Human trafficking in Kiribati

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Human trafficking in Kiribati
obere ụdị nkeazụmahịa mmadụ Dezie
mba/obodoKiribati Dezie

Kiribati bụ mba isi iyi maka ụmụagbọghọ a na-atụ mgbere ahịa, ọkachasị mmegbu mmekọahụ azụmahịa. Ndị ọrụ ụgbọ mmiri mba Korea na ikekwe ụgbọ mmiri ndị ọzọ na-akụ azụ na mba Kiribati ma ọ bụ na mmiri ya na-erigbu ụmụaka akwụna n'ime ụgbọ mmiri ha. A na-amanyekwa ụfọdụ ụmụagbọghọ ịgba akwụna n'ụlọ mmanya ndị ọrụ ụgbọ mmiri na-agakarị. Ndị obodo I-Kiribati, mgbe ụfọdụ ndị òtù ezinụlọ kamakwa ndị ọkwọ ụgbọala tagzi na ndị nwe obere ụgbọ mmiri, na-eme ka ịzụ ahịa dị mfe site n'ibuga ụmụ agbọghọ na-erubeghị afọ na ụgbọ mmiri maka ebumnuche ịgba akwụna. Ụmụagbọghọ ahụ na-enwetakarị ego, nri, ma ọ bụ ngwongwo n'ọnọdụ ọrụ mmekọahụ.[1]

Gọọmentị Kiribati anaghị agbaso ụkpụrụ kacha nta maka iwepụ ịzụ ahịa; Otú ọ dị, ọ na-eme mgbalị dị ukwuu ime nke ahụ. N'agbanyeghi mbọ ndị a, gọọmentị achọpụtabeghị ndị a metụtara, nyochaa ma ọ bụ kpee ndị a na-enyo enyo na ha na-azụ ahịa, ma ọ bụ kụziere ọha na eze ihe ize ndụ nke ịzụ ahịa mmadụ; ya mere, a na-etinye mba Kiribati na Tier 2 Watch List. Ọ bụ ezie na gọọmentị kwetara na ịgba akwụna nke ụmụagbọghọ bụ nsogbu na mba Kiribati, o mebeghị ihe ọ bụla iji chebe ndị na-azụ ahịa mmekọahụ, nyochaa ma kpee ndị ọrụ ụgbọ mmiri mba ọzọ ikpe maka mmegbu mmekọahụ nke ụmụaka n'ime ókèala ya, chọpụta ụmụaka ndị na-ahụ maka ịzụ ahịa mmekọahụ, ma ọ bụ kụziere ọha na eze banyere ihe ize ndụ nke ịtụ mgbere ahịa.[1]

Mkpesa[dezie | dezie ebe o si]

Gọọmentị Kiribati emeghị mgbalị ndị mmanye iwu iji lụso ịtụ mgbere ahịa mmadụ ọgụ n'oge akụkọ ahụ. Enweghị ndị omekome na-atụ mgbere ahịa a nyochara, jidere, kpee ikpe, ma ọ bụ mara ikpe n'afọ gara aga, ọ bụ ezie na enwere ozi gbasara ụfọdụ ndị metụtara na ọnọdụ ịzụ ahịa. Iwu Kiribati nke afọ 2005 zuru oke megide ịzụ ahịa na-eme ka ụdị ịtụ mgbere ahịa niile bụrụ mpụ, mana anaghị agụnye nkọwa kpọmkwem nke ịzụ ahịa maka ọrụ ma ọ bụ mmegbu mmekọahụ. Iwu ahụ nyere ntaramahụhụ zuru oke nke ruru afọ iri na ise n'ụlọ mkpọrọ, nke kwekọrọ na ntaramahụhụ e nyere maka mpụ ndị ọzọ dị egwu, dị ka ndina n'ike. Iwu afọ 2005 na-enyekwa nchebe na ikike maka ndị na-ahụ maka ịzụ ahịa. Enweghị nkọwa iwu nke mmekọahụ ma ọ bụ ịzụ ahịa ọrụ nke na-achọpụta ihe ndị dị mkpa nke mpụ ịzụ ahịa na-egbochi ndị ọrụ mmanye iwu ịzọpụta ndị metụtara ma ọ bụ ijide ndị omekome na-azụ ahịa na ebubo ịtụ mgbere ahịa. Gọọmentị enyeghị ndị mmanye iwu na ndị ọrụ ụlọ ikpe ọzụzụ maka ịchọpụta ndị na-azụ ahịa na ikpe ndị omekome na-azụ ahịa. Dị ka ndị otu ndị mmanye iwu mba ụwa nke Pacific Island, usoro dị iji nye mba ahụ ohere ịrụ ọrụ na mmekorita ya na gọọmentị ndị ọzọ na ikpe ịzụ ahịa, ọ bụ ezie na ejighị ha mee ihe. Enweghị ihe akaebe nke ndị isi na-etinye aka na ọrụ ịtụ mgbere ahịa mmadụ.[1]

