Ifedayo Oladapo

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Oge ọ malitere[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Ifedayo na Ondo City ma gụọ akwụkwọ na Government College, Ibadan . [1] Ọ gara Mahadum Ibadan na 1954 wee gụsịrị akwụkwọ na nsọpụrụ ma mesịa nweta B.Sc. na injinia obodo site na Mahadum St. Andrews, gụsịrị akwụkwọ na First Class honours na 1959. O nwetara Ph.D na structural engineering na Mahadum Cambridge na 1962.

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

[2] Ọ sonyeere onye bụbu Ostenfeld na Jonson ugbu a Cowi Consult wee nweta ahụmịhe bara uru dị ka injinia imewe.. Mgbe [3] laghachiri Naịjirịa na 1963 iji malite ọrụ agụmakwụkwọ, ọ na-arụsi ọrụ ike na imepụta na iwu ọtụtụ ihe owuwu simenti na Lagos, gụnyere elu ụlọ simenti, Eko Bridge, na Third Mainland Bridge. Ọ rụkwara ọrụ dị mkpa n'iwu Benue River Bridge na Niger Bridge na Onitsha. N'afọ 1982, ọ ghọrọ osote onye isi oche mbụ nke Mahadum Ondo State, na-ejide ọnọdụ ahụ ruo afọ asatọ, mgbe nke ahụ gasịrị ọ malitere ọrụ na Mahadum Ahmadu Bello, Zaria dị ka onye nkuzi na ngalaba nke Injinia Civil n'etiti 1963 na 1964, tupu ọ kwaga Mahadum Lagos. Na Mahadum Lagos, ọ ghọrọ Onye nkuzi Ukwu ma mesịa bụrụ Onye nkuzi na 1970, Dean of Engineering Faculty. N'afọ 1971, ọ rụrụ ọrụ dị ka osote onye isi mahadum n'agbata afọ 1977 na 1979. N'oge a, o chepụtara ụlọ mbụ nke ụlọ 32 nke e wuru na ogige mahadum n'oge nkwụsi ike na ndakpọ akụ na ụba zuru ụwa ọnụ. A matala ya maka onyinye dị ịrịba ama o nyere na ihe ọmụma na mpaghara ya nke ọkachamara, ya bụ, ihe owuwu. Ọrụ nyocha mbụ ya n'ọhịa a metụtara ihe onwunwe nke kọntaktị a na-etinye n'ọrụ na ọnụego dị iche iche. Ọrụ nyocha ya lekwasịrị anya na mkpebi nke ihe onwunwe nke simenti, mmekọrịta mmegharị - nkwonkwo na ibu kachasị nke ihe owuwu simenti. Nke a dugara ya n'ịmepụta echiche nke imepụta plastik maka ihe owuwu siri ike nke mesịrị mee ka "usoro imepụta steeti maka imepụta ihe owuwu". Ihe ndị a agụmakwụkwọ rụzuru mere ka a kpọọ ya ka ọ sonye na imewe na iwu ụfọdụ isi ihe owuwu na mba ahụ gụnyere Eko Bridge, Third Mainland Bridge. O nyekwara aka dị ukwuu n'akụkụ dị iche iche nke iwu ụlọ nke a malitere na Naịjirịa na 1970. Atụmatụ ya maka mgbanwe (iji dochie ụzọ iwu British eme ihe) ka nzukọ ọkọlọtọ nke Naijiria nabatara ma bụrụ ntọala nke "Nigeria Code of practice for structural concrete in Nigeria". nk[4] e bipụtara na 1973. [1]

Edemede na akwụkwọ agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

Ọ bụ Prọfesọ Nleta, Mahadum nke Aalborg, Denmark, Mahadim nke Illinois, Urbana, USA, na 1967 [5] na Prọfesụ Nleta Commonwealth na Mahadum Leeds, England na 1980/81. [6] rụrụ ọrụ na kansụl ndị isi nke International Association for Bridge and Structural Engineering (IABSE) [1] nke dị na Zurich. [7] Ọ bụ onye injinia mbụ onye Naijiria nwetara ihe nrite nturu ugo mba ahụ. [1]

  • 1954: Mahadum nke Ibadan
  • 1959: B.Sc., Civil Engineering, Mahadum nke St. Andrews
  • 1962: Ph.D., Structural Engineering, Christ College Cambridge
  • 1963-1964: Onye nkuzi na Mahadum Ahmadu Bello
  • 1971-1975: Dean nke Faculty of Engineering, Mahadum Lagos
  • 1977-1979: osote osote onye isi nke Mahadum Lagos
  • 1971-1997: osote onye isi oche nke International Association for Bridge and Structured Engineering, Zurich
  • 1987-1988; Onye isi oche nke Nigerian Academy of Science
  • 1995; Onye isi oche mbụ nke Nigeria Academy of Engineering
  • 1987-1989: Onye isi oche, Kọmitii nke osote onye isi nke Mahadum steeti Naịjirịa;
  • 1994-1998: Onye isi oche nke Council of Registered Engineers of Nigeria (COREN).
  • Onye ndụmọdụ na UNESCO na Injinia Education.

Nkwanye ugwu[dezie | dezie ebe o si]

  • Okwu mmalite n'ime ụlọ nzukọ a ma ama maka Sayensị na teknụzụ dị na New York "maka onyinye pụrụ iche na ngalaba nke injinịa".
  • Onye otu Institute of Civil Engineers nke London
  • Onye ọrụ Order of Niger [8][9]

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. OLADAPO Olawole Ifedayo | GCI Museum. www.gcimuseum.org. Retrieved on 2020-05-28.
  2. Prof. Ifedayo Olawole Oladapo – DAWN Commission (en-US). Retrieved on 2020-05-26.
  3. "GOODNIGHT, PROF. IFEDAYO OLADAPO", Nigerian Voice. Retrieved on 2020-05-28.
  4. Ifedayo Oladapo; NLNG Releases Hall of Fame for Science and Letters. The Future Project (24 August 2010). Archived from the original on 8 May 2014. Retrieved on 1 May 2014.
  5. Daily Illini 16 December 1967 — Illinois Digital Newspaper Collections. Daily Illini. University of Illinois at Urbana-Champaigne Library (16 December 1967). Retrieved on 26 October 2014.
  6. Tom Frank Peters (2011). IABSE – The First 80 years. International Association for Bridge and Structural Engineering (IABSE). ISBN 978-3857-481-29-1. Retrieved on 26 October 2014. 
  7. Engr. Prof. Ifedayo O. Oladapo, NNOM. Nigerian Academy of Engineering. Archived from the original on 8 May 2014. Retrieved on 1 May 2014.
  8. Gowin Ijediogbor. "I've Worked Hard... No Regrets – Prof Oladapo", The Guardian. Retrieved on 1 May 2014.
  9. Goodnight Prof Ifedayo Oladapo. The Nigerian Voice (8 April 2010). Retrieved on 1 May 2014.