Hildegard Burjan

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Hildegard Lea Burjan (née Hildegard Freund ; 30 Jenuarị 1883 – 11 Juun 1933) bụ onye German Roman tụụrụ site na ndị ndu ndị Juu na onye sere otu onye nke Caritas Socialis.  [1] [2] Burjan hibere otu ụdị iche iche ụmụ na maka ikike nke ndị ọrụ niile na ha na nke a mere ka pụta ya na nzuko omeiwu Austrian ebe ọ jere ozi ruo mgbe ọ lara ezumike nká n  'ihi ahụ ike. [1]

Usoro iti ihe n'okpuru Pope John Paul II na 1982, na Pope Benedict XVI hụrụ ya dị ka Venerable na 2007;  Otu pope ahụ meri Burjan n'afọ 2012 n'agbanyeghị na Kadịnal Angelo Amato na-achị emume ahụ n'aha popu

Ndụ[dezie | dezie ebe o si]

. [2]A egwuregwu Hildegard Freund nye ndị nne na nna ndị Juu na- ndị na-eme ihe na ndị Ukwu German na 1883 dị ka nwa nke abụọ nke Abraham na Berta Freund

[2]Ndị Freunds kwagara Berlin na 1895, ebe ezigara ya ụlọ akwụkwọ na Freunds kwagara ọzọ na 1899 na Switzerland ebe ọ akwụkwọ akwụkwọ na Zurich na akwụkwọ ahụ.  Freund akwụkwọ akwụkwọ n' akwụkwọ akwụkwọ na 1903 ka emechara ule ya wee izi akwụkwọ akwụkwọ.  [1] Freund akwụkwọ akwụkwọ German yana ọkụ ihe ndị na-egosi na eze na eze n'okpuru ndị prọfesọ Protestant abụọ Saitschik na Foerster na Switzerland, na Berlin, mgbe ọ la nwuo na 1907, 1907, 1907, 1907, 1907, 1907, 1907, 1907, 1907.  ọ akara akara ugo doctorate na 1908. [2] Na 2 Mee 1907 ọ onye onye ọchụnta ego Hungarian Alexander Burjan (26 Nọvemba 1882 - 6 Nọvemba 1973).

N'October 1908 ọ tara nnukwu site na nnukwu colic renal nke manyere ọgwụ ụlọ na 9 October na Saint Hedwig Catholic Hospital na Berlin ebe ọ na-ahụ ọtụtụ ọrụ.  [1] [2] Tupu Ista 1909, ọnọdụ ahụ ruru ebe ndị na-enwe inwe mana a gbọọrọ ya n'iji ngwaahịa a mgbe Ista nchekwa na 12 ngosi 1909. Ọ bụ n'oge ọ nọ n' ọgwụ ka ọ bịara  nwee ike n'ezi ozi Saint Charles Borromeo .  a mere ka ihe ngosi Roman enyo;  e mere ya baputiziiz na 11 Ọgọst 1909 ma di ya sochiri ya n'August 1910. Burjan na di ya kwagara n'isi obodo Austria nke Vienna, ebe ọ njide nwa ya nọ Lisa na 27 August 1910 n'agbanyeghị ihe ize ndụ nwere.  ike ime, dị ka ime ime gara aga na-eyi ndụ ya egwu.  Ndị ọkà gwara ya ka o sikwopụ afọ ime, ma ọ ụmụaka ma tie mkpu, sị: "Nke ahụ ga-abụ igbu ọchụ!"  N'oge na-egosi anya Burjan inwe inwe njikọ na ihe mgbasa ozi ọha na eze nke mba ahụ ma nwee ike izi ozi na ọrụ na-enye ike nke ndị ogbenye.

Na September 1912, o nyere adreesị na nri nke ụmụ anụmanụ kwa awụ, na 1912 hiwere "Ndị inyom Ndị na-arụ ọrụ n'ihe" na 1918 otu a hụrụ "ndị Social".  Ndị otu mbụ ahụ nyere nsogbu nsogbu na eze na-arụ ọrụ ka mma yana iwu iwu.  Mgbasa ozi ya bụkwa n'ihi mkpali o nchekwa n'aka onye nwụrụ anwụ Pope Leo XIII nke 1881 Rerum Novarum gbasara nkuzi na ọnọdụ nsogbu.  [1] Na 16 n'ime 1914 o kwuru okwu ọzọ na n'ọnụ kwa afọ ọzọ wee ekiri isiokwu nke ikike ụmụ na mkpa ụmụ dị n'ebe ọrụ.  [2] N'oge Agha Mbụ Mbụ, ọ gbachiteere echiche nke ụmụ na-edochi ụmụ nwoke n'iche ọrụ ma na-eto omume ndị mgbe agha ahụ.  Prọfesọ Ignaz Seipel kwuru na ya ahụ ike onye ikendọrọ na-anụ ọkụ n'obi ma ọ bụ mara ihe dịka Burjan ebe Kadịnal Friedrich Gustav Piffl hụrụ ya "akọ na uche nke nzuko omeiwu".  Na 3 Disemba 1918 ọ oche oche na kansụl district wee bụrụ osote onye isi oche nke Onye isi oche Christian Socials Leopold Kunschak

