Hazel Brown

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Hazel Angela Brown (31 Jenụwarị 1942 - 22 Septemba 2022) bụ onye na-akwado ikike ụmụ na ndị ejija Trinbagonia.  Ọ bụ onye nhazi na onye nhazi nke Network of NGOs for the Advancement of Women.  Ọ bụ ya bụ ike ukwu nke otu Commonwealth Women's Network.

Ndụ mbido[dezie | dezie ebe o si]

[1]Hazel Browne na 31 Jenụwarị 1942 na East Dry River, Belmont, Port of Spain, nye Una Browne na Carlis Browne.  Ọ gara ụlọ akwụkwọ praịmarị Gloster Lodge Moravian wee akwụkwọ ikike akwụkwọ na ụlọ akwụkwọ Bishop Anstey .  Ọ gakwara ebe obibi ndị nọn St. Joseph na San Fernando . [2]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

[3]Brown na-ama na oru nhazi obodo, cha cha, na-egosi dịka 1969. O lekwasịrị anya na nha anya nwoke na ike ndị, na mkpochapụ ndị ogbenye.

Brown bụ onye dị oke mkpa na mmepe nke Associationwives Association of Trinidad na Tobago (HATT), ọgbakọ na-akwalite mmata ikike ndị ahịa nke hiwere na 1971. Ọrụ nke HATT butere nguzobe nke Trinidad na Tobago Bureau of Standards na 1974. [2] [1] Ọ bụkwa onye rụpụtara otu ndị ọrụ ekwentị na 1971. Site na otu ahụ, ndị na-azụ ahịa na-ekere òkè na-anụ banyere ọnụ ahịa ọrụ nke butere mgbanwe n'usoro ọnụego ọkụ eletrik na mmiri. [2]

[2]N'afọ 1976, Brown mereyeel na- nke ọma dị ka onye nọọrọ onwe ya maka oche Port of Spain East na ndị Nnọchiteanya

Brown na 13 ndị ọzọ ntọala ntọala Network of NGOs for the Advancement of Women na 1985, nche anwụ maka ndị na-azụ ndị na-eri anya n'ihe gbasara ụmụ anụmanụ.  [1] E hiwere ya iji gosi ọkwa ụmụ na Trinidad na Tobago na 1985 World Conference on Women na Nairobi.[4]

[5]Na 1987 Brown kwuru na echiche maka ụmụ nokpuru National Alliance for Reconstruction and the Prime Minister ANR Robinson bụ "adịghị mma ma dị ize ndụ", na-ekwu na "enwere ọtụtụ okwu egbugbere ọnụ na-eche maka echiche nke mkpọsa  ụmụ na-ama mmadụ mmadụ nke ahụ bụ ihe niile.  aka na alụ alụ ọgụ ụmụ ngo nke ndị ụlọ ọrụ akwụkwọ na 1987. Na nzaghachi nye vishọn ahụ, ya na NGO ndị inyom ndị ọzọ depụtara akwụkwọ nchọpụta mba na-ekiri ụmụ na 1990.

[1]Brown chị ọnọdụ nsonye nke Trinidadian na Tobagonian NGO na ụgbọ United Nations .  Ọ bụ onye nhazi usoro nhazi usoro nhazi nke mpaghara Caribbean nke 1995 World Summit for Social Development ogbako.  Ọ bụ ya na-ahụ maka mgbasa aka nke ndị NGO na 1995 Beijing UN Women's Conference [1] ma ọ bụrụ na ọkpọ nke okpukpe maka Beijing Platform for Action .  [2] Ọ bụ ọrụ na-hazi ụmụ maka ụzọ alụ ọgụ na isi EMILY.  [3] Brown duuru otu Network nke NGO maka Ọganihu nke oru 'Tinye Nwanyị' n'oge mmalite aka 2000 na 2001, nke gbara ndị mmadụ ume nọmba vootu maka ụmụ ga-eme Mega aka.

Na 2006, ọ ghọrọ onye nhazi maka Network of NGOs for the Advancement of Women. [1]

Brown nwanne Kamla Persad-Bissessar maka nri 2010 maka Prime Minister.[6]

Brown jere ozi dị ka Secretary General nke Commonwealth Women's Network na bụrụ onye ihe anya, iche maka ụmụ ụmụ anụmanụ na Ministry of Gender, Youth and Child Development.  [1] N'afọ 2011, a mgbaàmà ya na Commonwealth Caribbean ka ọ bụrụ onye ihe anya esere iche n'ihe nchọpụta ụmụ na-ama.  [1] Ọ kwadokwara n'aha ihe ngosi iwu iwu gbasara nwoke na nwoke na mba wee bụrụ onye otu kọmitii Draft Gender Policy.  [1] [2] O sonye na mkparita uka panel na nkuzi ya na ogwe aka umu nwanyi nke United National Congress [7]

