Jump to content

Houston Conwill

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Houston Conwill
Houston Conwill in 1974, Washington D.C.
Born(1947-04-02) 2 Eprelụ 1947
Died14 Novemba 2016(2016-11-14) (aged 69)
NationalityAmerican
Alma materHoward University
University of Southern California
OccupationArtist
Years active1971–2016

[1]Houston Eugene Conwill (Eprel 2, 1947 - Nọvemba 14, 2016) bụ onye omenkà multidisciplinary America amaara nke ọma maka nrụnye ọkpụkpụ ọhaneze buru ibu.  Conwill bụ onye na-ese ihe, onye na-ese ihe, na-arụ na onye na-ese ihe nke ọrụ ya na saịtị ya na-egosi ma na-eme ememe ime ụka na ndị na-ese ihe, ndị na-eme ihe.  nkiri na ndị ọkà America .  [1] Ndị dike ihe ngosi nka Studio dị na Harlem ọrụ ya dị ka "ihe na-adịgide adịgide maka omenala ojii."

Ndụ mmalite na ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

A Houston Eugene Conwill na Museum 2, 1947, na Louisville, Kentucky, nye Mary Luella Herndon, onye nkuzi, na Giles Adolph Conwill, onye akụkọ.  Ọ bụ ya bụ nwa nke atɔ n’ime ụmụ isii ha ojú.  Nna ya nwụrụ mgbe ọ bụ nwata na nne nne ya (Estella Houston, onye aha ya bụ) Manuel ọrụ dị mkpa na nnukwu ya.  A pịare Conwill onye ika, nne ya bụ onye nkuzi na onye ngosi n'akwụkwọ akwụkwọ parochial ndị isi ojii na-enwekarị.  Nwanne ya Estella Conwill Majozo bụ onye edemede, onye na-ede uri, na prọfesọ.  Ọ dị ala otu n’ime agba ya, Giles Conwill, gara n’ihu isonye n’ọkwa nchụ-aja.  Ruo oge ụfọdụ, mgbe ọ nọ n'afọ iri na ụma, Conwill bi na Saint Meinrad Archabbey, ebe obibi ndị mọnk dị na Saint Meinrad, Indiana .

Mgbe o dị Air Force na 1966 ebe ọ jere ozi afọ atọ ruo nke 1970, ọ debanyere aha na ngalaba nka University Howard .  N'oge ya na Howard, Conwill na-arụ ọrụ na Sam Gilliam, Lois Mailou Jones, na Skunder Boghossian, ma were ihe ngosi nke omenala Afrika nke e sere na gallery Howard.  Ọ bụ ebe a, na ihe ngosi ụmụ akwụkwọ mbụ ya na 1971, na Conwill dere ọrụ na akwa akwa gbasasịrị n'ụdị pyramid, ihe ga-emeghachi n'oge ọrụ nka ya niile.  [1] Conwill akwụkwọ akwụkwọ na Howard na 1973 wee kwaga ya na nri ya, onye akwụkwọ akwụkwọ na Howard art school Kinshasha Holman Conwill, gaa California .  Houston akara akara akara nna ya ukwu na Mahadum Southern California [2] na Kinshasha ọrụ na curator nke Frank Lloyd Wright's Hollyhock House, ebe ha biri apụta abụọ [2]

Ndụ onwe onye[dezie | dezie ebe o si]

Conwill na-egosi Karen Holman (nke dị ka Kinshasha Holman Conwill) na emume ndị Ghana na-eme na Metropolitan Baptist Church na Washington DC na 1971. [1] Conwill nwụrụ na Nọvemba 14, 2016, maka ọrịa kansa prostate .

Ọrụ ndị dị mkpa[dezie | dezie ebe o si]

[3]Na 1989, Conwill weputara mpempe akwụkwọ nrụnye maka ihe ngosi nka nke oge a, Projects, egosi The Cakewalk Humanifesto: A Cultural Libation .  Otu osisi etched-glass, nke na-echetara windo rose na Chartres, ka ejiri okwu na ma ike, na-atụpụtapụta n'elu ala marble gallery ahụ.  Ibe ahụ mmetụta nke e dekwasịrị na ya bụ akwụkwọ ozi, nke nwanne ya nwoke, bụ́ Estella dere.  Ọgụgụ akwụkwọ ozi ndị ahụ bụ nke ihe ngosi ahụ

Rivers (1992) ihe nrụnye nka ọha na onye maka Langston Hughes na Arturo A. Schomburg, n'ụdị medallion cosmogram na foyer nke Schomburg Center na Harlem.

