Igurube Iago

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Iago sparrow
Male (above) and female (below) on Sal
Scientific classification edit
Missing taxonomy template (fix): Passer
Species:
Binomial name
Template:Taxonomy/PasserPasser iagoensis
(Gould, 1838)
Synonyms[2]
  • Pyrgita iagoensis Gould, 1837
  • Passer brancoensis Oustalet, 1883
  • Passer erthrophrys Temminck
Iago sparrow
Male (above) and female (below) on Sal
Scientific classification Edit this classification
Domain: Eukaryota
Kingdom: Animalia
Phylum: Chordata
Class: Aves
Order: Passeriformes
Family: Passeridae
Genus: Passer
Species:
P. iagoensis
Binomial name
Passer iagoensis

(Gould, 1838)
Synonyms[2]
  • Pyrgita iagoensis Gould, 1837
  • Passer brancoensis Oustalet, 1883
  • Passer erthrophrys Temminck

Iago sparrow (Passer iagoensis), nza a makwaara dị ka Cape Verde ma ọ bụ rufous-backed sparrow, bụ nnụnụ na-efe efe nke ezinụlọ Passeridae. Ọ bụ ihe a na-ahụkarị na Cape Verde archipelago, n'ebe ọwụwa anyanwụ Atlantic Ocean nso ọdịda anyanwụ Africa. Ụmụ nwanyị na ụmụ nnụnụ nwere ábụ́bà na-acha nchara nchara na akara ojii n'elu, na ala na-acha ntụ ntụ, ma dị iche na ụdị nza ndị ọzọ site na nnukwu supercilium ha dị iche. Ụmụ nwoke nwere akara ojii na-egbuke egbuke n'okpuru ha na akara ojii siri ike n'isi ha. Na 12.5-13 sentimita (4.9-5.1 in) n'ogologo, ọ bụ obere nza. Olu nnụnụ a na-abụkarị ọdịiche dị iche iche na chirp ya, nke dịtụ iche n'etiti ụmụ nwoke na ụmụ nwanyị.

A na-eche na nza Iago nwere njikọ chiri anya na nza rufous, otu ụdị dị n'ime ụdị Passer nke bi n'ebe obibi yiri ya na kọntinent Afrịka. Ọ bụ ezie na nza Iago kacha nso na nza rufous n'ọdịdị, ọ nwere ọtụtụ ọdịiche dị mkpa na ọdịdị na omume, ma kewaa ya site na ọtụtụ puku kilomita. O nwere ike ịbụ n'ezie ihe jikọrọ ya na nza ụlọ na nza Spanish. Na Cape Verde ọ na-apụta na niile ma e wezụga otu agwaetiti, na ọtụtụ n'ime ha ọ bụ ihe a na-ahụkarị. Igurube Iago na-apụta n'ọtụtụ ebe obibi ndị dị na ya, dị ka ala lava, ugwu nkume, na ndagwurugwu; Otú ọ dị, igurube ụlọ na igurube Spanish na-adịkarị n'ebe obibi ndị dị n'ebe ndị a na-akọ ugbo. N'ihi na nza Iago anọghị n'okpuru egwu ọ bụla, a na-enyocha ya dị ka Nchegbu Dị Ala na IUCN Red List.

Nkọwa[dezie | dezie ebe o si]

