gara Algeria ruo afọ iri. N'afọ 1976, a họpụtara ya ka ọ bụrụ onye otu National People's Congress, ụlọ ọrụ ahụ wee gbasaa. E gosipụtara Hassan El-Hassani n'ọtụtụ ihe nkiri telivishọn na ihe nkiri kemgbe nnwere onwe.

Ihe nkiri[dezie | dezie ebe o si]

  • 1966: The Winds of the Aures (nke Mohammed Lakhdar-Hamina)
  • 1968: Hassan Terro [fr] (nke Mohammed Lakhdar-Hamina) - Bahri
  • 1969: Z (nke Costa-Gavras) - Onye Ọkwọ ụgbọala General[1]
  • 1969: Opium na Ogwe (nke Ahmed Rachedi dere) - Brahim Ben Brahim
  • 1970: Brancaleone Alle Crociate (nke Mario Monicelli)
  • 1971: The Most Gentle Confessions (nke Édouard Molinaro dere) - The Notary
  • 1972: Sanaoud nke Mohamed Slim Riad [fr]
  • 1972: The Holiday of Inspector Tahar (nke Moussa Haddad [fr])
  • 1973: December (nke Mohammed Lakhdar-Hamina)
  • 1973: Ezinụlọ Ndị Kasị Mma (nke Djaffer Damerdji dere)[2]
  • 1975: Akụkọ nke Afọ Ọkụ (nke Mohammed Lakhdar-Hamina dere)
  • 1976: The Nomads (nke Sid Ali Mazif [fr])
  • 1976: Ech-Chebka (nke Ghaouti Bendeddouche dere)
  • 1976: The Uprooted (nke Lamine Merbah [fr])
  • 1977: Barrières (Barriers) (nke Ahmed Lallem dere)
  • 1978: Nzọụkwụ Mbụ (The First Step) (nke Mohamed Bouamari [fr])
  • 1982: The Damned (nke El Hadi Guellal)
  • 1982: Owuwe ihe ubi (Harvests of Steel) (nke Ghaouti Bendaddouche)
  • 1982: Nwunye maka Nwa m (nke Ali Ghanem dere)
  • 1983: Les folles années du twist (The Wild Years of the Twist) (TV Series, nke Mahmoud Zemmouri [fr]) - Mouloud
  • 1983: Ihe igwe ihe (The Windmill) (nke Ahmed Rachedi)
  • 1983: Tabûnat al-sayyid Fabre
  • 1985: Buamama - Cheikh Tiout
  • 1986: Ihe oyiyi Ikpeazụ (nke Mohammed Lakhdar-Hamina) - Touhami
  • 1987: Ọnụ ụzọ mbata nke ịgbachi nkịtị (The Gates of Silence) (nke Amar Laskri)

Akwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

Dictionary of Film E debere 2011-07-02 na Wayback Machine, Larousse, 2001 E debere ya Way back Machine.

Edemsibịa[dezie | dezie ebe o si]

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]