Ikekwe ọrụ Conwill a ma ama bụ Rivers, terrazzo ya na ime ụlọ brass na New York Public Library 's Schomburg Center for Research in Black Culture .  E merere ya na February 1992, ala ahụ na- ike onye na-ede uri Langston Hughes onye ntụ ya na-eli n'ime akwụkwọ n'ime nhazi ahụ.  Aha ọrụ, Rivers, na-ezo aka na uri Hughes " The Negro Speaks of Rivers ", na-agụnye ihe ndị a na-ahụ anya sitere na Yoruba, Haitian voodou, na omenala Ndị ahịa .  Conwill rụkọrọ ọrụ ọzọ na nwanne ya nwoke, Estella, yana onye na-ese ụlọ ụlọ Joseph De Pace

ARC (1986) nke Houston Conwill - nke ọla kọpa nke Afrịka mebere, nke onyinyo ya na-agbado okirikiri ọla n'ime pavement dị n'okpuru.

Na 1986 Arc, nnukwu nrụnye, bụ Conwill mere maka ọnụ ụzọ 160th Street na York College, CUNY campus.  [1] Arc nwere ogologo ụkwụ 26, ọ bụ ola, nke a na-akpọkarị "ọla Afrịka", ikere na konk ịtịt .  A na-ekpuchi ya site na inlays nke akara dị iche iche na-iche n'elu nke arc na-ahụ, usoro nke arc metric na-agbaze waya ozi n'elu.  Arc bụ oxidized ka ọ bụrụ agba akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ tii, yiri ihe oyiyi akwụkwọ onwe nke New York City .  Ibe ahụ ụgbọ ala atọ atịre n'ime pavement sink dị nso.  Okirikiri ọ blerela otu ugboro okwu eme ugboro abụọ na-ama ukwu.  A na-edowe 'MEMORY' n'okpuruokpuru a gbachiri agbachi, na-esote 'Ọhụụ' ka steepụ ole na ole kpọrọ na mgbe ahụ, ọnwụ ole na ole ga-agafe bụ 'IMGINATION'.  A na-ekewa ụkwụ ọ lla n'ime anọ hà nhata nwere ahịrị nwere nwera ahịrị na-echetara Yowa, [2] Kongo cosmogram maka ịga n'ihu nke ndụ mmadụ site na ịlọ ụwa .  Ọtụtụ akara ndị Africa na-eji elele anya ndogide omenala ha na United States of America .  Dabere n'oge ehihie na ọnọdụ, akụkụ Arc na-agagharị n'okirikiri dị n'ala gbara ya gburugburu

Ụbọchị Conwill bụ mkpokọta na-adịgide nke Museum of Modern Art na New York;  Ogige ihe ngosi nka na ihe ọkpụkpụ Hirshhorn dị na Washington, DC;  Museum of Contemporary Art, Los Angeles ;  na Studio Museum na Harlem . [4]

Ndepụta ọrụ ahọpụtara[dezie | dezie ebe o si]

  • Ihe omimi nke ọṅụ (1984–2034 AD), (1984) na Studio Museum na Harlem, New York
  • Arc (1986) na Mahadum York, CUNY, New York
  • Nzuzo mepere emepe, (1986) mezzanine nke 125th Street, New York [5] [6] [7]
  • The Cakewalk Humanifesto: A Cultural Libation (1989) na MOMA, New York
  • Poets Rise (1989) mpụta nke Joseph P. Addabbo Federal Building, Jamaica, Queens, New York [8]
  • Rivers (1992) na Schomburg Center for Research in Black Culture, New York
  • Njem Du Sable (1991), ya na Estella Majoza na Joseph De Pace, na Harold Washington Library, Chicago [9]
  • Mkpughe (1993), nke a makwaara dị ka Martin Luther King Jr. Memorial, ya na Estella Majoza na Joseph De Pace, na Yerba Buena Gardens, San Francisco.
  • New Calypso (1994), ya na Estella Conwill Majoza na Joseph De Pace, na Park West Station, Miami [10]
  • The New Ring Shout (1995), na Ted Weiss Federal Building (n'akụkụ African Burial Ground National Monument ), New York, New York [11]

