Iwu Mgbanwe ihu igwe na Mpaghara Nchịkwa Mpaghara

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Iwu Mgbanwe ihu igwe na Mpaghara Nchịkwa Mpaghara
act of the Legislature of Alberta
Nwe ikikeAlberta Dezie
legislated byLegislature of Alberta Dezie

Iwu mgbanwe mgbanwe ihu igwe na njikwa ikuku nke ógbè Canada nke Alberta bụ iwu mbụ n'ụdị ya na-amanye mbelata ikuku gas na nnukwu ụlọ ọrụ mmepụta ihe. [1] [2]

Malite na Julaị 1, 2007, ụlọ ọrụ Alberta nke na-ebunye ihe karịrị tọn 100,000 nke ikuku griin kwa afọ ka a ga-achọ ka o wedata ike ikuku ha site na pasenti iri na abụọ n'okpuru Iwu Mgbanwe ihu igwe na Nrụzi Emissions.

Companieslọ ọrụ nwere ụzọ atọ ha ga-esi zute mbelata ha: ha nwere ike imeziwanye ọrụ, zụta kredit dabere na Alberta, ma ọ bụ tinye aka na Mgbanwe Climate na Emissions Management Fund.

Iwu a metụtara ihe dị ka 100 nnukwu ụlọ ọrụ nke na-ebunye ihe karịrị tọn 100,000 nke ikuku griin kwa afọ. Ụlọ ọrụ ndị ahụ bụ ihe dị ka pasentị 70 nke ikuku ikuku griin ha na Alberta.

A na-eche na ọnụ ahịa nrube isi kwa afọ ga-abụ $177 nde - ma ọ bụ ihe na-erughị otu ụzọ n'ụzọ iri nke otu pasenti nke GDP aha Alberta ($242 na 2006).

Ebe kredit nke Alberta[dezie | dezie ebe o si]

Ụlọ ọrụ nwere ike ịzụta kredit n'aka nnukwu emitters nke belatara ike ikuku ha karịrị 12% ebumnuche ha. Ha nwekwara ike zụta kredit site na ụlọ ọrụ ndị mmụpụta ha dị n'okpuru ọnụ ụzọ 100,000-ton mana na-eji aka ha na-ebelata ikuku ha. Ọrụ ndị a ga-enwerịrị mbelata ikuku griin ha na mpaghara.

Ego njikwa mgbanwe ihu igwe na mpụta[dezie | dezie ebe o si]

Nhọrọ nke atọ ga-abụ maka ụlọ ọrụ ịkwụ ụgwọ $15 maka tonne ọ bụla karịa ebumnuche mbelata ha. A ga-etinye ego ahụ na Fund Change Climate and Emissions Management Fund, nke a ga-eduzi na atụmatụ atụmatụ ma ọ bụ teknụzụ mgbanwe iji belata ikuku gas na-ekpo ọkụ na mpaghara ahụ.

Dị ka iwu mgbanwe mgbanwe ihu igwe na mgbanwe ikuku, ego nwere ike iji naanị maka ebumnuche metụtara ibelata ikuku nke gas akọwapụtara ma ọ bụ melite ikike Alberta ime mgbanwe maka mgbanwe ihu igwe; gụnyere enweghị oke, ebumnuche ndị a: [3]

  • nchekwa ike na arụmọrụ ike;
  • ngosi na iji teknụzụ ọhụrụ na-emesi mbelata na ikuku gas akọwapụtara na nchọpụta, mgbake, nhazi, * njem na iji akụrụngwa ike Alberta;
  • ngosi na iji teknụzụ ọhụrụ na-emesi ike mbelata nke ikuku gas a kapịrị ọnụ site n'iji ike ọzọ na isi mmalite ume ọhụrụ;
  • ngosi na ojiji nke akọwapụtara gas ijide, ojiji na teknụzụ nchekwa;
  • mmepe nke ohere maka iwepụ gas ndị akọwapụtara site na ikuku site na sequestration site na sinks;
  • nha nke mwepụ nke eke na nchekwa nke carbon;
  • mmemme mgbanwe mgbanwe ihu igwe na usoro;
  • na-akwụ ụgwọ ọnwa, ụgwọ, mmefu, ụgwọ ma ọ bụ ụgwọ ndị ọzọ nke ndị nwe ọrụ na-enweta n'ịrụ ọrụ ma ọ bụ ọrụ nke ma ọ bụ na-egosipụta ike nke Minista n'ihe gbasara ego nke e nyefere n'aka ndị nwe ya, ma ọ bụrụ na iwu kwadoro ya. .

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. Climate Change. Government of Alberta. Archived from the original on 9 December 2011. Retrieved on 22 October 2011.
  2. June 27, 2007 Alberta first in North America to impose greenhouse gas cuts on large industrial facilities - Multi-sector emission cuts come into effect July 1
  3. CanLII - Climate Change and Emissions Management Act, SA 2003, c C-16.7. Archived from the original on 2015-09-23. Retrieved on 2013-06-25.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]