James (Sákéj) Youngblood Henderson

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
James (Sákéj) Youngblood Henderson
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
Aha enyereJames Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya20 Disemba 1944 Dezie
Ọrụ ọ na-arụonye na-akwado ikike mmadụ, oka mmuta, educator Dezie
ebe agụmakwụkwọHarvard Law School, California State University Dezie
Ihe nriteFellow of the Royal Society of Canada Dezie

James (Sakej) Youngblood Henderson (amụrụ n' afọ 1944) bụ onye ọka iwu n' ahụ maka ihe ndị ruuru mmadụ n' ụwa niile, onye nkwado, n' onye nkuzi.[1][2][3]

Ihe ndị mere n'oge gara aga[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ James Youngblood Henderson na ọnwa Disemba 20, 1944, na Ardmore, Oklahoma.[1] Ya bụ Chickasaw site na nna nna ya, ọ na-ekwukwa na ọ bụ nna nna Cheyenne.[2] Ọ nwere ịda ogbenye mgbe ọ na-etolite, nke kpaliri ya ime ka ịkwụsị ịda ogbenye maka ụmụ amaala niile bụrụ ihe mgbaru ọsọ ndụ.[4]

Dịka nwa akwụkwọ na-agụsị akwụkwọ, ọ rụrụ ọrụ dị ka osote onyeisi oche nke American National Indian Youth Council, nke kpaliri ya ile Civil Rights Movement anya dị ka ihe nlereanya maka mmegharị nke ikike ụmụ amaala.[4] Ọ gara Harvard Law School, ebe n' afọ 1974 ọ ghọrọ otu n' ime ụmụ amaala America mbụ e nyere Juris Doctor.[5]

Ọ lụrụ onye nkuzi Mi'kmaq Marie Battiste ma bụrụ nna onye omeiwu Canada bụ Jaime Battiste.[2]

N' afọ mbụ ya na Harvard Law School, Henderson mechara ikpe mbụ ya, nke o guzobeghachiri maka ezinụlọ nna ya ọtụtụ ikike iwu.[4] Kemgbe ahụ, Henderson arụwo ọrụ iji chebe ihe nketa na ọdịbendị ụmụ amaala site n' ụzọ iwu, na-arụkọ ọrụ na gọọmentị Canada, Mba Mi'kmaq, Mba Ndị Dị n'Otu, na gọọmentụ mba ndị ọzọ.[2] Tụkwasị na nke a, ọ kụziri iwu na Mahadum Stanford, Berkeley, Mahadum Harvard, na ụlọ akwụkwọ iwu ndị ọzọ dị na North America n' oge ọrụ ya.[4] A kpọtara Henderson na Canada na 1978 mgbe Grand Captain nke ndị Mi'kmaq gwara nwunye ya, Marie Battiste, ka ọ guzobe mmemme agụmakwụkwọ asụsụ abụọ na Nova Scotia.[4] Mgbe ahụ, ọ malitere iso ndị Mi'kmaw Nation na-arụ ọrụ n' ịdepụta aha ala ha na ịnọchite anya ha n'usoro iwu ha.[4] N' agbata afọ 1978 na afọ 1983, Henderson sooro ndị Mi'kmaq Nation na Assembly of First Nations rụọ ọrụ dị ka onye ndụmọdụ iwu ma gaa n' ihu na-arụ ọrụ na ndị otu ndị a site n' usoro iwu na Canada ruo n' afọ 1993.[2][6][4] Ọkachamara ya n' ihe gbasara iwu ụmụ amaala mere ka Henderson rụọ ọrụ na kọmitii ndụmọdụ nke Minista na-ahụ maka ihe gbasara mba ofesi nke Canada, dịka onye otu Sectoral Commission on Culture, Communication, and Information of the Canadian Commission for UNESCO n' etiti afọ 2000 na 2010, yana dịka onye otu Experts Advisory Group on International Cultural Diversity.[2][6][5] Tụkwasị na nke a, Henderson rụrụ ọrụ iji chebe ikike ụmụ amaala n' oge nkwekọrịta Kelowna, na site na Four Directions Council, otu United Nations Non-Governmental Organization.[6][4] N' oge niile ọ na-arụ ọrụ, o nyere aka dee ma dee ọtụtụ akwụkwọ iwu na ọrụ ndị ọzọ na-echebe ihe nketa, ọdịbendị, na ikike iwu, gụnyere nkwupụta UN na ikike nke ndị nwe obodo.[6] O dere ọtụtụ akwụkwọ, isiokwu, na ihe odide ndị ọzọ gbasara iwu ụmụ amaala.[6]

Henderson na-arụ ọrụ na Canada dị ka onye nduzi nyocha nke Native Law Centre na dị ka prọfesọ nke iwu ụmụ amaala na Mahadum Saskatchewan College of Law.[6][7][8][9][10]

