Jump to content

Ihe Omume Mmepe Ọhịa

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

  Green Development Initiative (GDI) bu n'obi guzobe ebe ahịa ọhụrụ maka njikwa odida obodo na-adigide. Dịka isi nzọụkwụ mbụ ọ hiwela Platform for Verified Conservation Areas (VCAs) nke gụnyere ndebanye aha n'ịntanetị, ọkọlọtọ na ngwa ngwa ọkọlọtọ dabere na ebumnobi na ụzọ nke Convention on Biological Diversity (CBD).

Kọmitii Na-eduzi

[dezie | dezie ebe o si]

Kọmitii na-ahụ maka GDI bụ mba ụwa na-agụnye ndị nnọchiteanya sitere na Gọọmenti Netherlands na Switzerland, ụlọ ọrụ nzuzo na ndị NGO. Ọrụ ya bụ ịtọ ntụzi aka n'ozuzu nke Initiative na nyochaa mmemme ọrụ ya.

Ọfịs GDI

[dezie | dezie ebe o si]

Earthmind nwere ọfịs maka GDI na IUCN Conservation Centre na Switzerland. Otu ìgwè ndị ndụmọdụ ọkachamara na ndị na-arụ ọrụ na-arụ. Isi ego na-abịa site na Gọọmentị nke Netherlands na Switzerland.

Nzọụkwụ nke Mbụ: GDM 2010 Initiative

[dezie | dezie ebe o si]

GDM 2010 Initiative malitere na 2009 na ebumnuche nke iwebata mkparịta ụka banyere usoro ego ọhụrụ maka ụdị dị iche iche na Nzukọ nke 10 nke Ndị otu (COP 10).[1] Nzukọ ahụ mere n'ọnwa Ọktoba afọ 2010 na Nagoya, Japan. Ebumnuche nke Initiative bụ ịchọpụta ohere nke iguzobe usoro mba ụwa nke ga-abụ nke afọ ofufo, nke doro anya na nke na-aza ajụjụ iji nweta ego ndị ọzọ site na ngalaba onwe maka ụdị dị iche iche. N'oge Nzọụkwụ 1, e mere mkparịta ụka dị ukwuu.

Nzọụkwụ nke Abụọ: Green Development Initiative

[dezie | dezie ebe o si]

N'ịgbaso mkparịta ụka ndị dugara na CBD COP10 n'ọnwa Ọktoba afọ 2010, a malitere usoro ọhụrụ iji mepụta ma dee ederede maka usoro mmepe akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ. Ebumnuche nke Green Development Initiative (GDI) bụ iguzobe ụkpụrụ dị iche iche na atụmatụ asambodo maka njikwa ala nke ga-eme ka nkwado ego maka nchekwa na mmepe dị n'ala.

N'ọtụtụ ụzọ, GDI nwere otu echiche ahụ dị ka Green Economy Initiative (GEI) nke UNEP, nke bụ "ọrụ e mere iji kwupụta na ịta ahịhịa ndụ nke akụ na ụba abụghị ibu arọ maka uto kama ọ bụ injin ọhụrụ maka uto, ọrụ, na mbelata nke ịda ogbenye na-aga n'ihu n'ụwa niile".[2] N'ihe banyere nke a, GDI na-ezube ịkwado nsonaazụ dị mma nke ụdị dị iche iche n'ihe gbasara nchekwa na mmepe maka mpaghara akọwapụtara.

Nzọụkwụ nke Atọ: VCA Platform

[dezie | dezie ebe o si]

Nzọụkwụ nke atọ bụ mmejuputa nke GDI. Nzọụkwụ nke atọ guzobere GDI Office na IUCN Conservation Centre ma malite Platform for Verified Conservation Areas (VCAs).

Nzukọ ndị ọkachamara GDI

[dezie | dezie ebe o si]

Kemgbe afọ 2009, e nweela Nzukọ Ndị ọkachamara GDI 5 iji nyochaa ma nyochaa mmepe nke ụzọ ọhụrụ iji kwado nchekwa dị iche iche. Ihe ndị a mere na Netherlands (2009), Indonesia (2010), Kenya (2011), Brazil (2012), na Switzerland (2013).

Ihe odide

[dezie | dezie ebe o si]

Njikọ mpụga

[dezie | dezie ebe o si]