Iago sparrow bụ obere nza, 12.5-13 sentimita (4.9-5.1 in) n'ogologo, na ogologo nku 5.5-6.9 sentimita (2.2-2.7 in). [3] Nnụnụ ya yiri nke nza ụlọ, ọ bụkwa dimorphic mmekọahụ. Nke nwoke nwere okpueze ojii ma ọ bụ nke na-acha ntụ ntụ na anya, olu na-acha odo odo na obere ntụpọ ọcha n'egedege ihu ala. Akụkụ nke isi ya, ọkachasị n'elu anya, nwere ụcha sinamọn. scapulars na-acha ọcha na nchara nchara, ebe akụkụ ndị ọzọ dị n'elu na-acha nchara nchaka, na-acha oji na beige. Ntì na akụkụ ya na-acha ntụ ntụ, a na-ejikwa obere ihe ojii mara olu na ntì. Nwanyị ahụ na-acha nchara nchara, nwere nku na ara ojii, na akụkụ dị n'okpuru na-acha ntụ ntụ. Ọ dị nnọọ ka nza ụlọ nwanyị mana o nwere supercilium na-acha ọcha (akara n'elu anya). ahụ yiri nwanyị toro eto, mana ụmụ nwoke na-eto eto na-adịkarị mma site na nwata, na-enwe akara nke bib ojii na ntì. [4]'afọ 1898, onye na-amụ banyere ụmụ nnụnụ bụ Boyd Alexander kọrọ na ndị okenye na-amalite ịkpụ n'oge mmalite ọnwa Febụwarị, ụfọdụ nnụnụ ka na-agba n'oge ngwụcha ọnwa Mee.

Olu nke Iago sparrow gụnyere oku, dịgasị iche n'etiti nwoke na nwanyị, nkọwa nke ndị a na-akpọ 'abụ', na oku mkpu. Ọkpụkpọ bụ chirps, nke yiri nke nza ndị ọzọ, ụdị a na-emekarị site n'aka ndị nwoke kọwara dị ka "twangy" cheesp ma ọ bụ chew-weep, na nke ụmụ nwanyị kọwara dị ka chisk "more sibilant". Abụ ahụ bụ usoro dị ogologo, nke a na-akọwapụta nke ederede oku, a na-emekwa ya site n'ịzụ ụmụ nwoke n'akwụ́ ha. na-ejikwa oku mkpu dị ka nke nza ndị ọzọ, nke a na-akpọ chur-chur-chur.

Nchịkọta[dezie | dezie ebe o si]

Ihe osise nke nwoke nke John Gould sere

Charles Darwin bu ụzọ chịkọta nza Iago n'oge nkwụsị mbụ nke Njem nke abụọ nke HMS <i id="mwSw">Beagle</i> na agwaetiti Santiago (St. Iago). [2] [5] kọwara ya na 1837 site n'aka onye na-ahụ maka ụmụ anụmanụ bụ John Gould, na Proceedings of the Zoological Society of London, ma nye ya aha Pyrgita iagoensis . [1] ọ na-erule oge Gould dere The Zoology of the Voyage of HMS Beagle na Darwin na ndị ọkà mmụta anụmanụ atọ ndị ọzọ na 1841, o debere nza Iago na ụdị Passer, ebe ọ ka dị. [2] [2] [6] ahụ, n'etiti nza nke Old World n'ezinụlọ Passeridae, nwekwara ọ dịkarịa ala ụdị 20 ndị ọzọ, n'ime ha bụ nza ụlọ na nza osisi Eurasian.

N'ime ọdịdị ya, a na-ewere Iago nza dị ka otu n'ime 'nza rufous' nke Africa, otu nke gụnyere ụdị dị ka nnukwu nza (Passer motitensis). Nnụnụ ndị a na-abụkarị

Onye France [7]-amụ banyere ụmụ nnụnụ bụ Emile Oustalet kọwara otu ihe atụ sitere na Branco dị ka ụdị dị iche Passer brancoensis na 1883, [2] nke W. R. P. Bourne ghọtara dị ka ụdị Passer iagoensis brancoensis, onye kwuru na ọ na-ahụ ọdịiche dị n'etiti nza Iago sitere n'àgwàetiti dị iche iche. [8] [7] ka Bourne si kwuo, nnụnụ nke Passer iagoensis iagoensis na agwaetiti ndị ọzọ nwere osisi na ndịda gbara ọchịchịrị ma buru ibu, ma na-akpa àgwà dị ka ụlọ ma ọ bụ nza Spanish, na-asọ mpi na ha nke ọma na ebe obibi mmadụ gbanwere. [9] mechara dee na ọdịiche ndị ọ hụrụ gụnyere ihe abụọ na-eme, nke ọchịchịrị na-abawanye n'ebe ndịda, na nke pere mpe site n'ụsọ oké osimiri. [10]Charles Vaurie, na-enyocha ọdịiche dị na nku na nha nke ihe atụ na nnukwu ebe ngosi ihe mgbe ochie, ahụghị mgbanwe ọ bụla dị ịrịba ama, ma ọ bụ Vaurie ma ọ bụ Summers-Smith ghọtara ụdị ọ bụla. [2] [2]

