Jump to content

Ihe mkpuchi Kanaga

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Ihe ọzọ Kanaga bụ ihe gbasara Dogon nke Mali nke ndị òtù Awa Society na-eme eme ihe, n'oge emee nke òtù okpukpe nke ọnwụ anwụ ( dama, emee iru újú).

Ihe nnọchianya[dezie | dezie ebe o si]

Ihe ihu Kanaga na-akpali Onye Okike Chineke Amma .  Ọ na-egosi ụdị obe abụọ, nke na-echetara okike ụwa, na-agba egwu n'oge emume olili ozu ebe ndị otu Awa na-eji ya.  [1] Ọhaneze na-ama ndị na-achọ ịhụ ebe ahụ ihe anụmanụ dị iche iche : kommolo tebu (nnụnụ), [2] ngwere, iguana, barâmkamza dullogu (ụmụ mmiri mmiri), aka Chineke ma ọ bụ iriri nke osisi.  (Gịnu ya).  [3] A na-ele anya ihe nkpuchi ma n'ihe nwoke na-egosi.  Ụdị nwoke bụ nke mgbasa ọnụ [1]

A na- anya Kanaga na ọkọlọtọ French Sudan (1892-1958) na ephemeral Republic of Sudan (1958-1959).  Ya na nke Federation of Mali (1959-1960) na-achịkọta Senegal na Sudanese Republic

Ụlọ ihe ngosi nka[dezie | dezie ebe o si]

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. Imperato, Pascal James (cont. Martin and Osa Johnson Safari Museum), The Cultural Heritage of Africa, Safari Museum Press (1974), pp. 28-29

Akwụkwọ akụkọ[dezie | dezie ebe o si]

  • Marcel Griaule et Germaine Dieterlen, Lerenard pâle : 1 Le Mythe cosmogonique, fasc. 1 La création du monde, Institut d'Ethnologie, Paris, 1991 (rééd.), p. 171-172
  • Nadine Martinez, Ecritures africaines: esthétique et fonction des écritures Dogon, Bamana et Sénoufo, L'Harmattan, Paris, 2010, 272 p. 
  • Famedji-Koto Tchimou, Langage de la danse chez les Dogons, L'Harmattan, Paris, 1995, 174 p.