Igwe ọkụ Patterson

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Patterson power cell bụ ngwaọrụ electrolysis nke onye na-emepụta kemịkal James A. Patterson mepụtara, [1] nke o kwuru na o mepụtara ike okpukpu 200 karịa ka o ji mee ihe, ma na-egbochi radiation n'emeghị ka radiation ọ bụla na-emerụ ahụ. [2] Ọ bụ otu n'ime mkpụrụ ndụ dị iche iche nke ụfọdụ ndị na-ekiri ihe na-ekewa dị ka ngwakọta oyi;  sel ndị bụ isi okwu nke esemokwu sayensị siri ike na 1989, tupu e mebie ya n'anya sayensị bụ isi.

[3] ọkà mmụta sayensị -enye obere ikike maka mkpụrụ ndụ ike Patterson. [1] Robert L. Park kọwara ngwaọrụ ahụ dị ka sayensị dị n'akụkụ n'akwụkwọ ya Voodoo Science .

Ihe owuwu[dezie | dezie ebe o si]

osise nke cell.

Na 1995, Clean Energy Technologies Inc. e hibere iji mepụta na kwalite cell cell[4]'

Nkwupụta na ihe ndị a chọpụtara[dezie | dezie ebe o si]

[5] kwuru n'ụzọ dịgasị iche iche na ọ na-emepụta otu narị ma ọ bụ narị abụọ karịa ike ọ na-eji. nnọchi anya Clean Energy Technologies, Inc. (CETI) na-akwalite ngwaọrụ ahụ na Nzukọ Power-Gen '95 kwuru na ntinye nke 1 watt ga-emepụta ihe karịrị 1,000 watts nke okpomọkụ karịrị akarị (Okpomọkụ mkpofu). [1]   Nke [1] na-eche na ọ na-eme ka Hydrogen ma ọ bụ deuterium nuclei na-agbakọta ọnụ iji mepụta okpomọkụ site n'ụdị Mgbanwe nuklia dị ala. chọtabeghị ihe ndị sitere na njikọta nuklia, dịka tritium nucleus na proton ma ọ bụ 3 nucleus na neutron, n'ụzọ a pụrụ ịdabere na ya, na-eduga ọtụtụ ndị ọkachamara iche na ọ dịghị ngwakọta dị otú ahụ na-ewere ọnọdụ.

[1] na-ekwukwa na ọ bụrụ na isotopes radioactive dị ka uranium dị, mkpụrụ ndụ ahụ na-enyere hydrogen nuclei aka ijikọta na isotops ndị a, na-agbanwe ha ka ha bụrụ ihe kwụsiri ike ma si otú a na-egbochi radioactivity; a ga-emekwa nke a n'ewepụghị radiation ọ bụla na gburugburu ebe obibi na n'etinyeghị ike ọ bụla. Ihe ngosi telivishọn [1] June 11, 1997, na Good Morning America abụghị ihe doro anya n'ihi na enweghi ihe atụ nke radiation nke beads mgbe nnwale ahụ gasịrị, ya mere enweghị ike ịtụfu na beads ahụ amịwo uranium ion ma ghọọ radiation n'onwe ha. [1]'afọ 2002, e nwetara mgbochi nke isotopes radioactive naanị site na bọmbụ neutron siri ike na reactor nuklia ma ọ bụ nnukwu accelerator nke ike dị elu, na nnukwu ego nke ike.

N'afọ 2002, John R. Huizenga, prọfesọ nke kemịkalụ nuklia na Mahadum Rochester, onye bụ onye isi otu ndị otu gọọmentị gbakọtara na 1989 iji nyochaa nkwuputa ngwakọta oyi nke Fleischmann na Pons, na onye dere akwụkwọ banyere esemokwu ahụ, kwuru " M ga-adị njikere nzọ na ọ nweghị ihe dị na ya", mgbe a jụrụ m gbasara Patterson Power Cell.[1]

'Na 2006, Hideo Kozima, prọfesọ emeritus nke physics na Mahadum Shizuoka, atụwo aro na ihe ndị a na-emepụta na-adabere na ngwakọta oyi.

Nkọwa[dezie | dezie ebe o si]

George H. Miley bụ prọfesọ nke injinia nuklia na onye nchọpụta na-eme nchọpụta nke na-azọrọ na ọ mepụtara mkpụrụ ndụ ike Patterson. 'oge afọ 2011 World Green Energy Symposium, Miley kwuru na ngwaọrụ ya na-aga n'ihu na-emepụta ọtụtụ narị watts nke ike. Nsonaazụ mbụ nke Miley emeghị ndị nchọpụta kweta, ndị kwenyere na enwere ike ịkọwa ha site na mmetọ ma ọ bụ site na nkọwa na-ezighi ezi nke data.

Good Morning America, Quintin Bowles, prọfesọ nke injinia igwe na Mahadum nke Missouri-Kansas City, kwuru n'afọ 1996 na ọ rụgharịrị mkpụrụ ndụ ike Patterson nke ọma. [1]'akwụkwọ Voodoo Science, e hotara Bowles ka o kwuru, sị: "Ọ na-arụ ọrụ, anyị amaghị etu o si arụ ọrụ".

A nwalere imepụtaghachi na Earthtech, na-eji ihe CETI nyere. Ha enweghị ike imepụtaghachi okpomọkụ karịrị akarị. [6] na-achọ ngwaahịa ndị na-agwakọta oyi, mana ha hụrụ naanị ihe na-emetọ electrolyte.

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 1.6 1.7 Park, Robert L. Voodoo Science: The Road from Foolishness to Fraud. Oxford: Oxford University Press, 2002, p. 114–118. Retrieved December 5, 2007.
  2. Simon, Bart (2002) Undead Science; Park, Robert L. (2002) Voodoo Science
  3. Simon, Bart (2002) Undead Science, pp= 160–164; Park, Robert L. (2002) Voodoo Science, pp= 11–12, 114–119
  4. Bishop, Jerry E., A bottle rekindles scientific debate about the possibility of cold fusion, Wall Street Journal, January 29, 1996
  5. Park, Robert L. (2002) Voodoo Science p. 11-12, claimed 200 times in 1996 ABC's Good Morning America
  6. Search for Evidence of Nuclear Transmutations in the CETI RIFEX Kit. Archived from the original on August 12, 2012. Retrieved on May 30, 2013.