Ebe a na-ekesa ya[dezie | dezie ebe o si]

Nwoke nọ na Monte Verde, São Vicente

Igurube Iago bụ ihe a na-ahụkarị na agwaetiti Cape Verde. Ọkụ bụ ihe a na-ahụkarị n'ọtụtụ agwaetiti, ewezuga Fogo (nke ọ na-adịghị) na Santa Luzia, Branco na Sal (nke ọ dị ụkọ). A na-ahụkarị nza Iago n'ọtụtụ ebe obibi, gụnyere ala dị larịị, ugwu ndị dị n'ụsọ oké osimiri, ndagwurugwu, na nsọtụ ala ugbo, n'ịdị elu nke mita 1,200 (3,900 . Ọ na-emekwa n'ebe ndị mmadụ bi na ogige, ebe ọ nwere ike ikpuchi ya na nza ụlọ, mana ọ naghị emekarị na nza Spanish. Igurube Spanish na-apụta n'ala a na-akọ ugbo nke nwere osisi na obodo nta ndị buru ibu, na-egbochi igurube Iago na ala a na-akụ ugbo nke dị obere. 'ebe obibi ebe ma nza ụlọ na nza Iago na-apụta, nza ụlọ na-anọkarị n'ebe ndị jupụtara, ebe nza Iago a na-ahụkarị gburugburu osisi na oghere. [3]'ebe ọrụ ugbo, nza Iago nwere ike imebi ihe ọkụkụ, ọkachasị site na iri okooko osisi na okooko osisi. Igurube Iago bụ ihe a na-ahụkarị n'ime obere ebe ọ dị, ọ bụ ezie na a maghị ọnụ ọgụgụ ya. [1] bụ ezie na ogo nke ebe ọ dị pụtara na ọ nwere ike ịnọ n'ihe ize ndụ maka mgbanwe ndị a na-atụghị anya ya na gburugburu ya, IUCN Red List na-enyocha ya dị ka Nchegbu Least.

[11]'ọnwa Mee afọ 2013, a hụrụ nza Iago anọ na-agagharị agagharị na Hansweert, na Netherlands, ebe ha na-efe n'ụgbọ mmiri ka ọ na-agafe agwaetiti Raso.

Nwanyị na-achọ nri, na Sal

Igurube Iago na-eme mkpakọrịta mgbe ọ na-eri nri ma na-amụ nwa. N'èzí oge ọmụmụ, nza Iago na-anọkarị n'ìgwè, nke nwere ike ibu ibu. [12][13] na-eso nnụnụ ndị ọzọ, ọbụna warblers dị ka blackcap na Cape Verde warbler. Igurube Iago a[13] eme ihere n'ebe ụmụ mmadụ nọ, na-enye ha ohere ịbịaru nso, ọbụlagodi mgbe ọ nọ n'akwụ́ ya. [14] n[11] dị n'àgwàetiti Raso dịpụrụ adịpụ na nke a na-ebighị na ya ga-anọ ọbụna n'elu ndị ọbịa mmadụ na obere egwu. N'ihi ụkọ mmiri ị ga-aṅụ n'ebe obibi ya, ọ nwere mmasị siri ike na isi iyi mmiri, nnukwu ìgwè mmadụ nwere ike ịbịakọta mgbe ụmụ mmadụ na-enye mmiri ọ nwere ike ịṅụ. na-ahụkarị ya ka ọ na-asa ájá n'ìgwè nta, omume dị mkpa iji mee ka ọ dị ọcha na obere mmiri.

