Iwu Iwu Ndị Ogbenye mgbe Iwu Ndị Ogbi Ọhụrụ gasịrị

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Iwu Iwu Ndị Ogbenye mgbe Iwu Ndị Ogbi Ọhụrụ gasịrị

Amụma Iwu na-adịghị mma ka Iwu Ogbenye Ọhụrụ metụtara oge c. 1847–1900 mgbe mmejuputa iwu nke Iwu Ndozigharị Iwu Ogbenye ruo na mmalite nke ọdịda nke usoro Iwu Ogbenye na mmalite narị afọ nke 20.

nchịkwa[dezie | dezie ebe o si]

E wepụrụ Kọmịshọna Iwu Ogbenye ka asịrị arụrụ arụ ụlọ Andover . Esemokwu dị n'etiti ndị Kọmishọna pụtara na nchịkwa etiti nke usoro ahụ kwesịrị ịgbanwe. The New Ogbenye Iwu Board nwere a ọdụ President, na-abụkarị a Cabinet Minister, nke mere na Board nwere ike ma aza ajụjụ na nzuko omeiwu na ndị ọzọ na-anabata ya ọchịchọ. Ndị isi ọchịchị obodo weghaara ọrụ nke Board Law Law mgbe emechara iwu nke abụọ nnukwu mgbanwe mgbanwe. Iwu Ndozigharị ahụ mere ka ọnụ ọgụgụ ka ukwuu nke ndị mmadụ nwee ikike nke pụtara na nzuko omeiwu bịara nwee nchegbu karị maka ọdịmma.

Ọnụ[dezie | dezie ebe o si]

N'ime oge a ọnụ ahịa nke usoro Iwu Ogbenye belatara. [1] Edefere iwu nke Union Chargeability Act iji mee ka parish ọ bụla tinye aka na ego Union ma ọ bụ enyemaka adịghị mma. Dị ka ọtụtụ ndị nchekwa iwu dara ogbenye si na klaasị etiti, a nwara idobe ọnụego dara ogbenye dị ka o kwere mee nke na-apụtakarị inye enyemaka n'èzí kama ịrụ ụlọ ọrụ dị oke ọnụ.

Enyemaka n'èzí[dezie | dezie ebe o si]

Ọnụọgụ ndị na-enweta enyemaka n'èzí bilitere n'ezie n'oge a n'agbanyeghị mbọ nke Kọmịshọna Iwu Ogbenye na-agba iji gbochie enyemaka n'èzí. Enyere iwu mmachibido iwu enyemaka n'èzí iji kwughachi na ndị nwere ike ekwesịghị ịnata enyemaka n'èzí yana Usoro Nnwale N'èzí pụtara na ndị ogbenye nọ na North England ga-arụ ọrụ siri ike iji nweta enyemaka n'èzí. Na 1863 mgbe ọdịda ihe ọkụkụ America butere mmụba nke ịda ogbenye, gọọmentị gafere usoro obere oge nke kwadoro enyemaka n'èzí. N'otu aka ahụ , Kọmitii Gọọmenti Mpaghara gbakwara otu ndị ahụ ume ka ha kpachie enyemaka n'èzí.

Ọganihu na ọnọdụ[dezie | dezie ebe o si]

N'ime oge ka emechara Iwu Ndozigharị Iwu Ogbenye ruo mmalite nke narị afọ nke 20, ọgwụgwọ nke ndị ogbenye bịara nwekwuo obi ike. Site na 1870s, a na-ewere ya ka ọ dị mma maka ndị agadi ịnweta enyemaka n'èzí. Na 1860 ọgwụgwọ nke ndị dara ogbenye na-arịa ọrịa mụbakwara ka e kewapụrụ ụlọ ọgwụ na ụlọ ọrụ. N'afọ 1834, ụmụaka dara ogbenye nwetara agụmakwụkwọ ụlọ ọrụ ma mesịa wuo ụlọ akwụkwọ dị iche na ụlọ ọrụ.

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. Archived copy. Archived from the original on 2011-07-19. Retrieved on 2009-07-18.

Ọgụgụ ọzọ[dezie | dezie ebe o si]