Gaa na ọdịnaya

Ikike ụmụ nwanyị

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
women's rights
echiche
Obere ụdị nkesubjective right, Ikike mmadụ Dezie
Mụrụ yafeminist legal theory, jurisprudence Dezie
HashtagWomensRights Dezie
Akụkọ ihe mere eme nke isiokwutimeline of women's rights Dezie
Megidere nkemen's rights Dezie

Ikike ụmụ nwanyị, dị ka ikike mmadụ bụ ikike a na-azọrọ maka ụmụ nwanyị na ụmụ agbọghọ n'ụwa niile. N'obodo ụfọdụ, iwu, omenala obodo, na omume akwadoro ikike ndị a, ebe n'ebe ndị ọzọ, a na-eleghara ha anya ma na-akpachapụ ma ọ bụ nabata ha mana anaghị etinye ha. Ha na-akọwa ihe ndabere nke ikike ụmụ nwanyị site n'ịgbanwe ka ọha mmadụ na-ahụ mkparị akụkọ ihe mere eme na omenala dị iche iche megide mmegide ikike nke ụmụ nwanyị na ụmụ agbọghọ, maka ụmụ nwoke.[1]

Annie Kenney na Christabel Pankhurst na-agba mbọ maka nyocha ụmụ nwanyị na 1908

.

Okwu ndị a na-ejikọtakarị na ikike ụmụ nwanyị gụnyere ikike nke iguzosi ike n'ezi ihe na nnwere onwe, nnwere onwe pụọ na ime ihe ike mmekọahụ, ịtụ vootu, ijide ọrụ ọha, ịbanye n'akwụkwọ nkwekọrịta iwu, inwe ikike nha anya n'iwu ezinụlọ, ịrụ ọrụ, ụgwọ ọrụ ziri ezi ma ọ bụ ụgwọ nha nhata, inwe ihe onwunwe, ya na agụmakwụkwọ.[2]

Akụkọ ihe mere eme

[dezie | dezie ebe o si]

N'akụkọ ihe mere eme, e kweghị ka ụmụ nwanyị nwee ohere dị iche iche dịka ndị nwoke ibe ha n'ihi ọha mmadụ na-eweda ụmụ nwanyị ala. Otú ọ dị, n'akụkọ ihe mere eme nile, ụmụ nwanyị ekerewo òkè dị mkpa na ọchịchị, onye ndú na agụmakwụkwọ.

Na narị afọ nke 19 na 20, e nwere ọtụtụ mmegharị ntuli aka na Europe na United States, nke mechara mee ka mba ndị na-ekwe ka ụmụ nwanyị nwee ike ịtụ vootu.

Ka ọ dị ugbu a, ọtụtụ mba n'ụwa na-enye ụmụ nwanyị ikike ụfọdụ, n'agbanyeghị na ha dị iche site na mba gaa na mba.

Ime ihe ike megide ụmụ nwanyị

[dezie | dezie ebe o si]

A na-eme ụdị ihe ike dị iche iche megide ụmụ nwanyị gburugburu ụwa. Ha na-agụnye ndina n'ike, igbu nwanyị, mwakpo mmekọahụ, mmebi nwoke na nwaanyị, ịlụ di na nwunye, ịzụ ahịa, manye ịgba akwụna na ụdị ndị ọzọ ime ihe ike metụtara nwoke na nwanyị.

Emebela ọtụtụ mgbakọ na iwu iji luso okwu gbasara ime ihe ike ụmụ nwanyị ọgụ na inwekwu ike ohere ụmụ nwanyị nwere, ha gụnyere: Nkwupụta na mkpochapụ nke ime ihe ike megide ụmụ nwanyị nke United Nations nakweere na 1993, Istanbul Convention, Rome Statute na Protocol iji gbochie, igbochi na taa ịzụ ahịa mmadụ ahụhụ, ọkachasị ụmụ nwanyị na ụmụaka.[3][4][5][6]

Ntụaka

[dezie | dezie ebe o si]
  1. Hosken, Fran P., 'Towards a Definition of Women's Rights' in Human Rights Quarterly, Vol. 3, No. 2. (May 1981), pp. 1–10.
  2. Lockwood, Bert B. (ed.), Women's Rights: A "Human Rights Quarterly" Reader (Johns Hopkins University Press, 2006), ISBN 978-0-8018-8374-3.
  3. United Nations General Assembly. A/RES/48/104 – Declaration on the Elimination of Violence against Women – UN Documents: Gathering a body of global agreements. un-documents.net.
  4. Bureau des Traités. Liste complète (fr). Conventions.coe.int.
  5. Rome Statute of the International Criminal Court. United Nations.
  6. United Nations Convention Against Transnational Organized Crime and the Protocols Thereto.

Akwụkwọ ọgụgụ

[dezie | dezie ebe o si]