Gaa na ọdịnaya

Iroro Tanshi

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Iroro Tanshi
mmádu
Ụdịekerenwanyị Dezie
Mba o sịNaijiria Dezie
Ebe ọmụmụWarri Dezie
Dị/nwunyeBenneth Obitte Dezie
Onye dị ịrịba amaBenneth Obitte Dezie
Ọrụ ọ na-arụecologist, conservationist Dezie
Ụdị ọrụ yaChiroptera, ecology, conservation biology Dezie
Onye were ọrụUniversity of Washington, University of Leeds Dezie
Ebe agụmakwụkwọUniversity of Benin, Texas Tech University Dezie
Ogo mmụtaBachelor of Science, nzere masters, Doctor of Philosophy Dezie
Ihe nriteWhitley Awards, Future for Nature Award Dezie
Kọwara na URLhttps://www.science.org/content/article/two-biologists-found-purpose-love-trying-save-nigerias-bats?utm_source=sfmc&utm_medium=email&utm_content=alert&utm_campaign=SCIeToc&et_rid=40164388&et_cid=5585130 Dezie

Iroro Tanshi (amụrụ ya n'afọ 1984 n'afọ 1985) bụ onye Naijiria na-ahụ maka gburugburu ebe obibi na onye na-echekwa ihe nke na-amụ banyere gburugburu ebe obibi da ụdị dị iche iche nke ụmụ oke Afrịka.[1] Ọ bụ onye guzobere, Small Mammal Conservation Organisation (SMACON), otu NGO nke Naijiria,ebe ọ bụ onye isi mmemme nyocha ma na-eduzi ụmụ akwụkwọ na ndị ọgbọ na nchekwa ụdị.[2][3]

Agụmakwụkwọ ya

[dezie | dezie ebe o si]

Tanshi nwetara akara ugo mmụta na sayensị gburugburu ebe obibi na nzere masta na Environmental Quality Management na Mahadum Benin na Benin City, Nigeria. Ọ gụrụ akwụkwọ na Mahadum Leeds na England, ebe ọ nwetara Masters na Biodiversity Conservation tupu ya emee nyocha na Tigga Kingston na Mahadụ Texas Tech na US, ebe enyere ya PhD n'afọ 2021.[4][5]

Ọrụ ya

[dezie | dezie ebe o si]

Tanshi chọpụtara naanị ọnụ ọgụgụ nke obere ọdụdụ (Hipposideros curtus) na Naịjirịa, nso Afi Mountain Wildlife Sanctuary, ma zọpụta ya ka ọ ghara ịla n'iyi.[6][7] Tanshi chekwakwara nnukwu ụsụ mkpụrụ osisi na-acha ahịhịa ndụ (Eidolon helvum) na Naịjirịa site n'atụmatụ gọọmentị ibibi osisi roost ha

A matara Tanshi maka ịchọpụta ụdị ụmụ oke na Naịjirịa nke a hụrụ n'ikpeazụ afọ 45 gara aga. 'Zero Wildfire Campaign' ya, na-etinye ndị obodo ahụ aka ichebe ebe obibi dị oke egwu maka ụdị ụkpara a na-amịpụta nsonaazụ ma na-enyere aka iweghachi ụdị a site na njedebe nke mkpochapụ.

N'otu oge ahụ ọ na-arụ ọrụ na SMACON, Tanshi na-arụkọ ọrụ dị ka onye nkuzi na Mahadum Benin.[2]

N'afọ 2020, Tanshi ritere ihe nrite Future for Nature site na Future for Nature Foundation, iji kwado ọrụ ọsụ ụzọ ya na-achọpụta ụdị ụkpara. Ọ bụ nwanyị Afrịka mbụ meriri ihe nrite ahụ.[3][1][8]

Na 2021, Tanshi meriri ihe nrite Whitley nke Whitley Fund for Nature nyere.[9][10]

Edensibia

[dezie | dezie ebe o si]
  1. 1.0 1.1 Nigerian Biologist wins prestigious international prize for nature conservation (en-US). The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News (2020-12-02). Archived from the original on 2023-02-10. Retrieved on 2022-03-12.
  2. 2.0 2.1 Mentors and Facilitators. Small Mammal Conservation Organisation. Retrieved on 26 March 2022.
  3. 3.0 3.1 Iroro Tanshi (en-US). Future For Nature. Retrieved on 2022-03-12.
  4. Women in Bat Conservation: Iroro Tanshi. Bat Conservation International (3 June 2015).
  5. Plenary Speakers & Biographies. International Bat Research Conference. Archived from the original on 11 May 2022. Retrieved on 26 March 2022.
  6. Meet Nigerian lady who won 2021 Whitley Awards for saving short-tailed roundleaf bat from extinction (en-GB). Tribune Online (2021-08-12). Retrieved on 2022-03-12.
  7. Unah. Young Nigerian researcher goes to bat against forest fires (en-US). Retrieved on 2022-03-12.
  8. glaziang (2020-12-02). Nigeria’s Iroro Tanshi Becomes 1st African Woman to Win Prestigious International Prize For Nature Conservation. (en-US). Glazia. Retrieved on 2022-03-12.
  9. Nigerian conservationist wins £40,000 award (en-US). Punch Newspapers (2021-05-13). Retrieved on 2022-03-12.
  10. Meet Nigerian lady who won 2021 Whitley Awards for saving short-tailed roundleaf bat from extinction (en-GB). Tribune Online (2021-08-12). Retrieved on 2022-03-25.

Njikọ mpụga

[dezie | dezie ebe o si]