Jump to content

Ihe osise mara mma

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Ọkpụkpụ nke MHNT
Ihe oyiyi Bijago altar

[1]Nkà Bijago ma ọ bụ nka Bidyogo bụ nka arọ Africa nke ụmụ amaala Bijagos Islands nke Guinea-Bissau ikpe.  [1] Ọ na-agụnye ọtụtụ ihe eji eme ihe kwa ụbọchị na omume emee, na-agba ọsọ akara ngosi nke mmalite nke iche na omenala ha, mana na-egosi ejedebe site n'akpaetiti gaa n'agbaetiti.  [2] A na-akpọ ụdị nka nka dị ka nka Bidyogo na ihe egwuregwu mma ha iche iche na-eme ka nka Bidyogo dị iche na nka Africa ndị ọzọ ma e eso ndị Baga dị nso bụ ndị na-ekerịta ụfọdụ akara ngosi (ma  a na-ewerekwa ya dị ka ihe ngosi nka).  "ebo nnukwu" nke Bacquart).

Iberibe ụlọ nsọ[dezie | dezie ebe o si]

Otu n'ime ihe ọrụ Bidyogo kacha pụta ìhè bụ ụlọ arụsị ndị nna ochie nwere ike ibugharị ("iran") nke nwewe ike ịbụ eziokwu ma ọ bụ nke ndị na-eso ụzọ. [1]

Ihe mkpuchi zoomorphic maka emume na-abịa[dezie | dezie ebe o si]

Ihe dị iche iche zoomorphic na-anya anya ehi ("vaca-bruta"), shark, stingrays na, mgbe ụfọdụ, anụ ụlọ ndị ọzọ na-eyi n'ememe nke okenye ("fanado") na-a ụmụ nwoke, ma mgbe ụfọdụ.  ụfọdụ site na anọ [2]

Ngwa mmemme ndị ọzọ[dezie | dezie ebe o si]

A na-ahụkwa ihe ndị a na-achọ mma nke omenala maka mmemme ụmụbịa nke "fanado" (ihe ihe osisi, ube, ọta, ihe isi, mgbaaka).  A na-enyekwara ụmụ ụmụ ụmụ bebi mara mma ka ha iche nkata ilekọta[2]

Ihe eji eme ihe kwa ụbọchị[dezie | dezie ebe o si]

Bissagos na-emepụta ihe pụrụ iche maka mmemme kwa ụbọchị (ịkụ azụ, ọrụ ugbo) na ojiji nkeonwe (stool, nkata, ngwa nri) na ụgbọ mmiri. [2]

Nhazi[dezie | dezie ebe o si]

Ọ bụ ezie na ọtụtụ ọnụ ụlọ Bidyogo adịghị egosi nka dị ịrịba ama, ụfọdụ na-ese mgbidi ha na agba na-egbuke egbuke nke nwere akara ọdịnala na ụkpụrụ ọdịnala. Mgbe ụfọdụ, a na-esekwa ọnụ ụzọ mmadụ ma ọ bụ anụmanụ. [2]

Iberibe maka ahia nlegharị anya[dezie | dezie ebe o si]

Ụfọdụ n'ime ndị na-ese ihe n'ime obodo na-ese maka ememe ememe nakwa maka ịzụ ahịa njem nlegharị anya, bụ́ nke nwere ike ime ka ndị ọbịa nwee ike inweta iberibe ihe odide ndị na-adọrọ mmasị. [2]

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 Bacquart, Jean-Baptiste, The Tribal Arts of Africa, 1998, Thames and Hudson editors. p.21
  2. 2.0 2.1 2.2 2.3 2.4 Gallois Duquette, Danielle, "Dynamique de l'Art Bidjogo," IICT, Lisbon, 1983

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]