Isaac Fola-Alade

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Isaac Fola-Alade
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Aha enyereIsaac Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya24 Novemba 1933 Dezie
Ebe ọmụmụȮra Ekiti Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya19 Jụn 2021 Dezie
Ọrụ ọ na-arụonye na-ese ụkpụrụ ụlọ Dezie
ebe agụmakwụkwọMahadum Ahmadu Bello, Christ's School Ado Ekiti Dezie
nnọchiaha nkeonweL485 Dezie

Chief Isaac Folayan Alade, FNIA, D.Sc, OFR (24 Nọvemba 1933 - 19 Juun 2021) bụ onye ala Naijiria na-arụ ụlọ.[1][2]

Akụkọ ndụ[dezie | dezie ebe o si]

Agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

Isaac gụrụ akwụkwọ na St Phillips Elementary School na Aramoko, Ekiti na Christ's School, Ado Ekiti maka agụmakwụkwọ sekọndrị ya. N'afọ 1961, ọ gụsịrị akwụkwọ na Nigerian College of Arts & Sciences and Technology Zaria (nke bụzi Ahmadu Bello University) dịka otu n'ime ndị ọsụ ụzọ anọ mbụ gụsịrị akwụkwọ na ngalaba Architecture. Mgbe nke ahụ gasịrị, ọ gụsịrị akwụkwọ na Architectural Association School of Tropical Studies, London na 1965, na Commonwealth Scholarship.[3]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Mgbe ọ nwetachara ọzụzụ ọkachamara, ọ ghọrọ onye mmekọ nke Royal Institute of British Architects (R.I.B.A.) na Architects' Registration Council of the United Kingdom (ARCUK) na 1963. Ọ sonyeere Federal Ministry of Works and Housing dị ka onye na-arụ ụlọ na mpaghara ọdịda anyanwụ ochie na mgbe e mesịrị Lagos City Council. N'afọ 1969, ọ bụụrụ onye mbụ na-edebanye aha na Architects Registration Council of Nigeria (ARCON). O mechara sonye na Federal Civil Service. Ọ ghọrọ onye otu Royal Society of Health of the UK (F.R.S.H.) na 1965. Ọ ghọrọ Chief Project Architect na 1972, na Director of Public Buildings na 1975. Ọ bụ onye mbụ Architect ghọrọ Federal Permanent Secretary na 1976, ọkwa ọ nọrọ ruo mgbe ọ lara ezumike nká na 1979 mgbe nke ahụ gasịrị, o guzobere ọrụ onwe ya Fola Alade Associates na 1979. Ọ rụrụ ọrụ ddka odeakwụkwọ ukwu na Nigerian Institute of Architects . A họpụtara ya ka ọ bụrụ Pro-Chancellor na Chairman Governing Council nke Federal University of Port Harcourt n'afọ 1990. E nyere Fola Alade OFR wee bụrụ onye otu Nigerian Institute of Architects . O nwekwara ọtụtụ aha otutu ọdịnala gụnyere Maiyegun nke Aramoko.

Ndụ onwe[dezie | dezie ebe o si]

Fola Alade lụrụ Yemi n'afọ 1961. Ha mụtara ụmụ ise.[4] Fola Alade gafere na June 19 th 2021 mgbe ọ dị afọ iri asatọ na asaa[5]

Ọrụ ndị a họọrọ[dezie | dezie ebe o si]

  • 1004 Housing Estate, Victoria Island, Lagos.
  • Federal Secretariat building, Ikoyi, Lagos.
  • National Stadium, Lagos
  • Remembrance Arcade, Tafawa Balewa Square, Lagos.[1]
  • Satellite Town, Lagos
  • Nigerian Airforce base, Ikeja.
  • Nigerian Institute of Policy and Strategic Studies building, Kuru, Plateau State.
  • National Judicial institute, Abuja.
  • Ụlọ ọrụ Embassy nke Naijiria nakwa mba iri na otu.[6][7][3][8][9][10][2][11]

Edemsibịa[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 E. K. Akintoye (2001). Nigerian Bureaucracy: Development, Ecology & Management. Alsun International. ISBN 9789783607903. 
  2. 2.0 2.1 Isaac Fola-Alade. Biographical Legacy and Research Foundation. Retrieved on 26 September 2018.
  3. 3.0 3.1 EKITI LAUREATE: Chief (Architect) Isaac Fola Alade, OFR. FNIA, D.Sc. Hons. THE ASIWAJU Of ARAMOKO-EKITI. Ekiti Defender. Archived from the original on 27 September 2018. Retrieved on 26 September 2018.
  4. Dipo Ajayi (2004). This I Believe: The Philosophies and Personal Histories of 24 Eminent Nigerian Achievers. Prestige Associates (Indiana University). ISBN 9789780622145. 
  5. "Designer of 1004 Flats Housing Estate is Dead", Premium Times.
  6. Nathaniel Motunbade Adeyemi (1996). The National Institute for Policy and Strategic Studies :: the story so far (1979-1995). Kraun Publishers. ISBN 9789783153721. 
  7. (2003) "Isaac Fola Alade". Tell Magazine (44-49; 52). 
  8. Raph Uwechue (1991). Africa Who's who (Know Africa). Africa Journal Limited. ISBN 9780903274173. 
  9. Olugbemi Fatula (2000). 2000 Foremost Nigerians: 200 profiles. Caltop Publications, 129–131. ISBN 9789782066138. 
  10. Bankole Makinde (2001). Who's who in Nigeria. Newswatch. ISBN 9789782704122. 
  11. "Nigeria: Indigenes Charged On Community Development", AllAfrica, ThisDay, 19 April 2006. Retrieved on 26 September 2018.