Iwu ndị ogbenye na Scotland

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Iwu ndị ogbenye Skọttọd bụ akụkụ mkpa ị ga-eme na Scotland n'etiti 1579 na 1929. [1] Scotland nwere usoro iwu dara ogbenye dị iche na England na ọrụ nke iwu Scottish dị iche na nke Iwu Ndoziịgharị Iwu Ogbenye 1834 nke nọdụ  na England na Wales [1]

N'afọ 1579, nzuko omeiwu nke Scotland mere iwu nke mere parish onye ọ àlà na-ahụ maka ịgụta ndị ogbenye nke ha.  K arịlị ọnụ ọgụgụ ọnụ, ebumnobi nke iwu ahụ bụ “jụajụ” n'ịbụ ndị ogbenye n'otu n'otu, iji obere ma ndị ogbenye nwere ike ọrụ, ma hà nwere ụzọ ọ lụso ọzọ e ji ndụ, nakwa  ma e nwere ndị ọzọ., ma ọ bụ ndị ọzọ, ndị nwere ike inyere ha aka.  Iwu ndị ahụ n'oge ahụ mkpa ọ dị inyere ndị ogbenye aka—ma n'otu oge ahụ na-amachibidokwa ihe ndị o doro anya na a na-ewere dị ka ihe na-ahụ mma nkịtị na eze: elele na-eduzi.  ụzọ.  Na 1595, Buttock Mail, akụkọ ụtụ ogbenye na Scotland.  [1] Enwere iwu ọzọ na 1597 bụ nke mere parish ọzọ ka ọ na-ahụ maka ihe nke isiokwu na-adịghị mma.  Na 1672, e nyere ndị ọkàikpe iwu ka ha wuo ụlọ mgbazi ma ọ bụ ụlọ ọrụ [2] ka e wee mee ka ndị ọrụ na-arụ ọrụ.  N'ọtụtụ n'ime Scotland, a na-akwụghị ụtụ isi (ụtụ ihe obodo maka ime nke ndị ogbenye) n'okpuru usoro ochie

N'afọ 1843, e hibere kọmitii njụta na-atụ aro imeziwanye usoro iwu ogbenye Scotland. Atụmatụ atụnyere gụnyere:

Iwu Iwu Ogbenye Scottish[dezie | dezie ebe o si]

  Mgbe Act of Union nchebe, Scotland jigidere usoro iwu ya esetịpụ iche yana Iwu Ndozigharị Ogbenye 1834 adịghị ya na Scotland.  Dị ka ọ dị n'England, ọ dị mkpa iwu ndị dara ogbenye.  E hiwere kọmitii nsogbu na 1843 iji igbochi usoro.  Nke a mere ka a na-agafe Iwu Ogbenye (Scotland) 1845 .  Iwu a hibere bọọdụ parochial na parish na obodo yana Central Board of Supervision na Edinburgh [2]

Na Scotland, ndị ogbenye nwere ikike ikike ikike ebelata na-adịghị mma dị ka ọ dị n'England.  Iwu Ogbenye (Scotland) Act 1845 kere Central Board of Supervision nke nwera ikike ibuli ụgbụ isi obodo iji tinye ha na-enweghị mma.  [1] N'adịghị ka ọ dị n'England, ndị ogbenye Scotland nwere ikike ikike ị ma ọ bụrụ na ajụrụ ha ha na-adịghị mma.  Enyemaka n'ahụ bụ ihe pụtara;  Otú ọ dị, njikwa na-ahụ ezi nke usoro ahụ dị na usoro mmachi ụfọdụ ka 186 ebere bụ nke dabere na ụlọ ogbenye.

[3]Ebe nchekwa na mkpokọta iche dị na Mitchell Library dị na Glasgow nwere ihe ụmụaka 1,000,000 ngwa maka-enye aka mma nke ndị bi na Glasgow na ike ahụ Scotland mere.  Ihe ndị nwere ike ịba uru nke ukwuu maka onye kooko ihe mere eme ihe, ma nwee ndetu zuru ezu na ozi mgbasa ozi ndị na-agha ., ha na ndụ ha

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. Workhouse - the Story of Workhouses. users.ox.ac.uk. Archived from the original on 17 February 2001. Retrieved on 30 June 2022.
  2. Knowledge Base - The Poor Law in Scotland After 1845. Scan.org.uk. Retrieved on 2020-02-02.
  3. Video Interview at the Mitchell Library with Dr. Irene O'Brien, showing an example of a poor law application (February 2008)