Henderson enwetala ọtụtụ onyinye na nsọpụrụ maka nkà ya na iwu mba ụwa na nraranye ya n' ịchụso ikpe ziri ezi maka ndị obodo, gụnyere onyinye nke Indigenous People's Council na 2005, onyinye National Aboriginal Achievement Award, ugbu a Indspire Award, maka Iwu na Ikpe Ziri Ezi na 2006, na Honorary Doctorate of Law site na Mahadum Carleton na 2007.[6][11] Na mgbakwunye, a kpọrọ ya Fellow nke Royal Society of Canada na 2013.[6]

  • A tụgharịrị Ọchịchị India (1974)[12]
  • Tribal Administration of Natural Resource Development (1975) na Russel Lawrence Barsh[13]
  • The Road: Indian Tribes and Political Liberty (1982) na Russel Lawrence Barsh[14]
  • Mikmaq State Papers (1984) na ndị India Mik'maq, Russel Lawrence Barsh, na Bernie Francis[15]
  • Ihe Nketa Iwu nke Mba Mbụ (1991)[16]
  • Nkwekọrịta Míkmaw (1997)[17][18]
  • Aboriginal Oge na Iwu nke Canada (2000) na Marjorie Lynne Benson na Isobel Findlay[19]
  • Ikpe nke Aborigine Na-echebe Ihe Nketa nke Aborigine (2002)[20]
  • Ikike Nkwekọrịta na Iwu nke Canada (2007)[21]
  1. 1.0 1.1 Canadian Who's Who Biography - Mr. James (Sákéj) Youngblood Henderson, B.A., J.D., LL.D. (Hon.), F.R.S.C.. canadianwhoswho.ca. Canadian Who's Who Biography. Retrieved on October 22, 2019.
  2. 2.0 2.1 2.2 2.3 2.4 2.5 Staff. Lawyer receives prestigious award. Aboriginal Multimedia Society. Retrieved on 16 April 2015.
  3. Brass. "Starlight Tours", 2 July 2004. Retrieved on 16 April 2015.
  4. 4.0 4.1 4.2 4.3 4.4 4.5 4.6 4.7 Orthner. James (Sakej) Youngblood Henderson: havard-trained lawyer prefers to listen.. The Free Library. Windspeaker. Retrieved on 16 April 2015.
  5. 5.0 5.1 James Youngblood Henderson Sákéj. Fraser Institute. Retrieved on 16 April 2015.
  6. 6.0 6.1 6.2 6.3 6.4 6.5 6.6 6.7 James (Sa'ke'j) Youngblood Henderson. Mi'kmaw Archives. Retrieved on 16 April 2015.
  7. Brown. "Survivor exposes Saskatchewan police abuse of Indians", The Boston Globe, 23 November 2003. Retrieved on 16 April 2015.
  8. Adam. "Anti-terrorism bill could violate rights, lawyers say", The Vancouver Sun, 4 March 2015. Retrieved on 16 April 2015.
  9. Pomedli. "Living with Animals: Ojibwe Spirit Powers", The Vancouver Sun, 7 January 2015. Retrieved on 16 April 2015.
  10. Chwialkowska. "Attorney-general needed for aboriginals, expert says", National Post, 24 April 1999. Retrieved on 16 April 2015.
  11. "Jean Teillet Awarded Indigenous Peoples’ Council Designation". Retrieved on 2015-04-20.
  12. Henderson. Indian Statehood Reconsidered. Retrieved on 16 April 2015.
  13. Henderson (1975). Tribal Administration of Natural Resource Development. University of North Dakota School of Law. 
  14. Barsh (1982). The road : Indian tribes and political liberty. Berkeley: University of California Press. ISBN 0520046366. Retrieved on 16 April 2015. 
  15. Henderson (1984). Mikmaq State Papers. Mikmaq Grand Council. 
  16. Henderson (1991). First Nations' Legal Inheritance. Faculty of Law, University of Manitoba. Retrieved on 16 April 2015. 
  17. Henderson (1997). The Míkmaw Concordat. Halifax, N.S.: Fernwood. ISBN 1895686806. Retrieved on 16 April 2015. 
  18. LeBlanc (2023). "The Míkmaw Concordat : Rethinking Treaty Making between Indigenous Peoples and Settlers" (in en). American Journal of Political Science. DOI:10.1111/ajps.12823. ISSN 0092-5853. 
  19. Henderson (2000). Aboriginal tenure in the Constitution of Canada. Scarborough, Ont.: Carswell. ISBN 0459239368. Retrieved on 16 April 2015. 
  20. Henderson (2002). Aboriginal Jurisprudences Protects Aboriginal Heritages. Retrieved on 16 April 2015. 
  21. Henderson (2007). Treaty Rights in the Constitution of Canada. Toronto: Thomson Carswell. ISBN 0779813227. Retrieved on 16 April 2015. 
  • "James (Sakej) Youngblood Henderson". Ebe obibi Banff. N.p., n.d. Ebe nrụọrụ weebụ 16 Apr. 2015.
  • "James [Sákéj] Youngblood Henderson". Native Law Center. Mahadum nke Saskatchewan, n.d. Ebe nrụọrụ weebụ 16 Apr. 2015.
  • "JAMES [SÁKÉJ] YOUNGBLOOD HENDERSON". Native Science Academy. N.p., n.d. Ebe nrụọrụ weebụ 16 Apr. 2015.