Igurube Iago toro eto na-eri mkpụrụ nke ahịhịa na ọka (ihe ọkụkụ ọka a na-akụ na Cape Verde bụ ọka), kamakwa ụmụ ahụhụ na osisi. Ha nwere ike imebi ihe ọkụkụ site na iri akwụkwọ ndị na-eto eto, dịka nza ụlọ ga-eri nri ndị dị nso n'ụlọ. [15], n'adịghị ka ndị okenye, na-eri ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ụmụ ahụhụ, ọkachasị igurube, ụmụ ahụhụ, na orthopterans. [4] Igurube Iago -eri nri n'ala, na-agagharị n'enweghị nsogbu ka ọ na-arapara n'ala dị ka òké.

Ịzụlite[dezie | dezie ebe o si]

Oge ọmụmụ na-amalite n'ọnwa Ọgọstụ na Septemba site na mmalite nke oge mmiri ozuzo, mana ihu igwe n'otu afọ nwere ike ịgbanwe oge ọmụmụ. Na Cima, W. R. P. Bourne hụrụ ụmụ nwanyị ka ha na-anọ n'ìgwè mgbe ụmụ nwoke malitere iwere ebe dị na ndagwurugwu nkume ebe ha nwere ike ịbụ abụ. Oge ọmụmụ na-adịkarị ogologo nke na ụfọdụ abụọ nwere ike ịpụta ụmụ tupu ndị ọzọ amalite iwu akwụ́; ọnụ ọgụgụ kachasị ukwuu nke abụọ na-amụ mgbe mmiri na-ezo, n'ọnwa Ọktoba ruo Nọvemba. Ụmụ nwoke na-enweghị di na nwunye na-adọta ụmụ nwanyị site n'ịkpọ oku n'akụkụ ebe a ga-anọ akwụ́. Mgbe nwanyị bịakwutere ya, nwoke na-egosipụta ya ga-eme ka ụda olu ya dịkwuo elu ma na-awụli elu gburugburu ya ka ọ na-ehulata na-acha nchara nchara na-acha ubu. [7] ahụ malitere iwu akwụ́ ahụ, mana ozugbo e guzobere abụọ, nnụnụ abụọ ahụ na-ekere òkè n'iwu akwụ́ ma nọrọ nso. Mmekọrịta na-ewere ọnọdụ mgbe e wuru akwụ́, ebe nke nne na-achịkwa ha abụọ ruo oge ụfọdụ. Nwoke ahụ na-akpọ nwanyị ka ọ nwee mmekọahụ site n'inye ngosipụta nke mkpakọrịta nwoke na nwanyị, mgbe ọ leghaara ya anya na mbụ, nwanyị ahụ na-arịọ ka o nwee mmekọahụ site na ikpere n'ala. Mgbe ndị na-agagharị agagharị anọ nọ na Netherlands na Mee 2013, a hụrụ otu nwoke na-agba nwoke nke abụọ, o doro anya na mgbe nke abụọ gbadoro n'okpuru iji dozie ọgụ n'etiti ha. Nke [16] bụ naanị ihe ndekọ nke omume nwoke idina nwoke n'ime nza.

