Ihe mgbagwoju anya nke anyanwụ na-eto eto
. [1]Ndị na-eto eto Sun paradox ma ọ bụ ndị dara mbà n'obi bụ nsogbu Sun na-miir ihe ihe anya dị n'etiti nke mmiri mmiri n'oge mbụ n'ihe ihe mere eme nke ụwa na ikike astrophysical na-amị ụfọdụ ga-abụ egwu 70 dị ike n'oge ahụ dịka ọ dị n'oge oge a. . [1] Ihe ihe anya bụ nke a: site na irẹmi na-eto eto bụ naanị 70 nke ihe ọ na-ahụ ugbu a, a ga-atụ anya na-amụ ga-ajụ oyi kpamkpam. – mana mkpa dị ka ọ nwere mmiri mmiri [2] ma kwado ndụ.
. [2]Ndị ọkà mmụta mbara igwe bụ́ Carl Sagan na George Mullen welitere okwu a na 1972. [1] Mkpebi ndị a bụ aro nke paradox a eburula n'uche ọkụ grin haus, ruo na mbara ala albedo, m astrophysical, ma ọ bụ ọrụ nke aro ndị a. Ọ tụ na ikuku grin haus bụ carbon dioxide kacha enye aka
Models of stellar ihe, ọkọlọtọ ọkọlọtọ, na-ama nke ọma n'oge ahụ [1] ihe a na-pụghị ikepụ: Ọ bụ n'ihi mbelata na ọnụ ọgụgụ nke irighiri ihe kwa unit uka n'ihi na nuclear. fusion na Sun's isi, si anọ proton na eletrọn nke ọ ALA na otu helium nucleus na abụọ electrons. Ihe dị ole na ole ga-eme ka dị ụgbọ. A na-ama ndị n'okpuru nnukwu ike ndọda site na onyinye nke ụmụ, nke bụ ma ihe na-eme ihe na ike nke ọnụ ọgụgụ dị elu nke ntakiri. Iche ihe nlegharị anya n'oge na-adịbeghị anya gosiri na nke dị ugbu a 1.4 ugboro na--adaka mmetụta taa ụfọdụ ka ọ dị ndụ afụ 4.6 gara aga (Ga), nakwa na ihe na-egosi amụamụ nke ukwuu. [2] N'elu, ike-asopọ-ahụ image dị elu (site na nri nri na radius), nke a na-akpọ n'ụwa na-eme ka ike ọkụ .
. [3] [4]Sagan na Mullen na-atụ aro ndị n'oge nsogbu ha ihe ise anya na ike dozie ya site na nnukwu mkpokọta nke amonia gas, NH 3 . [1] Otú ọ dị, egosila na ọ bụ ebe na amonia bụ gas na-ekpo ọkụ na-arụ ọrụ nke ọma, a na-ebibi ya ngwa photochemically na ikuku ma ọkụ na nitrogen (N 2 ) na hydrogen (H 2) ) gas. [2] A ụdị aro (ọzọ site na Sagan) na ọkụ ọkụ fotochemical nwere ike nri a nke amonia ma kwe ka onye na-eme dị ka gas na-ekpo ihe ọkụ n'oge a; [3] Otú ọ dị, ka ọ na-erule 2001, a nwalere echiche a site na iji ụdị fotochemical ma wetuo ya. [4] Ọzọkwa, a na-eche na ikuku dị otú ahụdị oyi n'elu ụwa ma ihe nlele grin haus. </link>[ dị ] 2010, ndị ọkà mmụta na Mahadum Colorado anyị echiche echiche, na-arụ ụka na amonia hypothesis bụ ihe na-enye aka ma ọ bụrụ na haze na- usoro fractal
- ↑ Schopf (1983). Earth's Earliest Biosphere: Its Origin and Evolution. Princeton, N.J.: Princeton University Press. ISBN 978-0-691-08323-0.
- ↑ David Morrison, NASA Lunar Science Institute, "Catastrophic Impacts in Earth's History", video-recorded lecture, Stanford University (Astrobiology), 2010 Feb. 2, access 2016-05-10.
- ↑ "A Fix for the "Faint Young Sun"", Sky & Telescope, 18 July 2013. Retrieved on 9 May 2022.
- ↑ Wolf (4 June 2010). "Fractal Organic Hazes Provided an Ultraviolet Shield for Early Earth". Science 328 (5983): 1266–1268. DOI:10.1126/science.1183260. PMID 20522772.