Isi ihe na-arụ ọrụ bụ ntọala nke ndị agharechi maka ijere ndị ogbenye ozi, na 4 October 1919 iwere iso "Sisterhood of Caritas Socialis".  Ụmụnwaanyị iri mbụ sonyeere Ọktoba ahụ na iche iche.  Na 1918 ọ na-enye onye na-arụsi ọrụ ike na Christian-Socials, na 1919 ikpe otu n'ime ndị inyom mbụ na ndị omeiwu Austria ;  o kwuru okwu na nzuko omeiwu nke mbụ na 12 Maachị 1919 ma n'otu oge gbara akwụkwọ maka ịgbatị iwu nke ndị na-eso ụzọ na-atụ anya na ndị ọrịa.  [1] Burjan na-eche echiche onwe ya na nsogbu ndị dị ka ọrụ nha anya maka ndị nwoke na ndị inyom na-akpa na eze maka ndị na-arụ ọrụ yana àmà ọha na eze na ime ihe maka ihe dara ogbenye.  A kunna Burjan ka ọ gbaa ọsọ na mbụ aka 1920 ma ọ bụrụ na onye ọ bụ aro ka ọ bụrụ Minista na-ahụ maka Social Affairs mana ọ ground n'ihi si ike;  ọ gwara kọmitii ndị isi maka Christian Socials na ọ ọchịchị agbaghagoro ọzọ mana ọ ga-ala ezumike nka kama.

ịkụ ọkpọ[dezie | dezie ebe o si]

Isinakpa nke ihe ndị ya bịara na 7 Jenụarị 1982 n'okpuru Pope John Paul II, mgbe nri maka ihe ndị na-akpata ndị na-enyechara ya " nihil obstat ".  Emekwara usoro site na 1982 ruo 1983, na CCS mechara kwado ihe abụọ ahụ na 24 Mee 1985 tupu diita akwụkwọ ozi Positio ihe ụmụaka afọ iri ka e gosiri na 1999.

Ndị otu ndị na-achị achị achị ndị ha maka ihe ihe oyiyi ya na 24 Ma ọchịchị 2006 dị ka CCS mere na 6 Ma ọchịchị 2007. Pope Benedict XVI oge na Burjan ebiela ndụ nke omume ọma ma ọ bụrụ ya dị ka Venerable na 6 Julaị 2007. Usoro maka ọrụ ebube.  dị mkpa maka ọkpọ gbagoro site na 30 Jenụarị 2001 ruo 12 Ma Achị 2001 n'ebe ọ mere, wee nweta nkwado CCS na 22 February 2002. Ndị ụlọ ọrụ egwuregwu zutere na 15 Ma Achị 2007 mana ha ma eleghị anya siri ike wee zute ọzọ na 10  December 2009 wee kwado ya;  ndị ọkà Iji sochiri na 25 Jenụarrị 2008 dị ka CCS mere na 7 Jun 2011. Pope, ọrụ ebube a na 27 June 2011 ma ada Kadịnal Angelo Amato ka ọ Oga oche oche ọkpọ ọkpọ na Vienna n'aha ya na 29 January 2012.

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. Hildegard Burjan - a conflicted life. Hildegard Burjan. Retrieved on 18 October 2016.
  2. 2.0 2.1 Blessed Hildegard Burjan. Santi e Beati. Retrieved on 18 October 2016."Blessed Hildegard Burjan". Santi e Beati. Retrieved 18 October 2016. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "SEB" defined multiple times with different content
  • Irmgard Burjan-Domanig : Hildegard Burjan, eine Frau der sozialen Tat . Ederede nke atọ. Caritas Socialis, Vienna, 1976
  • Hanna-Barbara Gerl-Falkovitz : Mystik, Emanzipation na Politik: Hildegard Burjan (1883–1933). Caritas Socialis, Vienna, 2004
  • Alfred Koblbauer : Spiritualität . Vol. : Hildegard Burjan. Missionsdruckerei St. Gabriel, Mödling, 1976
  • Michaela Kronthaler : Hildegard Burjan (1883-1933). Katholische Arbeiterinnenführerin und christliche Sozialpolitikerin . Dr.-Karl-Kummer-Institut f. Ọchịchịrị gị. Sozialreform na Steiermark, Graz, 1995
  • Michaela Kronthaler: Die Frauenfrage als treibende Kraft: Hildegard Burjans innovative Rolle im Sozialkatholizismus und Politischen Katholizismus vom Ende der Monarchie bis zur 'Selbstausschaltung' des Parlaments (= Grazer Beiträge zur Theology. Verlag Styria, Graz-Vienna-Cologne, 1995, 
  • Ingeborg Schödl (ed.): Hoffnung okpu einen Namen. Hildegard Burjan und anwụ Caritas Socialis . Tyrolia, Innsbruck-Vienna, 1995,