A na-ewu akwụ́ na mita ole na ole site n'otu ebe ruo n'otu, ihe dị ka ụzọ iri, ọ bụ ezie na mgbe ụfọdụ, ụzọ abụọ na-anọ naanị ha. Enwere ike iwu akwukwo n'ebe obibi dịgasị iche iche, a na-ewu ya dịka iko n'ime oghere ma ọ bụ oghere dị na nkume ma ọ bụ mgbidi. Ha nwere ike iji ihe owuwu ndị mmadụ wuru, dị ka ụlọ na ọkụ okporo ámá. Alaka bụ ihe owuwu na-emeghe nke ahịhịa mere, nke nwere ábụ́bà na ntutu, nke jupụtara na ya maka ịdị mkpụmkpụ. Ụfọdụ ndị -amụ banyere ụmụ nnụnụ ekwuola na nnụnụ a na-ewu akwụ́ n'osisi akị, mana ihe ndekọ ndị a nwere ike igosipụta mgbagwoju anya na nza Spanish. nke ụmụ nwere àkwá atọ ruo ise. Ụmụ nwoke na ụmụ nwanyị na-ekpuchi àkwá ma na-ewetara ụmụ ha nri, mana ụmụ nwanyị na'ime ihe karịrị nke ahụ. A na-ekpuchi àkwá maka oge dị mkpirikpi, ihe dị ka nkeji iri, ndị nwoke na-ekpu maka oge dị nkenke na obere oge. [13] bụ ezie na nke oké na-eso nke nne mgbe ọ chọtara nri ma weta ya n'ụmụ ha, ọ naghị eweta nke ọ bụla n'onwe ya; ozugbo nwa ahụ na-efe efe ma hapụ akwụ́ ahụ, nke oké na'ịkwu na-enye ha nri.

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 BirdLife International (2016). "Passer iagoensis". IUCN Red List of Threatened Species 2016. DOI:10.2305/IUCN.UK.2016-3.RLTS.T22718202A94572225.en.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "iucn status 11 November 2021" defined multiple times with different content
  2. 2.0 2.1 2.2 2.3 2.4 2.5 Àtụ:Harvnb Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Summers93–95" defined multiple times with different content
  3. 3.0 3.1 Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named Clement
  4. 4.0 4.1 Alexander (1898). "An Ornithological Expedition to the Cape Verde Islands". The Ibis 4: 74–118. Alexander, Boyd (1898). Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "boydexp" defined multiple times with different content
  5. Gould (1837). "Exhibition of Mr. Darwin's Birds, and description of a New Species of Wagtail (Motacilla leucopsis) from India". Proceedings of the Zoological Society of London V: 77–78. 
  6. Summers-Smith (2009). "Family Passeridae (Old World Sparrows)", in del Hoyo, Josep: Handbook of the Birds of the World. Volume 14: Bush-shrikes to Old World Sparrows. Barcelona: Lynx Edicions. ISBN 978-84-96553-50-7. 
  7. 7.0 7.1 7.2 Bourne (1955). "The Birds of the Cape Verde Islands". Ibis 97 (3): 508–556. DOI:10.1111/j.1474-919X.1955.tb04981.x. Bourne, W. R. P. (1955). Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Bourne55" defined multiple times with different content
  8. (1883) "Description et Énumération des Espèces" (in fr). Actes de la Société Linnéenne de Bordeaux 38. 
  9. Bourne (1957). "Additional Notes on the Birds of the Cape Verde Islands, with Particular Reference to Bulweria mollis and Fregata magnificens". Ibis 99 (2): 182–190. DOI:10.1111/j.1474-919X.1957.tb01945.x. 
  10. Vaurie (1958). "The Rufous-backed Sparrows Passer iagoensis of the Cape Verde Islands". Ibis 100 (2): 275–276. DOI:10.1111/j.1474-919X.1958.tb08798.x. 
  11. 11.0 11.1 Janse (20 May 2013). "Kaapverdische Mus doet even Nederland aan - kades vol met fans!" (in nl). Dutch Birding. Janse, Wietze (20 May 2013). Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Janse" defined multiple times with different content
  12. Donald (2004). "Status of the Cape Verde Cane Warbler Acrocephalus brevipennis on São Nicolau, With Notes On Song, Breeding Behaviour and Threats". Malimbus 26: 34–37. 
  13. 13.0 13.1 13.2 Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named Summers98–100
  14. Spurrell (1988). "{{{title}}}". The Sea Swallow XXXVII. 
  15. Alexander (1898). "Further Notes on the Ornithology of the Cape Verde Islands". The Ibis 4: 277–285. 
  16. Moeliker (2014). "Homosexual mounting of Iago Sparrows after ship-assisted arrival in the Netherlands". Dutch Birding 36: 172–173. 

Ọrụ ndị e depụtara[dezie | dezie ebe o si]

 

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]