Ibrahim Hussaini Doko

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Ibrahim Hussaini Doko
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Aha enyereIbrahim Dezie
aha ezinụlọ yaDoko Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya24 Septemba 1962 Dezie
Ebe ọmụmụLavun Dezie
Ọrụ ọ na-arụadministrator Dezie
Ọkwá o jichief executive officer Dezie
ebe agụmakwụkwọMahadum Ahmadu Bello Dezie
oge ọrụ ya (mmalite)2014 Dezie
organization directed by the office or positionRaw Materials Research and Development Council Dezie
Ibrahim Hussaini Doko
Preceded byPeter Azikiwe
Personal details
Born (1962-09-24) 24 Sepụtemba 1962 (age 61)
EducationAhmadu Bello University
OccupationLecturer, Administrator

Ibrahim Hussaini Doko (24 Septemba 1962) bụ onye nkuzi Naịjirịa, onye nkuzi, onye nchịkwa, na onye otu Board nke Raw Materials Research and Development Council, Naijiria. [1] na-ahọpụta ya ugbu a dị ka onye nduzi-ọchịchị na onye isi nchịkwa nke Raw Materials Research and Development Council, na-eje ozi ugboro abụọ site na 2014 ruo 2019 ma na-amalite ọrụ ugbu a n'ọnwa Eprel 2019. [2] [3] nọchiri Peter Azikiwe Onwualu na nhọpụta mbụ ya na 2014.

Mmụta[dezie | dezie ebe o si]

Ọ gara ụlọ akwụkwọ praịmarị, North Doko site na 1968 wee gụsịrị akwụkwọ na Government Secondary School, Kontagora na 1979 na-enweta asambodo ule West African ya na arụmọrụ dị ịrịba ama. [4][5] gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Ahmadu Bello, Zaria na 1984 na BSc na Sayensị na Teknụzụ na-emeri Oba nke Benin Prize maka Nwa akwụkwọ Afọ Kasị Mma na ngalaba ahụ n'ihi arụmọrụ ya dị egwu, o nwekwara PhD nke Sayensị Na Teknụzụ Na Mahadum Leeds na 1993.

E nyekwara ya ihe nrite British Council Academic Fellowship na 1986, Commonwealth Scholarship Award na 1988 ma sọpụrụ ya Grand Commander of African Youths na African Youth Council na 2004.   [citation needed]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

A na-enye Husseini ọrụ dị ka onye enyemaka na Mahadum Ahmadu Bello, Zaria mgbe ọ nwetasịrị asambodo National Youth Service Corps na Borno State Council of Arts and Culture na 1985 ma mgbe afọ ole na ole gachara, e mere ya onye nkuzi I. N'afọ 1993, ọ sonyeere Raw Materials Research and Development Council dị ka onye isi sayensị na 1996 ọ ghọrọ onye isi nke ngalaba nke Chief Scientific Office.

[6] mechara bulie ya n'ọkwa osote onye nduzi na-ahụ maka nyocha, nyocha na nlekota; n'ọkwá ahụ, ọ bụ onye na-ahụkwa ụlọ ọrụ Coordinating and Investment Promotion and Consultancy Departments, ọ bụkwa onye ikpeazụ o nwere tupu a họpụta ya na 2013 dị ka onye nduzi nọchitere anya bụ onye nduzi n'ọchịchị nke Industrial Chemicals and Mineral Department. [7]

Raw Materials Research and Development Council kwadoro [4] dị ka onye isi nchịkwa na Machị 2014, tupu nke ahụ, ọ rụrụ ọrụ na ọtụtụ kọmitii ma interministerial na kansụl n'etiti ndị a; [5]

