Irène Kälin

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Irène Kälin
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịSwitzerland Dezie
Aha enyereIrène Dezie
aha ezinụlọ yaKälin Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya6 Febụwarị 1987 Dezie
Ebe ọmụmụLenzburg Dezie
Ebe onye siEinsiedeln Dezie
Ọrụ ọ na-arụOnye ndọrọ ndọrọ ọchịchị, trade unionist Dezie
Ọkwá o jiMember of the Swiss National Council, President of the Swiss National Council Dezie
ebe agụmakwụkwọUniversity of Zurich Dezie
Ebe ọrụBern Dezie
onye otu ndọrọ ndọrọ ọchịchịGreen Party of Switzerland Dezie
Ihe nriteOrder of Prince Yaroslav the Wise, 2nd class Dezie
webụsaịtịhttps://www.irenekaelin.ch/ Dezie

 

Irène Kälin (amụrụ na 6 na onwa Febụwarị na afọ 1987 na Lenzburg, Aargau; sitere na Einsiedeln) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Switzerland nke Green Party .

Kälin nwetara Matura ya na Gymnasium Leonhard na Basel na afọ 2007. N'afọ 2009, ọ malitere ọmụmụ Islam na okpukpe na Mahadum Zurich wee nweta nzere Bachelor of Arts n'afọ 2013. N'afọ 2014, ọ sonyeere mmemme masta Religionskulturen nke Mahadum Bern, ebe o dere edemede banyere nkwenye steeti nke Islam.[1] Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye otu ọrụ maka Unia Aargau site na afọ 2015 wee ruo afọ 2016 ma bụrụ ugbu a onyeisi oche nke ArbeitAargau, nzukọ nche anwụ nke ndị ọrụ na canton.[2][3]

Site na Jenụwarị n'afọ 2010 wee ruo Nọvemba 2017, Kälin nọrọ na Grand Council nke Aargau, ebe ọ jere ozi dị ka osote onyeisi oche nke kọmitii atọ: Kọmitii maka Atụmatụ Ọrụ na Ego (afọ 2010-afọ 2013), Kọmitii Naturalization (2013-2015) na Kọmitii Maka Gburugburu Ebe Obibi, Ihe owuwu, Transport, Ike na Atụmatụ Ojiji Ala (2013-2015).[4] Ọzọkwa, ọ bụ onye isi oche nke otu Green Party na Grand Council.[3]

Kälin bụ osote onye isi oche nke Green Party nke Switzerland site na afọ 2012 ruo afọ 2014.[3]

Na ntuli aka gọọmentị etiti nke afọ 2015, Kälin guzoro maka Kansụl Mba na Kansụl nke Steeti mana Jonas Fricker meriri ya na votu 2,500. N'abalị iri abụọ na asaa n'ọnwa Nọvemba n'afọ 2017, ọ nọchiri Fricker na-agba arụkwaghịm na Kansụl Mba ka edepụtara ya nke abụọ na ndepụta ntuli aka nke pati ahụ.[5] Ọ nọgidere n'oche ya na ntuli aka gọọmentị etiti nke 2019 ma họpụta ya dị ka osote onye isi oche nke abụọ nke Kansụl Mba maka afọ 2019 wee rụọ 20.[6] Mgbe ọ rụchara ọrụ dị ka osote onye isi ala mbụ na ndị omeiwu n'afọ 2020 wee rụọ2021, ọ ghọrọ onye isi oche nke Kansụl Mba na onwa Nọvemba na afọ 2021.[6][7]

  1. Zünd. "Irène Kälin veut que l'islam devienne une affaire de l'Etat", Le Temps, October 12, 2017. Retrieved on September 2, 2019. (in fr)
  2. Vorstand (de). ArbeitAargau. Retrieved on December 23, 2017.
  3. 3.0 3.1 3.2 Wahl der zwei aargauischen Mitglieder des Ständerats für die Amtsdauer 2015/2019 vom 18. Oktober 2015 (1. Wahlgang) – Kandidatenportrait – Kälin Irène (de). official website of the canton of Aargau. Archived from the original on March 30, 2017. Retrieved on October 1, 2017. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "kp" defined multiple times with different content
  4. Irène Kälin (de). official website of the canton of Aargau. Archived from the original on July 4, 2016. Retrieved on October 1, 2017.
  5. "Erste Reaktionen: Das sagen Nachfolgerin Kälin und Aargauer Grünen-Präsident Hölzle", Aargauer Zeitung, October 1, 2017. Retrieved on October 1, 2017. (in de)
  6. 6.0 6.1 Ratsmitglied ansehen. www.parlament.ch. Retrieved on 2022-05-22.
  7. Büchi (29 November 2021). Irène Kälin – Jung, grün, höchste Schweizerin (de). Tages-Anzeiger. Retrieved on 2022-05-22.