Jump to content

James Bama

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

James Elliott Bama (Eprel 28, 1926 - ụgbọ 24, 2022) bụ onye omenkà America ama ama maka ụzọ ya na njiri mara ihe ndị dị n'Ebe Ọdịda arụ .  Ndụ na Wyoming dugara n'okwu ya, "N'ebe a, onye na-ese ihe nwere ike ime nke ọmụmụ ihe mere eme nke Ebe Ọdịda ụlọ, hụ ụlọ mbụ, ụgbọ ala ndị ochie ochie, saddles na egbe, ma osisi  nso na ihe nwere nke omenala India.   Ị ike iguzo gburugburu ihe okike"

Akụkọ ndụ[dezie | dezie ebe o si]

Amụrụ na Washington Heights, New York, na 1926, [1] o tolitere na-e echiche Alex Raymond's Flash Gordon comic strip .  Ọ na-ere aha mbụ ya mgbe ọ dị afọ 15, ihe osise nke Yankee Stadium na New York Journal-American .  Ọ akwụkwọ akwụkwọ na New York's High School of Music and Art wee banye na Army Air Forces, na-arụ ọrụ dị ka onye na-arụzi ọrụ, ihe, na onye nkuzi anụ ahụ.

Mgbe a napụrụ ya na ọrụ ahụ, ma hapụ na New York City, ọ ike ịse na ike ahụ na Art Student League .  Malite na 1951, ọ bụ onye na-ese ihe na New York's Charles E. Cooper Studios maka afọ 15. Akwụkwọ akwụkwọ mbụ ya bụ Nelson Nye's A Bullet for Billy the Kid (1950).  Bama nwere ọrụ afụ 22 dị ka onye na-ere aha azụmahịa na-aga nke ọma, na-ahụ akwụkwọ akwụkwọ, akwụkwọ ihe nkiri na ihe atụ maka akwụkwọ ndị dị otú ahụ dị ka Argosy, The Saturday Evening Post na Reader's Digest  .  Malite na Nwoke nke Bronze (1964), o mere akara siri ike nke 62 maka akwụkwọ akwụkwọ Doc Savage Bantam Books, na-eke dịka onye na-eme ihe nkiri Steve Holland, nke nke TV's Flash Gordon (1954-55).  Ọ na-esekwa ihe osise igbe maka ngwa ihe ngosi anụ nke Aurora, King Kong, Frankenstein, Dracula na The Mummy .

Na 1964 ọ ngosi Lynne Klepfer, onye akwụkwọ akwụkwọ na Mahadum New York nwere nnukwu ihe mere eme nka.  Afọ ka e ịhụ, na June 1966, di na ike ahụ gawara n'ebe ememe dị ka ndị ọbịa nke onye na-ese ihe nkiri Bob Meyers na Circle M nke dị nso na Cody, Wyoming .  Meyers apụọla n'ahụ ya dị ka onye na-ese ihe na Manhattan na-aga nke ọma nke nwere akwụkwọ ozi dị ka True na The Saturday Evening Post iji gbaa ebe a na-azụ anụ na ụzọ ya.  Mgbe ha nwecharaghachi na 1967, ndị Bamas በቀላሉ New York ma kwaga, na September 1968, n'otu ọnụ ụlọ dị n'ebe a na-azụ anụ Meyers.  Bama-ahụ ịse ihe ndị dị n'Ebe Ọdịda ihe nke oge a n'ehihie mgbe ọ na-eme ihe atụ nke onwe ya na mgbede.  O chetara, "Ọ dịghị mgbe m chere ebe a echiche ịbụ onye na-ese ihe nkiri Western.."

Na 1970 e gburu Bob Meyers, na nwunye ya Helen si n'ebe a na-azụ anụ kwaga. Ndị Bamas kwagara n'otu ụlọ dị na Dunn Creek, Wapiti, kilomita 20 na mpụga Cody, na 1971. Na May 1971, Bama jikọtara ya na onye na-ere ahịa New York, na-akpali mkpebi ya ịhapụ ihe atụ ma tinye mkpokọta ya n'ime imepụta eserese easel. Na Wapiti, James na Lynne Bama wuru ụlọ na studio, na-abanye na ya mgbe a mụrụ nwa ha nwoke Ben na 1977.

A na-anakọta ọrụ ya na The Western Art nke James Bama (Bantam Books, 1975) na The Art of James Bama (1993).  James Bama nke Brian M. Kane: American Realist (Flesk, 2006) nwere mmeghe nke Harlan Ellison. .

Bama nwụrụ na Eprel 24, 2022, ụbọchị anọ tupu ụbọchị ọmụmụ 96th ya. [1]

Ụdị[dezie | dezie ebe o si]

Nkà Bama bụ ihe ezi uche dị na ya.  Mgbe ụfọdụ, ọ na-eji usoro ọkụ ọkụ eme ihe—dị ka ọkụ nru ububa —nke na-para irẹ na foto e sere n'okpuru mkpuchi gburugburu.  Ọtụtụ puku foto o sere dị ka igbu ihe ọrụ ya bụ nke McCracken Research Library na Buffalo Bill Center nke West na-ejide..

Ihe nrite[dezie | dezie ebe o si]

A kpọbatara Bama n'ime ndị ọchịchị nke ama ama nke Illustrator na June 28, 2000. Na Buffalo Bill Historical Center, mgbe ọ bụ onye mbụ na ndụ Artist na Buffalo Bill Art Show na 2003, Bama kwuru, sị, "Ihe ọ  blla m mere - rodeo, ndị ikom, ndị ikom ugwu - emeela gburugburu ebe a. eziokwu na m sitere na Cody mere ka nke a dị oke mkpa nye m.

Akpọbatara na Monster Kid Hall Of Fame na Rondo Hatton Classic Horror Awards . </link>[ a chọrọ nkọwa ]

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. James Bama – RIP. The Daily Cartoonist (April 24, 2022). Retrieved on April 25, 2022.