Ibrahim Ibn Saleh al-Hussaini

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Ibrahim Ibn Saleh al-Hussaini
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Aha enyereIbrahim Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya1938 Dezie
Ebe ọmụmụȮra Borno Dezie
Ọkwá o jiGrand Mufti Dezie

  Ibrahim Ibn Saleh al-Hussaini CON, nke a makwaara dị ka Shaykh Sharif Saleh (amụrụ na 12 Mee 1938), bụ onye ọkà mmụta Alakụba nke Naijiria, onye nkuzi na mufassir. Ibrahim Ibn Saleh al-Hussaini CON Shaykh Sharif Saleh Mufasir Naijiria Ọ bụ nnukwu Imam nke Federal Republic of Nigeria o guzobere annahda kọleji nke sayensị na ọmụmụ Islam n'afọ 1957 ma ọ bụ ugbu a onye isi nke Supreme Council for Fatwa and Islamic Affairs in Nigeria (NSCIA). Naịjirịa[1][2][3]

Oge ọ malitere[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Al-Hussaini na Mee 12, 1938, n'obodo a na-akpọ al-Fadhaa nso Dikwa na Borno Steeti, Naijiria. Dikwa Borno Steeti Nigeria Nna ya Shaykh Saleh bụ onye ọkà mmụta okpukpe.[4]

Mmụta[dezie | dezie ebe o si]

Al-Hussaini malitere agụmakwụkwọ ya n'oge ọ bụ nwata na madrasa nna ya otu n'ime ụlọ akwụkwọ ndị Alakụba a ma ama na Borno n'oge ahụ, o mechara gaa Saudi Arabia, Egypt na Pakistan iji gaa n'ihu na ọmụmụ Islam ya na mmasị na Hadith na sayensị koranic. madrasa Saudi Arabia Egypt Ụfọdụ n'ime ndị nkuzi ya gụnyere; Shaykh Al-Qadi Abani Borno, Abubakar al-Waziri Borno, Shaykh Adam al-Mahrusa Borno, Ahmad AbdulFathi, Shaykh Tijjani Usman (Zangon Bare-bari), Shaykh Abubakar Atik, Muhammad al-Arabi bin Kubbani, Abubakur al-Kashnawiy, Muhammad al -Hafiz, Mahmoud Khalil Al-Hussary, Ahmad Nur al-Barni, Muhammad Hassanil Makhlu, Muhammad Zakariya al-Kandawiy, ndị ọzọ. Mahmoud Khalil Al-Hussary Al-Hussaini amụwokwa asụsụ Bekee na London.[4]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Al-Hussaini bụ onye Alakụba mba ụwa. Ugbu a, ọ bụ onye isi nke Kansụl Kasị Elu maka Fatwa na Islamic Affairs na Naịjirịa ma bụrụkwa onye otu Kansụl Ndị okenye ndị Alakụba. Fatwa Ọ gụsịrị akwụkwọ ya na Supreme Islamic Institute na mba ya Nigeria [citation needed] wee mụọ n'aka ndị ọkà mmụta a ma ama n'ọtụtụ mba. __ibo____ibo____ibo__ Ọ bụ ezie na ọ bụ [ ihe e dere n'ala ala] Al-Hussaini kwuru ọtụtụ okwu n'ọhịa Al-Tafsir Koran na Hadith yana sayensị Alakụba, iwu na ụkpụrụ omume. Iwu nke Qur'an Hadith

Ọnọdụ[dezie | dezie ebe o si]

Ọ nọwo ma ka na-enwe ọtụtụ ọkwa dị mkpa, ụfọdụ n'ime ha bụ:

  • Onye isi oche nke Financial Regulation Advisory Council of Experts (FRACE) Central Bank of Nigeria Central Bank of Niger[5]
  • Onye guzobere na onye nduzi nke Islamic Renaissance Organization
  • Ndị guzobere Òtù Ndị Ọkà mmụta Alakụba n'Africa (Morocco)
  • Onye ndụmọdụ gọọmentị etiti na ihe gbasara Islam 1992
  • Onye enyemaka odeakwụkwọ ukwu maka ihe gbasara Afrịka na World Islamic People's Leadership 1989
  • Onye isi oche nke Nzukọ nke ndị Alakụba na Naijiria (AMIN)
  • Onye otu Kansụl Ndị Okenye Ndị Alakụba.[6]
  • Onye guzobere Sheikh Shariff Ibrahim Saleh Islamic Center (SHISIC)[7]

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. Highest ranking Islamic figure, Grand Imam of al-Azhar, visits Nigeria (19 May 2016). Retrieved on 2019-09-16.
  2. The muslim 500. Retrieved on 2014-09-16.
  3. King Mohammed VI Defense of Islam Sets 'Modern' Model: African Ulema. Morocco World News (2017-12-09). Retrieved on 2019-09-18.
  4. 4.0 4.1 Shaykh Ibrahim Ibn Saleh (23 October 2020). Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "BBC" defined multiple times with different content
  5. Idris Ahmed. "Nigeria: CBN Inaugurates Financial Regulation Advisory Council of Experts", allAfrica, 14 January 2013. Retrieved on 8 February 2023. (subscription required)
  6. Buhari, Sultan, Saleh listed among world's top 50 Muslim leaders (3 October 2015).
  7. Muhammed (2019-09-27). Jibi za a kaddamar da Gidauniyar Cibiyar Sheikh Sharif Saleh (ha). Aminiya. Archived from the original on 2019-09-30. Retrieved on 2019-09-30.