Ihe mgbochi ime nke anụ ọhịa

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ


Ihe mgbochi ime nke anụ ọhịa bụ ihe mgbochi ime eji eme ihe iji chịkwaa ọmụmụ nke anụ ọhịa. A na-eji ha eme ihe iji chịkwaa mmụba nke anụ ọhịa ụfọdụ.

Ojiji[dezie | dezie ebe o si]

Enwere ike iji ọgwụ mgbochi chịkwaa mgbada nwere ọdụ ọcha na mpaghara ime obodo, ebe ha na-enwe nsogbu mgbe ụfọdụ. N'akụkụ ụfọdụ nke United States, a na-eji darts nwere ihe mgbochi afọ gbagburu ọgwụ mgbochi ọrịa a gba mgbada na-eme ka ha ghara ịmụ umu.[1] Ndi Humane Society nke United States na-agba ọsọ usoro nchịkwa ọmụmụ mgbada, mana ọ bụ nnwale; ọ nwere ike ọ gaghị adị oke ọnụ n'ikpeazụ. Ọ nwere ike ịba $ 300 ruo $ 1000 ofu mgbada.[1][2][2][1]

Otu ọgwụ mgbochi afọ ime a na-eji eme ihe ha na-akpọ zona pellucida (PZP), ma ọ bụ usoro. Ụdị mgbochi mgbochi mgbochi a na-egbochi sperm ịbanye n'ime ovum. Ụdị mgbochi ọzọ nke mgbada, nke a na-akpọ GonaCon, na-emepụta ọgwụ mgbochi homonụ na-akpali agụụ mmekọahụ n'ime mgbada, na-eme ka ha kwụsị inwe mmasị na ịlụ nwoke.

zona pellucida (PZP), ma ọ bụ ihe ndị sitere na ya. Ụdị immunocontraception a na-egbochi sperm ịbanye na àkwá.[3] Ụdị ọzọ nke mgbochi ime mgbada, nke a na-akpọ GonaCon, na-emepụta ihe na-egbochi hormone mmekọahụ na mgbada, na-eme ka ha ghara inwe mmasị na ịlụ.[4]

A na-amụ ụdị ọgwụ mgbochi afọ ime yiri nke a maka iji ya mee ihe na elk[5] na osa.[6]

A pụkwara ịmepụta ihe mgbochi afọ ime iji chịkwaa ọnụ ọgụgụ n'etiti anụmanụ dịgasị iche iche, gụnyere mgbada, ezì ọhịa, coyotes, cougars, nkịta na nwamba.[7] Otu ngwaahịa nke nwere ihe ịga nke ọma na òké, òké, na nkịta na mbụ bụ Mouseopause, mana a kwadoro ya maka iji ya eme ihe n'okpuru aha ContraPest.[8] Ọrụ ọzọ bụ mmepe afọ ise na nnwale nke ọtụtụ ihe mgbochi afọ ime maka osa na UK. Ngalaba UK maka gburugburu ebe obibi, nri na ihe ndị dị n'ime ime obodo akwadowo ọrụ a ma bu n'uche "inye usoro dị irè, nke na-adịghị arụ ọrụ nke ọma, nke na'adịghị egbu egbu maka ijikwa osa na-acha ntụ ntụ" site na Jenụwarị puku abụọ na iri abụọ na anọ .[9][10]

Ụmụ kpalakwukwu abụwo ihe a na-elekwasị anya maka ọgwụ mgbochi afọ ime nnwale ruo ọtụtụ iri afọ.[11] A na-eji ihe mgbochi afọ ime eme ihe maka ịchịkwa oke Canada.[5]

A na-emepụta ihe mgbochi afọ ime nke na-adịghị ngwa ngwa maka ụmụ nwanyị Tasmanian devils. Ọ bụ ezie na ọ nwere ike iyi ihe na-emegide nghọta iji mepụta ihe mgbochi afọ ime maka anụmanụ nọ n'ihe ize ndụ, ebumnuche ha bụ ịkwalite omume ọhịa nke ịlụ di na nwunye n'enweghị nsogbu, mana na-enweghị ụfọdụ ụmụ nwanyị na-enye aka na ọgbọ na-esote, nke "nwere ike inwe mmetụta mkpụrụ ndụ ihe nketa ogologo oge maka ndị ịnshọransị". Ule mgbochi afọ ime na ekwensu nwoke gosipụtara na testosterone ha mụbara, kama ibelata dị ka testosterone nke ụmụ nwoke ndị ọzọ na-enye nwa ara.[12]

  • Ịgbapụ iche
  • Xenoestrogen
  • Enweghị ike ịmụ nwa n'ime ụmụ ahụhụ
  1. 1.0 1.1 1.2 Schuerman, M. Birth Control for Deer?. Audubon February 8, 2002.
  2. 2.0 2.1 Barr. "A Deer Contraceptive Is Turning Off the Heat", The Washington Post, 2004-08-19. Retrieved on 2021-02-14.
  3. Broache (October 2005). Oh Deer! (en). Smithsonian Magazine. Retrieved on 2021-02-14.
  4. "Deer 'pill' curbs aggressive mating", BBC News, 2011-09-01. Retrieved on 2021-02-14. (in en-GB)
  5. 5.0 5.1 Boyle (2009-03-03). Birth Control for Animals (en). Popular Science. Retrieved on 2021-02-14.
  6. Dalhouse, D. Squirrel contraceptive research under way. Clemson University News March 10, 2008.
  7. Oral Contraceptives Could Work For Dogs, Cats, Pigs, Maybe Even Deer And Coyotes (en). ScienceDaily (2008-02-25). Retrieved on 2021-02-14.
  8. ContraPest Rodent Control Product Wins EPA Approval. Pest Control Technology, GIA Media, Inc. (12 August 2016). Retrieved on 11 November 2016.
  9. Fertility control research. UK Squirrel Accord. Retrieved on February 7, 2022.
  10. Grey squirrel fertility control research. Frequently asked questions (February 2021). Archived from the original on February 1, 2022. Retrieved on February 7, 2022.
  11. Mooallem. "Pigeon Wars", The New York Times, 2006-10-15. Retrieved on 2021-02-14. (in en-US)
  12. Tasmanian Devil Contraception Trial shows Early Promise. Save the Tasmanian Devil (2 December 2014). Archived from the original on 14 November 2016. Retrieved on 6 January 2015.