Ihe ngosi ahọpụtara[dezie | dezie ebe o si]

  • 1976 JuJu, The Gallery, Los Angeles
  • Ngafe 1980: Earth/Space H3, Nexus Gallery, Atlanta
  • 1981 mkpu Ista! , PS1, New York
  • 1982 Afro-American Abstraction, Los Angeles Municipal Art Gallery, Los Angeles [12]
  • 1986 Houston Conwill: Mmasị nke St. Matthew-eserese na ihe ọkpụkpụ, Alternative Museum, New York
  • 1990 Houston Conwill: Project Series, Museum of Modern Art, New York
  • 1990 Hirshhorn ỌRỤ 89: Daniel Buren, Buster Simpson, Houston Conwill, Matt Mullican / Sidney Lawrence, Ned Rifkin, na Phyllis Rosenzweig, Hirshhorn Museum and Sculpture Garden, Washington, DC
  • 1990 Ihe ngosi afọ iri: Frameworks of Identity in the 1980s, New Museum of Contemporary Art, Museum of Contemporary Hispanic Art, na Studio Museum na Harlem, New York
  • 2013 Ugbu a gwuo ihe a! Nkà na Oji, Los Angeles 1960–1980, MOMA PS1, New York [13]

Ihe nrite na nkwanye ugwu[dezie | dezie ebe o si]

  • 1982 John Simon Guggenheim Memorial Foundation mkpakọrịta [14]
  • 1984 Rome Prize (US)
  • 1987 Louis Comfort Tiffany Foundation ihe nrite [15]

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. Remembering Houston Conwill (en). Studio Museum in Harlem (January 11, 2018). Retrieved on 2018-03-20.
  2. Jeffries (1992). Arthur Carraway and Houston Conwill: ethnicity and re-Africanization in American art. Yale University. 
  3. Larson. "Corn King", New York Magazine, December 4, 1989.
  4. Houston Conwill (1947–2016). www.artforum.com (November 21, 2016). Retrieved on 2018-03-20.
  5. MTA - Arts & Design | NYCT Permanent Art (en). web.mta.info. Retrieved on 2018-03-19.
  6. "Transit Agency Creates Art Havens in Subways", The New York Times, November 6, 1989. Retrieved on 2018-03-19. (in en)
  7. Open Secret (Houston Conwill) (en). www.nycsubway.org. Retrieved on 2018-03-20.
  8. "Sculpture "Poets Rise" exterior of Joseph P. Addabbo Federal Building, Jamaica, Queens, New York", The Library of Congress. Retrieved on 2018-03-19. (in en)
  9. City of Chicago :: Harold Washington Library (en). www.cityofchicago.org. Retrieved on 2018-03-19.
  10. Services. Art en Route - Miami-Dade County (en). www.miamidade.gov. Retrieved on 2018-03-20.
  11. "Architectural art "The New Ring Shout" at Ted Weiss Federal Building, New York, New York", The Library of Congress. Retrieved on 2018-03-19. (in en)
  12. Afro-American Abstraction | MoMA (en). The Museum of Modern Art. Retrieved on 2018-03-19.
  13. Now Dig This! Art and Black Los Angeles 1960–1980 | MoMA (en). The Museum of Modern Art. Retrieved on 2018-03-19.
  14. Buie (2008). Houston Conwill Arc, 1986 – Metals and Concrete, span 26 feet. York College, City University of New York. Archived from the original on April 19, 2013. Retrieved on December 14, 2014.
  15. Houston Conwill | Now Dig This! digital archive | Hammer Museum (en). Hammer Museum. Retrieved on 2018-03-19.