Ibrahim Tako

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Galdiman Bida (chieftain title)

Ibrahim Tako

OON
Minister of Army for State
[[ Ambassador to Àtụ:CountryPrefixThe]]
In office
Àtụ:En dash range
Succeeded byChief Obande
Member Federal Representative Northern House of Assembly
[[ Ambassador to Àtụ:CountryPrefixThe]]
In office
Àtụ:En dash range
Succeeded byPost abolished
Personal details
BornÀtụ:Birth year
Bida, Nigeria
DiedÀtụ:Death year
Political partyNorthern People's Congress
EducationUniversity of Exeter
OccupationTeacher, politician

Ibrahim Tako ma ọ bụ Galadiman Bida (1916-1978) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Naijiria, onye nkuzi bụbu minista gọọmentị etiti maka steeti na onye na-anọchite anya Minista Nchebe na 1969. Ibrahim Tako Galadiman Bida Minista na-ahụ maka nchekwa na Naịjirịa[1]

Ihe ndị mere n'oge gara aga[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ ya na Bida, nna ya Aliyu Galadima bụ galadiman Bida bụ utu aha onye isi. Bida Ọ malitere agụmakwụkwọ ya na Bida Primary School na 1927 na Niger Middle School site na 1930 ruo 1933 wee gaa Katsina Higher College ruo 1936 wee nweta asambodo elementrị ya dị elu na 1936 wee gaa Exeter University Preliminary Certificate maka nchịkwa ọha na eze na 1951 gwụchaa na 1954. Mahadum Katsina Exeter[2]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Tako malitere ọrụ ya na Niger Middle School na 1938 na Bida ebe ahụ ọ kụziri maka afọ asatọ ruo 1948 mgbe e mesịrị ọ bụ onye ndụmọdụ mmepe agụmakwụkwọ nke gọọmentị etiti na distrikti site na 1956 ruo 1959 ma bụrụ onyeisi oche kọmitii nke ndị uwe ojii na Kọmishọna Obodo na Lagos tupu ọ kwaga Lagos ọ bụ onye isi odeakwụkwọ Bida Native Authority. Ọdọ Mmiri[3][4][5]

Ọ bụ onye otu Northern Region Development Corporation, Provincial Education Committee, Liquor Board, Niger Provincial Appointment Advisory Committee, Finance Committee Bida Native Authority ma bụrụ onye isi oche nke Establishment and Disciplinary Committed of Bida, Director Arabian Transport Nigeria, Traoion Limited na onye isi Northern Representative of the National Council of Red Cross.[6]

Ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị[dezie | dezie ebe o si]

A họpụtara ya ka ọ bụrụ onye otu House of Representative na 1962 n'okpuru ikpo okwu nke Northern People Congress ochie tupu ọ bụrụ minista. Nzukọ Ndị Ugwu[7]

N'afọ 1965, ọ ghọrọ Minista nke steeti maka ndị agha tupu ọ bụrụ odeakwụkwọ ndị omeiwu na minista na-ahụ maka nchekwa ma bụrụkwa Minista na-anọchite anya nchekwa n'afọ 1969.[8][9]

N'afọ ndị 1960 mgbe ọ bụ Minista na-ahụ maka ndị agha, ya na ndị isi ndị ọzọ dị ka Yakubu Gowon gara Gọọmentị College Bida iji gbaa ụmụ akwụkwọ ugwu ume n'ọrụ ndị agha, n'etiti ụmụ akwụkwọ Jonathan Ndagi edepụtara bụ Sani Bello, Gado Nasko, Mamman Vatsa, Ibrahim Babangida, Abdulsalami Abubakar, Sani Sami, Garba Duba na Mohammad Magoro nabatara ndụmọdụ ahụ ma dị ka minista maka ndị agha ọ debanyere aha ha n'ọrụ ahụ. Yakubu Gowon Government College Bida Jonathan Ndagi Sani Bello Gado Nasko Mamman Vatsa Ibrahim Babangida Abdulsalami Abubakar Garba Duba Mohammad Magoro[10][11][12]

Mgbukpọ 1966[dezie | dezie ebe o si]

N'oge nnupụisi ọchịchị nke 1966 mgbe Sir Ahmadu Bello gbasasịrị ókèala na ọbịbịa nke General Agunyi Ironsi n'ọchịchị, ọchịchị ndị agha mbụ malitere ma họpụta ya dị ka Kọmishọna Ahụike na Ọrụ Ọha na Eze nke Northern Western State na 1967 ruo mgbe e wetara nnupụis ahụ na 1975 mgbe gọọmentị nke General Murtala Muhammed gbasasịrị ọkwa ndọrọ ndọrọ ọchịchị niile. Ahmadu Bello Agunyi Ironsi Murtala Muhammed[13]

Ibrahim Tako onye a makwaara dị ka Galadiman Bida bụ onye isi mgbe ọ bụ minista nwere esemokwu na Chukwuma Kaduna Nzeogwu onye e zigara ọhụrụ n'oge ahụ dị ka onye isi nkuzi nke Nigerian Military Training College, Kaduna na dị ka onye agha nwere ọgụgụ isi na ọgba aghara nke ụfọdụ ndị isi agha na-eto eto nke ugwu nke o nwere nsogbu ịchịkwa na ha na n'etiti ole na ole Tako. Chukwuma Kaduna Nzeogwu Nigerian Military Training College Kaduna[14]

Ihe edeturu[dezie | dezie ebe o si]

  1. Azikiwe (2013). Nigeria, Echoes of a Century: 1914–1999 (in en). AuthorHouse. ISBN 978-1-4817-2926-0. 
  2. Admin (3 November 2016). TAKO, Alhaji Ibrahim (en-US). Biographical Legacy and Research Foundation. Retrieved on 10 May 2020.
  3. People have turned public offices into business centers – ex-Perm Sec/journalist (en-GB). Daily Trust (2 July 2013). Retrieved on 10 May 2020.
  4. Abdulkadir (2004). Makers of Northern Nigeria (in en). De Imam Ventures. 
  5. Imam (1989). The Abubakar Imam memoirs (in en). NNPC. ISBN 9789781693083. 
  6. Guide to the Parliament of the Federation
  7. Representatives (6 May 1965). Parliamentary Debates (in en). Federal Ministry of Information, Printing Division. 
  8. (1974) Nigeria Year Book (in en). Daily Times of Nigeria. 
  9. Agency (1965). Daily Report, Foreign Radio Broadcasts (in en). 
  10. Siollun (2009). Oil, Politics and Violence: Nigeria's Military Coup Culture (1966–1976) (in en). Algora Publishing. ISBN 978-0-87586-710-6. 
  11. General Aliyu Gusau Must End This War (en-US). The ICIR (8 April 2014). Retrieved on 10 May 2020.
  12. Review (3 January 2017). Ibrahim Babangida and Nigerian History (en). Medium. Retrieved on 10 May 2020.
  13. Ibrahim Tako – NigerianWiki. nigerianwiki.com. Archived from the original on 30 November 2021. Retrieved on 10 May 2020.
  14. Nzeogwu. library.answerthepublic.net. Retrieved on 2021-05-17.