J. H. Parry

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ


John Horace Parry CMG, MBE (Handsworth, Birmingham, England, 26 Eprel 1914 - Cambridge, Massachusetts, 25 Ọgọst 1982) bụ ọkọ akụkọ ihe mere eme nke ụgbọ mmiri, onye jere ozi dị ka Gardiner Prọfesọ nke akụkọ ihe mere mere eme na ihe omume na Mahadum Harvard.

Mbido ndụ na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

John Parry bụ nwa onye nkuzi, Walter Austin Parry na nwunye ya Ethel Piddock. Ọ gụrụ akwụkwọ na Clare College, Cambridge, ebe ọ gụchara PhD ya na akụkọ ihe mere eme na 1938. Na 18 Machị 1938, ọ lụrụ Joyce Carter. Ha nwere ụmụ nwanyị atọ na otu nwa nwoke. Agha Ụwa nke Abụọ kwụsịrị ọrụ agụmakwụkwọ ya, n'oge ọ rụrụ ọrụ dị ka onye ọrụ na Royal Navy na 1940-1945, na-ebili ịghọ onye isi-ọchịagha. A gbagburu ya ugboro atọ. Maka ozi agha ya, a họpụtara ya dị ka Onye otu Order of the British Empire na 1942.

Ọrụ agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

Mgbe a tọhapụrụ ya, Parry laghachiri na Clare College, Cambridge, ebe ọ bụ onye nkuzi na akụkọ ihe mere eme 1945-1949. Ọ rụkwara ọrụ ọzọ dị ka onye isi proctor, 1947-48 na onye nkuzi mahadum na akụkọ ihe mere eme, 1946-1949. N'afọ 1949, a họpụtara ya ka ọ bụrụ prọfesọ nke akụkọ ihe mere eme nke oge a na Mahadum College of the West Indies, Kingston, Jamaica, nhọpụta ọ rụrụ ruo n'afọ 1956. [1]

N'afọ 1954-55, ọ bụ prọfesọ nleta na Mahadum Harvard, wee laghachi na Jamaica obere oge tupu a họpụta ya dịka onye isi nke Mahadum College, Ibadan, Nigeria n'afọ 1956. Parry nọgidere n'ọkwa ahụ ruo 1960, mgbe a họpụtara ya dị ka onye isi nke Mahadum College of Swansea. N'afọ 1963 ọ ghọrọ osote onye isi nke Mahadum Wales, Cardiff. ebe [2] nọgidere ruo mgbe a họpụtara ya dị ka Gardiner Prọfesọ nke Oceanic History and Affairs na Mahadum Harvard. bụ onye ọkà mmụta nke abụọ na-ejide oche Gardiner, na-anọchi Robert G. Albion.

Mgbe ọ nọ na Harvard, ọ kụziri usoro ọmụmụ ndị a raara nye ụgbọ mmiri, mgbasawanye Europe, na nguzobe nke alaeze ukwu mba ofesi. Ruo otu afọ mgbe ọ lara ezumike nká, ọ nọ n'ọkwa Harrison Visiting Chair of History na College of William and Mary. [3]

Enyemaka ndị ọkà mmụta[dezie | dezie ebe o si]

Ọrụ mbụ ya metụtara alaeze Spain nke mba ofesi, na-elekwasị anya na echiche na nhazi nke ọchịchị ndị ọchịchị na-achị, yana usoro akwụkwọ The Spanish Theory of Empire, The Audiencia of New Galicia in the Sixteenth Century: A Study in Colonial Government (1948) na The Sale of Public Office in the Spanish Indies under the Hapsburgs (1953). Ọrụ ndị buru ibu, Europe and a Wider World, 1415-1715 (1949), na mpịakọta nwere oge dị mkpirikpi ma lekwasị anya, The Age of Reconnaissance, Discovery, Exploration and Settlement, 1450-1650 (1963) na mpịaka ibe ya, The European Reconnaissance. Nkwado Europe. Akwụkwọ ndị a họọrọ (1968). Ọ gara n'ihu n'ụzọ nke alaeze ukwu ụgbọ mmiri, na-ebipụta Trade and Dominion. Azụmaahịa na Ọchịchị. The European Overseas Empires in the Eighteenth Century (1971). Ihe otu onye ọkà mmụta kpọrọ "ọrụ nka" Parry bụ The Spanish Seaborne Empire (1966). [4]

Ọ nwụrụ site na nkụchi obi n'ụlọ ya na Wednesday 25 August 1982.

Onyinye na nsọpụrụ[dezie | dezie ebe o si]

  • Onye otu Order of the British Empire, 1942
  • Onye ibe nke Order of St. Michael na St. George, 1960
  • Honorary LL.D., Federal University of Ceará, 1964
  • Onye otu American Academy of Arts and Sciences, 1967[5]
  • [6] otu American Philosophical Society, 1975 [1]
  • Onye isi nke Order of Alfonso X nke Castile, 1976

Ọrụ ndị e bipụtara[dezie | dezie ebe o si]

  • The Spanish Theory of Empire in the Sixteenth Century (1940, 1949, 1974, 1978)
  • The Audiencia of New Galicia in the Sixteenth Century: A Study in Spanish Colonial Government (1948, 1968)
  • Ahịa nke Ọfịs Ọha na Spanish Indies n'okpuru ndị Habsburg (1953)
  • Europe and a Wider World, 1415-1715 (1949, 1966); bipụtara ọzọ dị ka The Establishment of the European Hegemony, 1415-1715.
  • A Short History of the West Indies, nke J.H. Parry, P.M. Sherlock, A.P. Maingot (1956, 1960, 1963, 1971, 1987)
  • Obodo nke ndị mmeri (1961)
  • The Age of Reconnaissance (1963, 1966, 1973); Usoro akụkọ ihe mere eme nke mmepeanya
  • The Spanish Seaborne Empire (1966, 1973, 1977, 1990); The History of Human Society series
  • Nkwado Europe: Akwụkwọ ndị a họọrọ (1968)
  • Azụmaahịa na Ọchịchị: Alaeze Ukwu Europe na narị afọ nke iri na asatọ (1971, 1974, 2000)
  • Nchọpụta nke Oké Osimiri (1974, 1975, 1981)
  • Nchọpụta nke South America (1979)
  • Romance nke Oké Osimiri (1981)
  • New Iberian World: A Documentary History of the Discovery and Settlement of Latin America to the Early 17th Century, dezigharịrị, na nkọwa nke John H. Parry na Robert G. Keith; site n'enyemaka nke Michael Jimenez (1984)

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. C.R. Boxer, "J.H. Parry (1914–82)", Hispanic American Historical Review 63(1) 1983, p. 153.
  2. Boxer, "J.H. Parry", p. 155.
  3. Boxer, "J.H. Parry", p. 154.
  4. Boxer, "J.H. Parry", p. 154.
  5. John Horace Parry (en). American Academy of Arts & Sciences. Retrieved on 2022-08-01.
  6. APS Member History. search.amphilsoc.org. Retrieved on 2022-08-01.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]