Ibrahim Imam

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Ibrahim Imam
Nigerian Government
Member of the Northern Nigeria House of Assembly
[[ Ambassador to Àtụ:CountryPrefixThe]]
In office
Àtụ:En dash range
ConstituencyYerwa
Member of the Northern Nigeria House of Assembly
[[ Ambassador to Àtụ:CountryPrefixThe]]
In office
Àtụ:En dash range
ConstituencyTiv
Personal details
Born1916
Yerwa
DiedApril Àtụ:Death year and age
London
Political partyBorno Youth Movement NEPU, NPC
Spouse(s)Fusam Umaram, Hajiya Dije & Hajiya ashe
OccupationContractor

.Ibrahim Imam (1916 – ụgbọ 1980) bụ onye ikendọrọ ụzọ Kanuri si Borno, Nigeria bụ onye ode akwụkwọ akwụkwọ ndị Northern People's Congress wee bụrụ onye nkwado nke Borno Youth Movement .  A akụkọ ya na Northern House of Assembly na 1961, na- waya anya mpaghara Tiv .  Tupu nhoputa ya na 1961, ọ nọchitere anya mkpa ya nke Yerwa na 1951 ka ọ kwadochara nkwụghachi nke ndị ọrụ obodo

Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

Imam bụ onye Kanuri si Yerwa district nke Borno.  A nwanne ya na 1916 n'ime mpaghara aristocratic na nwanne ya nwoke bụ onye isi mpaghara nke Yerwa.  Ọ gara Katsina College na mgbe ọ akwụkwọ akwụkwọ ya sonye na Borno Native Administration dị ka onye inyeaka ma ihe ihe onye ọrụ na 1950.

Ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị[dezie | dezie ebe o si]

Mgbe ọ na-arụ ọrụ dị ka onye ntanye injinia maka Borno Native Authority, ọ odi n'ọgbọ agha ndị dị ka onye ahụ Borno Youth Improvement Association na 1949. [1] N'afọ 1951, ọ gbara aka wee nweta oche n  Arọ omeiwu na-emeri Waziri Mohammed.  Otu afọ ka e gosiri na nke nke Northern People's Congress, bụ nke ihe ngosi otu ike ndị na mpaghara ahụ, a na-amụ ka ọ bụrụ ike nke ukwu nke ahụ;  ọ sonyeere ọtụtụ ndị ọrụ ibe ya site na ụlọ bụ ndị debanyere aha na-akwado ndị nke NPC ọhụrụ.  Dị ka onye isi ukwu nke NPC, ọ na-enye otu n'ime ndị agha ịnya a ma ma tinye aka na njem ndị agha, na-eme njem ruo ọtụtụ puku kilomita ma na-enye nkwado maka mgbasawanye nke pati ahụ site na  iguzobe alaka n'ime obodo na obodo dị iche iche na mpaghara ahụ.

Mgbe ọ hapụsịrị Native Authority, ọ ọrụ onye na-arụ ọrụ ụlọ iji mgbakwunye ego ọ na-enweta dị ka onye a na- ike na ndị ahụ.

Ndị ntorobịa Borno[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 1954, Imam gbara arụkwaghịm n'ọkwa ya na NPC wee malite na pati ahụ, na-ekwu maka usoro usoro maka mmemme 1954, Imam gbara arụkwaghịm n'ọkwa ya na NPC wee malite na pati ahụ.  akụkụ omume na imperialistic .  Otu afọ ka e ịhụ, ọ sonyeere Aminu Kano's Northern Elements Progressive Union na 1956, ọ soo isi onye mmalite nke Borno Youth Movement, otu mmetụta nke sitere na ndị òtù ya tolitere na ndakpọ olileanya na ndị ndu na Borno na asịrị nke ndị isi.  obodo.  Waziri, Mohammed.  N'afọ 1956, ọ na-enwe aka nke otu ahụ na NEPU na-arụ na Borno ebe njikọ ahụ mechara biri oche mpaghara abụọ.  Mana n'ime afɔ ole na ole, Imam bụ onye agha ndị nwere oke ikike ego iji hazie njikọ aka na Bornu na na mpaghara ugwu njikọ ahụ n'ihi nri ike NEPU inye ego zuru oke iji wusie otu ndị agha ike na  mpaghara ahụ.  Ọ Louis NEPU wee guzobe njikọ aka na Action Group wee bụrụ onye isi ndị mmegide na ndị Mgbakọ mpaghara.

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]