Brown jere ozi na ọdụ nke Telecommunications Authority of Trinidad and Tobago, Trinidad na Tobago Agribusiness Association, na Diego Martin Consumer Cooperative Society.[3]

. [4]Brown nwanne n'aha nchekwa akụ na nyere maka ụmụ nwere nje HIV.  [1] Ebe ọ bụ na 1992, ọ kwalitere iji igbe igbe dị ka ụzọ dị ọnụ ala na gburugburu ebe obibi siri sie nri. [2]

Ihe nrite na nkwanye ugwu[dezie | dezie ebe o si]

Na 2011, Brown nwetara nrite maka mmepe ụmụ nwanyị (Gold) maka ịkwalite ikike ụmụ nwanyị na Trinidad na Tobago. [2]

Na March 2015, e mere ogbako na-enyere mmezu ya nke isiokwu ya bụ ike ndị na-atụ egwu: Ndụ na oge nke Hazel Brown .  Netwọk nke NGO maka Ọganihu nke Ụmụ nyere ngosi nchịkọta nke akwụkwọ Brown na Alma Jordan Library nke Mahadum West Indies, na-ijebe mkpokọta Hazel Brown Special Collection.[3] [8]

[3]Na 2017 e nyere ya Dọkịta Iwu Iwu (LLD) site na Mahadum West Indies na St. Augustine maka "enwere ya na- agwụ agwụ na ike ụmụ , ikike ndị na-ewepụ ndị ogbenye".  [1] Joseph Convent kpọbatara ya n'iche Ọkachamara nke ụmụ akwụkwọ gara aga na Nọvemba 2019.

Ndụ onwe onye[dezie | dezie ebe o si]

Hazel lụrụ Herman Brown mgbe ọ dị afọ 20. Ha mụrụ ụmụ atọ—Leah, Carla na Garvin. Di Brown nwụrụ mgbe ụmụaka ahụ dị obere. [2] [9] Nwa ya nke ọdụdụ Natasha, ya na nna Philip C. Nunez, mụrụ na 1974.

Achọpụtara Brown na ọrịa kansa na 1990s.  [1] [2] Ọ onye na-akwado ndị lanarị ọrịa kansa ma ndị Guyana Cancer Society kwanyere ugwu.  [3] Ka ọ na-erule nsọ nke ndụ ya, o see ọrịa Parkinson na ọrịa shuga [7]

[10]Brown nwụrụ mgbe ọ dị afọ 80 na 22 September 2022 n'ibu ya na Diamond Vale, Diego Martin.  Akpọrọ ọnụ n'ebe a na-eli ozu Lapeyrouse. [9]

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 Pemberton (2018). "Brown, Hazel (1942–)", Historical Dictionary of Trinidad and Tobago (in en). Rowman & Littlefield, 64–65. ISBN 978-1-5381-1146-8.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "HDTT" defined multiple times with different content
  2. 2.0 2.1 2.2 2.3 2.4 2.5 2.6 Mendes-Franco. "'We are poorer without her': Trinbagonian human rights advocate Hazel Brown dies", Global Voices, 23 September 2022. Retrieved on 17 December 2022. (in en) Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "GV" defined multiple times with different content
  3. 3.0 3.1 3.2 3.3 "Gender and consumer rights activist, Hazel Brown, passes", Trinidad and Tobago Guardian, 22 September 2022. Retrieved on 17 December 2022. (in en) Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Guardian" defined multiple times with different content
  4. 4.0 4.1 Fearless Politics: The Life and Times of Hazel Brown. Institute for Gender and Development Studies, University of the West Indies St. Augustine (2015). Archived from the original on 2022-12-17. Retrieved on 2022-12-17. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Fearless" defined multiple times with different content
  5. Hosein (2016). Negotiating Gender, Policy and Politics in the Caribbean: Feminist Strategies, Masculinist Resistance and Transformational Possibilities (in en). Rowman & Littlefield. ISBN 978-1-78348-752-3. 
  6. Esposito (2021). Politics, Ethnicity and the Postcolonial Nation: A critical analysis of political discourse in the Caribbean (in en). John Benjamins Publishing Company. ISBN 978-90-272-5998-1. 
  7. 7.0 7.1 Fraser. "Hazel Brown's family heartbroken but proud of her legacy: Gender activist dies at 80", Trinidad and Tobago Newsday, 22 September 2022. Retrieved on 17 December 2022. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Newsday" defined multiple times with different content
  8. Fearless Politics: The Life and Times of Hazel Brown | Trinidad and Tobago Government News. Government of the Republic of Trinidad and Tobago. Archived from the original on 17 December 2022. Retrieved on 17 December 2022.
  9. 9.0 9.1 Gioannetti. "Farewell held for Hazel Brown, 'tireless advocate for women'", Trinidad and Tobago Newsday, 4 October 2022. Retrieved on 17 December 2022. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Newsday2" defined multiple times with different content
  10. "Activist Hazel Brown has died", Loop News, 22 September 2022. (in en)