  • Kọmitii Ntụziaka Mba na mmepụta nke Nnyocha Sayensị
  • Ngalaba Sayensị na Teknụzụ nke Federal
  • Kọmitii Mba na-ahụ maka Nchịkọta Ihe Maka Ihe Ndị A Na-emepụta Ihe * Kọmitii Na-ahụ Maka Ndụmọdụ Ozone NAOCOM
  • Odeakwụkwọ na onye otu, Kọmitii nke Directors Research Institutes (CODRI) Seminar na Technology shows na Interministerial Technical Committee on Effective Application of R&D Findings and Results in Federal Ministry of Industry
  • Onye otu Chartered Textile Technologist of Textile Institute; C. Text (A.T.I) United Kingdom
  • Onye otu Fellow, Institute of Management Consultants
  • Onye otu Fellow, Nigeria Institute of Management
  • onye otu Fellow, Institute of Corporate Administrator
  • Onye otu Materials Society of Nigeria

Ndụ onwe onye[dezie | dezie ebe o si]

Ọ lụrụ di ma nwee ụmụ ise.

Akwụkwọ ndị e bipụtara[dezie | dezie ebe o si]

  • Legendary strides of RMRDC @ 25 / editorial advisers. Raw Materials Research and Development Council, 2013. Ukim Ini, Asanga E. A, Mbuk M. I, Ibrahim, Hussaini D, Onwualu A. P. Àtụ:ISBN, Àtụ:ISBN
  • Iwu mkpirikpi na mmepụta nke eriri na Naijiria; Ụdị ntanetị. Akwụkwọ gọọmentị, akwụkwọ gọọmentị mba. H D Ibrahim, Z Hammanga, B O Olugbemi, S L Wali, Fatima Ilyasu; Raw Materials Research and Development Council Nigeria.   _(identifier)" rel="mw:WikiLink" title="ISBN (identifier)">ISBN 9789785370249, ISBN _(identifier)" rel="mw:WikiLink" title="OCLC (identifier)">OCLC , OCLC     
  • Policy brief on the production of kaolin in Nigeria, Government publication, National government publication. H D Ibrahim, Z Hammanga, B O Olugbemi, S L Wali, A B Isah; Raw Materials Research and Development Council (Nigeria), Àtụ:OCLC. viii, 42 pages illustrations (chiefly color); 21cm. Àtụ:ISBNISBN 9789785370379, Àtụ:ISBN, Àtụ:OCLC.

Ihe edeturu[dezie | dezie ebe o si]

  1. Professor Hussaini Doko Ibrahim Gets Second Term As DG RMRDC | Press Releases - RMRDC, Nigeria. www.rmrdc.gov.ng. Archived from the original on 2023-04-06. Retrieved on 2020-07-23.
  2. Chila Andrew Aondofa (2020-04-08). Professor Ibrahim Hussaini Doko: DG, Raw Materials Research and Development Council, RMRDC (en-US). The Abusites. Retrieved on 2020-07-23.
  3. admlsc. RMRDC: CATALYST FOR DIVERSIFICATION OF NIGERIA'S ECONOMY – Leadership Scorecard (en-US). Archived from the original on 2020-09-22. Retrieved on 2020-07-23.
  4. 4.0 4.1 Dr Ibrahim Hussaini Doko – TECHNO EXPO (en-US). Retrieved on 2020-07-23."Dr Ibrahim Hussaini Doko – TECHNO EXPO". Retrieved 2020-07-23.
  5. 5.0 5.1 Pilot (2018-04-24). Dr. Hussaini Doko Ibrahim DG RMRDC (en-US). Nigerian Pilot News. Retrieved on 2020-07-23.Pilot, Nigerian (2018-04-24). "Dr. Hussaini Doko Ibrahim DG RMRDC". Nigerian Pilot News. Retrieved 2020-07-23.
  6. Congress. LC Linked Data Service: Authorities and Vocabularies (Library of Congress). id.loc.gov. Retrieved on 2020-07-23.
  7. Edet (2017-02-27). IBRAHIM, Dr. Hussaini Dako (en-US). Biographical Legacy and Research Foundation. Retrieved on 2020-07-23.