Jump to content

Ihe ịchọ mma nke úkwù: Isi agụ owuru

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
'Hip ịchọ mma: Leopard Head'
</img>
Afọ 16-19 narị afọ
Ọkara Brass, Ígwè
Akụkụ H. 7 5/16 × W. 4 3/4 × D. 2 1/4 n'ime. (18.6 × 12.1 × 5.7 cm) Ebe Ụlọ ihe ngosi nka nke Metropolitan
Hip Ornament: Leopard Head
archaeological artifact

Ndị Edo nke Ụlọikpe Benin, Nigeria mere ihe ịchọ mma isi agụ a n'ihe dị ka narị afọ nke 16 ruo 19. A na-eji ọla na ígwè mee ya ma jiri usoro nkedo furu efu na- eme ya. Ihe ịchọ mma úkwù dị ka nke a ga-abụ akụkụ nke uwe emume sara mbara nke eze na ndị ọzọ sonyere n'ememe obí eze. [1] E mere mpempe a ka ọ bụrụ nke a na-eyi n'akụkụ aka ekpe nke úkwù iji kpuchie mmechi nke uwe mwụda afụchiri. Ọ ga-abụ na a na-ejide ya na nnukwu loops n'elu, ala, ma ọ bụ azụ nke ihe ịchọ mma ahụ. Agụ dị mkpa pụrụ iche n'ihi ya, ọ bụ naanị eze na ndị isi agha ga-eyi ya. [2]

Nkọwa anya[dezie | dezie ebe o si]

Iberibe a bụ ihe ịchọ mma úkwù nke nwere oval oval nke na-egosi isi agụ nke nwere imi, ezé dị nkọ, anya buru ibu akọwapụtachara nke ọma, ahịrị atọ ewelitere na-egosi asịrị, na ntị. A na-eji obere indents kpuchie isi ya nke ọma yana ntụpọ ndị buru ibu na-eji ire ụtọ chọọ ya mma. Ntụpọ ndị e welitere nke ọma bụ ihe fọdụrụ nke tacks ọla kọpa nke etinyere na wax tupu a na-atụgharị ya. [2] Elu nke mpempe akwụkwọ gbara ya gburugburu site n'ahịrị nke swirls na ala bụ akwa akwa akwa na ahịrị obere loops ígwè. A ga-ejiri loops ígwè ndị a na-ejikọta obere mkpọ ígwè a na-akpọ crotals. [2]

ndabere[dezie | dezie ebe o si]

Ala eze Benin dị ugbu a na Naijiria nke oge a ma mara ya ugbu a dị ka Benin City. Ọ dị n'oké ọhịa mmiri ozuzo na-ekpo ọkụ nke ndịda Nigeria. E mere nka eze na ala eze Benin ka o wee too Oba, eze Chineke bụ onye bụ isi na-elekọta nka. [2] Uwe emume sara mbara nke ihe ịchọ mma hip bụ akụkụ sitere na Oba Ewuare . [3] Ihe nkedo ọla bụ ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ naanị n'iwu nke Oba ma bụrụ nke kachasị nke emume na ihe emume. [4] A na-eji ọla na ọla ndị ọzọ mee ihe dị ka ihe nnọchianya nke ịdịgide adịgide.

Ọtụtụ ihe ịchọ mma hip na-egosi ihu mmadụ. A na-ewere agụ ka ogbo nke Oba wee hụ ya ka ọ na-atụ egwu, ma na-anọchikwa anya onye ndu. N'ihi akara ngosi a naanị ndị Oba na ndị isi agha nwere ike iyi ihe ịchọ mma agụ. A na-ahụ ha dị ka baajị nchebe nke nsọpụrụ nakwa ihe nnọchianya nke ike ndụ na ọnwụ nke Oba nyere ndị isi. Ihe ịchọ mma úkwù a na-egosiputa mgbakọ ndị a na-eji eme agụ owuru n'oge a na nkà Benin: mkpọ na-ekpuchi ekpuchi, afụ ọnụ atọ, anya na-egbuke egbuke, na ntị yiri akwụkwọ. Ihe ịchọ mma hip a yikwara ihe mkpuchi pectoral n'ihi na ọ nwere flanges eji achọ mma n'elu na n'okpuru ihu ya na lugs abụọ n'akụkụ nke ọ bụla. [2]

Provenance[dezie | dezie ebe o si]

Mpempe akwụkwọ a sitere na Ogige nke Benin ma mepụta ya n'etiti narị afọ nke 16 na 19. Ndị agha Britain weghaara ya na 1897 mgbe ha nọ na njem ntaramahụhụ wee were ọtụtụ puku iberibe nka n'alaeze Benin. [3] Ọ bụ na ọrịre JC Steven na 1900, tupu James T. Hooper enweta ya gburugburu 1945 na Oxford, UK. Achọpụtara na ọ dị n'ụlọ ịre ahịa Christie's Britain na 1976. Mgbe ahụ ọ kwụsịrị n'aka Mazị na Oriakụ Klaus G. Perls nke New York na 1981. Ha nyere ya ihe ngosi nka nke Metropolitan na 1991. [1]

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 The Metropolitan Museum of Art. Hip Ornament: Leopard Head.The Metropolitan Museum of Art. "Hip Ornament: Leopard Head". Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":2" defined multiple times with different content
  2. 2.0 2.1 2.2 2.3 2.4 Ezra (1992). Royal Art of Benin: The Perls Collection in the Metropolitan Museum of Art. New York: Metropolitan Museum of Art, 1, 23–25,153–156. Ezra, Kate (1992). Royal Art of Benin: The Perls Collection in the Metropolitan Museum of Art. New York: Metropolitan Museum of Art. pp. 1, 23–25, 153–156. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":0" defined multiple times with different content
  3. 3.0 3.1 Girshick (2003). "Benin, Kingdom of". Grove Art Online. Girshick, Paula; Amos, Ben (2003). "Benin, Kingdom of". Grove Art Online – via Oxford Art Online. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":1" defined multiple times with different content
  4. Bradbury (1970). The Benin Kingdom and the Edo-Speaking Peoples of South-Western Nigeria. International African Institute.