Jump to content

James Brown (onye na-ese ihe)

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

James Brown (Septemba 11, 1951 - Febụwarị 22, 2020) bụ onye na-ese ihe banyere America na-arụ ọrụ na Paris na Oaxaca, Mexico .  A mara ya nke ọma na 1980 maka ezinụlọ ya siri ike nke nwere ọkara ihe atụ, na-enwe ike na Jean-Michel Basquiat na ihe ndị ọrụ East Village nke oge ahụ, mana àmà sitere na nka ochie na oge ochie Western modernism..

Ndụ na ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Amụrụ na Los Angeles, California, ọ natara BFA site na Immaculate Heart College, Hollywood.  Ọ ọtụtụ afọ na Paris, wee gaa École nationale supérieure des Beaux-Arts, Paris, France.  Ọ nupụrụ isi isi ụdị oge ochie n'ebe ahụ, bụ nke o weere na ọ dịghị mkpa, ma eme dị ka ọ malite na Paris.  Njegharị nke Europe ịhụ mmeghari ohuru na ụzọ Italy nke oge ochie ochie ọrụ ya.  N'ime 1980s, ụzọ ya, na-agwakọta omenala modernist nke ngwa ihe osise na nrube isi na foto ahụ na nche doro anya sitere na nka ire.  Na ስጋ 1980s, ọ na-egosi na New York, na n'ime afọ iri a, ọrụ ihe a ma ama na veranda na ụlọ ọrụ nka, na-ekerịta anya na ihe ọrụ onye na ndị na-eto eto neo-expressionism.  nke ndị na-ese ihe nkiri East Village nke oge ahụ.  Na 12 September 1987, ọ na-egosi Alexandra Condon, onye na-agụ History of Art na NYU n'oge ahụ.  Ha mara ibe ha ihe na- mgbochi afọ iri.  N'agbanyeghị oge ụfọdụ na East na West n'oge oké osimiri New York, ọ pụtara na-ebi na Paris.  Na-ada ada nke East Village art scene ọ na-esiwanye egosi na European veranda, ebe ọrụ ya ugbu a na onodu nke a post-agha European modernism na omenala Jean Dubuffet.  James na Alexandra nwere nwa mbụ ha, Degenhart Maria Gray Brown, na 24 September 1989 na New York.  Na 1991 nwa ha nwoke nke abụọ, Cosmas Na Damian Maria Todosantos Brown, njikọ na 6 June na Paris.  Na 16 m 1993, a interface nwa ha, Dagmar Maria Jane Brown, na New York.  Na 1995 ọ kwagara na National Oaxaca (Mexico) ya na akara ya, ebe ha biri na hacienda apụ ndụ.  N'oge ahụ, James Brown were na-eme ihe ngosi na Europe, United States na Mexico.  Ya na ozi ya na ndị na-ese ihe dị iche iche na-arụkọ ọrụ, na-eme kapeeti n'otu obodo dị n'ugwu Oaxaca.  E ji aka mee ihe ndị ahụ n’ụdị ndị Mexico, bụ́ ndị e ji aka kpaa na nnukwu okpokolo agba.  James na Alexandra ngwaọrụ ime akwụkwọ na ndị na-ese ihe, ya mere ha ihe Cape Diem Press.  Dị ka akwa akwa, a na-akwụkwọ akwụkwọ ndị a na Oaxaca site n'iji usoro ochie na nke omenala.  A na-enwe akwụkwọ ndị na ahụ akara oke, Carpe Diem Press na-aga n'ihu na ndị na-ese ihe na-emekọ ihe.  N’afọ 2004, ha kwagara n’obodo Mérida, nke dị na Yucatán.  ngosi ahụ James Brown ọtụtụ oge na Europe, na- ozi ọrụ ya na France, Germany, Italy na Holland.  Ọ na-arụ ọrụ na Paris.

Ụbọchị ya ewerela ụdị dị iche iche iche ọtụtụ awụ mana ọ na-eji aka eme ihe na-edebere nke omenala modernist na motifs na ngwaọrụ ime ihe sitere na nka nka.  Ọtụtụ n'ime ọrụ ya bụ nke na- eziokwu mana ọ nwere ihe ngosi ma ọ bụ akara nke ihu ma ọ bụ ihe a na-amata.  N'oge na-adịbeghị anya, o meela ọtụtụ na ọnọdụ na-akpa.  Otú ọ dị, ahịrị dị n'etiti nnochite anya na abstraction na--ihe siri ike n'onwe ya, dị ka "Firmament Series" ya na nso nso a - akwa akwa na-ahụ ahụ anya nke see ike ịgụ dị ka ihe.  na-ezo aka na m ike ma ọ bụ ike, ma ọ bụ ike nkume.  E wezụga echiche Brown mmetụta ihe ọkpụkpụ na usoro nke Mbipụta n'ebe dị iche iche na ya ọrụ, na na 1990s mgbasa kpamkpam ahu nagide collage.  Ịse mfe na ọrụ ndị ọzọ iche iche na akwụkwọ dị mkpa maka nka na ike ya.  Na Realforum nke afọ 25, Martha Schwendener kwuru, sị, "Ọrụ ndị a sitere na gouaches na-ahụ ahụkebe na mmiri mmiri ihe atụ na ihe atụ na- ihe na-emelite nhụcha nke Cubist synthetic nke Picasso na Braque." [1]

Di na nwunye a nwụrụ n'ihe mberede ụgbọ ala na Mexico na February 22, 2020.

Ihe ngosi[dezie | dezie ebe o si]

James Brown egosila n'ọtụtụ veranda site na mmalite 1980s ruo ugbu a. O gosila n'ofe United States na Europe, yana ebe ndị ọzọ n'ụwa, na kemgbe 1999 na-abawanye na Mexico. Ọtụtụ n'ime mbipụta ya na eserese ya gụnyere na mkpokọta Museum of Modern Art na New York. Ihe ngosi ahọpụtara gụnyere:

1983 Tony Shafrazi, "Ndị mmeri," New York (Gosi otu ya na Donald Baechler, James Brown, Jean-Michel Basquiat, Keith Haring, Kenny Scharf, Futura 2000),

1983 Nature Morte, New York

1985 Bruno Bischofberger, Zurich, Switzerland

1986 Leo Castelli, New York, New York

1994 "Terrae Motus" mkpokọta, Royal Palace of Caserta

1995 Leo Castelli, Febụwarị, New York

2001 Pace Mbipụta, February, Katalọgụ raisonne graphic ọrụ. New York

2005 Ex-Escuela Quintana Roo, "James Brown 10 acos en Oaxaca," Mérida, Mexico. (Ihe ngosi a gara mba ofesi)

2007 Galerie Karsten Greve, Paris (Na-egosi ihe odide ya "Firmament Series")

2014 Livingstone Gallery, The Hague (NL)

Isi mmalite[dezie | dezie ebe o si]

  1. Martha Schwendener, "James Brown, Fisher Landau Center for Art" Artforum 5/01/2006.

Akwụkwọ ndị ahọpụtara[dezie | dezie ebe o si]

  • Danilo Eccher (onye nlekọta), James Brown, Milano : Electa, c1995. ( Katalọgụ nwere ibe 206 nke ihe ngosi emere na Galleria civica di arte contemporanea, Trento, Italy, Eprel 22-June 25, 1995.)
  • James Brown, suite 1 : monotypes, collages & lithography. Paris : Atelier Bordas, c1996. ISBN 2-911035-03-8
  • James Brown : opera contro natura Milano : Skira, c2003. Edemede nke Renato Barilli na Maurizio Sciaccaluga. ISBN 88-8491-604-6

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]