Nchedo[dezie | dezie ebe o si]

Gọọmentị mba Kiribati enwetaghị ọganihu dị ịrịba ama n'ịhụ na ndị na-azụ ahịa na-enweta ọrụ nchebe n'afọ ahụ. Ndị mmanye iwu na ndị ọrụ mmekọrịta mmadụ na ibe ya enweghị usoro iwu nke ịchọpụta ndị na-atụ mgbere ahịa n'etiti ndị nọ n'ihe ize ndụ dị elu ha na ha na-akpakọrịta; ha achọpụtaghị ndị ọ bụla metụtara n'oge akụkọ ahụ. Gọọmentị enweghị ndokwa ma ọ bụ usoro ọ bụla iji nye ndị na-azụ ahịa ohere ịnweta ọrụ iwu, ahụike, ma ọ bụ nke uche, ọ nweghịkwa atụmatụ ịzụlite ikike ime nke ahụ. Gọọmentị mba Kiribati emepebeghị ma ọ bụ mejuputa usoro ntụgharị iji nyefee ndị ejidere, jidere, ma ọ bụ tinye n'ụlọ mkpọrọ nchebe site n'aka ndị ọrụ ndị mmanye iwu na-enye nlekọta dị mkpirikpi ma ọ bụ ogologo oge. O nwere oke ikike iji chebe ndị na-ahụ maka ịzụ ahịa ma ọ bụ ndị omempụ ndị ọzọ metụtara, ma dabere na NGO na òtù mba ụwa iji nye ọtụtụ ọrụ ndị metụtara. Kiribati enweghị ụlọ ọrụ nlekọta ndị metụtara kpọmkwem iji lekọta ndị na-azụ ahịa. Iwu dị na Kiribati na-echebe ikike nke ndị omekome na-eme ihe ike, nke ga-agụnye ndị na-atụ mgbere ahịa.[1]

Mgbochi[dezie | dezie ebe o si]

Gọọmentị emeghị mgbalị ọ bụla iji gbochie ịtụ mgbere ahịa ma ọ bụ mee ka ọha na eze mara ihe ize ndụ nke ịzụ ahịa. Otu ndị ọrụ na-ahụ maka mpụ na mba dị iche iche nke ndị ọrụ mmanye iwu sitere na ndị uwe ojii, ụlọ ọrụ Attorney General, na ndị na-ahụ maka mbata, omenala, na ego na-ezukọ kwa ọnwa ma na-agụnye ịzụ ahịa mmadụ dị ka otu n'ime ọrụ ya. Gọọmentị enyeghị ọzụzụ ọ bụla pụrụ iche maka ndị ọrụ gọọmentị ma ọ bụ ndị mmanye iwu banyere otu esi amata, nyochaa, ma kpee ikpe maka ịzụ ahịa. O meghị ihe ọ bụla iji belata ọchịchọ maka mmekọahụ azụmahịa n'oge akụkọ ahụ. Enweghị ihe akaebe na ụmụ amaala Kiribati na-etinye aka na njem mmekọahụ mba ụwa.[1]

Ebensidee[dezie | dezie ebe o si]