International Conference on African Children

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
International Conference on African Children
Nzukọ
mba/obodoSwitzerland Dezie
ebeGeneva Dezie
oge omeluJụn 1931 Dezie

Nzukọ mba ụwa banyere ụmụaka Afrịka ma ọ bụ Nzukọ gbasara ụmụaka Afrịka bụ nzukọ mba ụwa nke emere na mba Geneva n'ọnwa Juun afọ 1931.

Ọ bụ International Save the Children Union haziri ya, ọ gbasoro site na nnabata nke Njikọ nke Mba n'afọ 1924 nke Nkwupụta nke Ikike nke Nwa, nke Union dere na 1923. Ọ lekwasịrị anya na ọnọdụ ụmụaka na Afrịka, ọkachasị na mpaghara ọnwụ ụmụ ọhụrụ, ọrụ ụmụaka na agụmakwụkwọ.[1]

Nzukọ ahụ zutere na mba Geneva n'oge ọkọchị nke afọ 1931, n'etiti 22 n'ọnwa 25 Juun. A na-ewere ya dị ka oge mgbanwe n'àgwà ọdịda anyanwụ na nwata na Africa: "nzukọ a wughachiri ihe oyiyi nke nwata na Africa n'etiti ndị ozi ala ọzọ, ndị na-ahụ maka ọdịmma ụmụaka na ndị ọkà mmụta sayensị mmekọrịta mmadụ na ibe ya".[2] E nwere naanị ndị Afrịka ise n'etiti ndị sonyere, ọ bụ ezie na ọbụna ọkwa a nke isonye bụ ihe ọhụrụ n'oge ahụ.[3] Otu n'ime ndị a bụ Jomo Kenyatta nke Kikuyu Central Association.[4] Mba Kenyatta dere banyere ogbako ahụ mgbe e mesịrị, n'isiokwu nke ibi úgwù na mmerụ ahụ ụmụnwanyị, nke ọ gbachitere dị ka omenala n'etiti ndị Kikuyu:

"N'ime ogbako a, ọtụtụ ndị nnọchi anya Europe gbara ume na oge eruola mgbe a ga-ekpochapụ "omenala ọjọọ" a, nakwa na, dị ka omenala ndị ọzọ niile "ndị ọgọ mmụọ", a ga-ekpochapụ ya ozugbo site n'iwu. "[5]

Ndị nnọchi anya Afrịka ndị ọzọ bụ onye nkuzi na onye edemede Gladys Casely-Hayford, nwa nwanyị onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Ghana J. E. Casely Hayford, na onye nkuzi Naijiria Henry Carr.[6] Ọkà okwu ojii ọzọ bụ onye America na-eme ihe ike James W. Ford nke League Against Imperialism, onye kwuru okwu na-akatọ ogbako ahụ maka naanị ịkwado usoro ọchịchị.[7]

Odeakwụkwọ ogbako ahụ bụ onye edemede Evelyn Sharp, onye dere akwụkwọ banyere ya nke a kpọrọ The African Child n'asụsụ bekee. Onye ọzọ nyere aka bụ onye ozi ala ọzọ, Dora Earthy.[8]

Leekwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Mgbasa ozi megide mmetọ ụmụ nwanyị na Kenya na 1929–32
  • Decolonization nke Africa
  • Nkwupụta nke ikike nke nwatakịrị

Ebensidee[dezie | dezie ebe o si]

  1. Hilde Nielssen, Inger Marie Okkenhaug, Karina Hestad-Skeie, Protestant Missions and Local Encounters in the Nineteenth and Twentieth Centuries: Unto the Ends of the World (BRILL, 2011) page 237.
  2. Robert Kwame Ame, DeBrenna LaFa Agbényiga, Nana Araba Apt, Children's Rights in Ghana: Reality or Rhetoric? (Lexington Books, 2011) page 23.
  3. Robert Kwame Ame, DeBrenna LaFa Agbényiga, Nana Araba Apt, Children's Rights in Ghana: Reality or Rhetoric? (Lexington Books, 2011) page 23.
  4. Robert J. Holton, Global Networks (Palgrave Macmillan, 2007) page 160.
  5. Jomo Kenyatta, Facing Mount Kenya, the Tribal Life of the Gikuyu, (Secker and Warburg, 1938) page 131, cited in Richard A. Shweder, Why Do Men Barbecue?: Recipes for Cultural Psychology (Harvard University Press, 2003) page 175.
  6. Abosede A. George, Making Modern Girls: A History of Girlhood, Labor, and Social Development in Colonial Lagos (Ohio University Press, 2014) page 1926.
  7. Holger Weiss, Framing a Radical African Atlantic: African American Agency, West African Intellectuals and the International Trade Union Committee of Negro Workers (BRILL, 2013) page 405.
  8. Patrick Harries, David Maxwell, The Spiritual in the Secular: Missionaries and Knowledge about Africa (Eerdmans, 2012) page 205.

Isi mmalite[dezie | dezie ebe o si]

  • Usoro nke Nzukọ Mba Nile Maka Ụmụaka Afrịka, Geneva, June 22–23, 1931 (Save the Children, 1932)
  • Evelyn Sharp, The African Child: An Account of the International Conference on African Children, Geneva (Longmans and Co. / Weardale Press, 1931)
  • Dominique Marshall, 'Children's Rights in Imperial Political Cultures: Missionary and Humanitarian Contributions to the Conference on the African Child of 1931', na The International Journal of Children's Rights, Volume 12, Issue 3, pages 273 – 318 (2004).