Jump to content

James Gurney

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

James Gurney (amuru June 14, 1958) bu onye omenka na odee America ama ama maka usoro ihe osise ya Dinotopia, nke eweputara n’ akwụkwọ akụkọ nke ihe mbụ nke 19 sitere na utopia nke ụmụ mmadụ na dinosaurs bi..

Gurney bụkwa onye na-ese ihe na-egosi ma na-eweghachi ya na yarụ ndị anụ ike dị ka ma dinosaur anụ ike na nke na-ahụ nke avian.

Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

James Gurney na June 14, 1958 na Glendale, California.  [1] O tolitere na Palo Alto, California, ọdụdụ n'ime ụkpụrụ ise nke Joanna na Robert Gurney, onye injinia.. [1]

N'ịbụ onye tolitere, o gosipụtara mmasị dị ukwuu na dinosaurs mana ọ chọtara akwụkwọ ole na ole gbasara isiokwu ahụ n'ọbá akwụkwọ ma ọ bụ ụlọ akwụkwọ mpaghara ya. Fossil mbụ nke dinosaur ọ hụrụ bụ nke Allosaurus n'ụlọ ngosi ihe mgbe ochie. Mmasị ya na dinosaurs mere ka ọ nwee mmasị na nkà mmụta ihe ochie. Mgbe ọ bụ nwata, ọ gwupụtara ogige ụlọ ya na-achọ isi akụ ma ọ bụ ụlọ arụsị furu efu. [2]

Ọ ọmụmụ ọmụmụ na Mahadum California, Berkeley, na-enweta nzere bachelọ nke nka na Phi Beta Kappa si na 1979. [1] Ọ wee ihe atụ na Art Center College of Design na Pasadena, California, maka semesters abụọ.. [2]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

N'ịbụ onye njem njem dị n'akpa okporo na-ebu ibu ibu, ya na Thomas Kinkade akwụkwọ akwụkwọ iche iche Artist's Guide to Sketching na 1982.

Gurney na Kinkade rụkwara ọrụ dị ka ndị na-ese ihe nkiri n'azụ [1] maka ihe nkiri nkiri Fire and Ice (1983), nke Ralph Bakshi na Frank Frazetta mebere. [3]

Ọrụ ihe atụ nke onye na-akwụghị ụgwọ nke Gurney malitere na 1980s, n'oge nke ọ zụlitere njirimara ya dị adị nke ihe nkiri dị egwu, na-ese ya na mmanụ site na iji ụzọ yiri ndị ọkà mmụta sayensị na ndị na-ese ihe nkiri Golden Age . Ọ na-ese ihe karịrị 70 mkpuchi maka akụkọ ifo sayensị na akwụkwọ akụkọ fantasy, ma mepụta ọtụtụ stampụ maka ọrụ nzi ozi US, ọkachasị The World of Dinosaurs na 1996.

Malite na 1983, ọ na-arụ ọrụ na ọrụ iri na abụọ maka akwụkwọ akụkọ National Geographic, ihe nkiri nke Moche oge ochie, Kushite, na Etruscan na-egosianya, na njem Jason na Ulysses maka Tim Severin .

Mkpali sitere n'ime nyocha nyochagharị ihe ochie ndị a dugara n'ọtụtụ panoramas ụwa furu efu, gụnyere Waterfall City (1988) na Dinosaur Parade (1989).

Site na agbamume nke ndị lara ezumike nka Ian na Betty Ballantine, ọ ọrụ ya onwe ya wee tinye oge apụta abụọ iji dee na achọta Dinotopia: Ala E Nna Oge, nke e edi na 1992. Akwụkwọ ahụ mere The New York Times Bestseller List  , wee nweta Hugo, Fantasy World, Chesley, Spectrum, na ihe nrite akwụkwọ ụmụaka Colorado.  O rere ihe otu nde ma asụsụ ya n’asụsụ iri na. [4]

Sequels nke Dinotopia nke Gurney dere ma gosipụta ya gụnyere Dinotopia: The World Beneath (1995), Dinotopia: First Flight (1999), na Dinotopia: Njem na Chandara (2007).

Egosipụta ihe mbụ Gurney sitere na akwụkwọ Dinotopia na National Museum of Natural History of the Smithsonian Institution, Norman Rockwell Museum, Royal Tyrrell Museum ma dị ugbu a.  </link> na njem nlegharị anya na ụlọ ihe mgbe ochie na United States na Europe.

N'oge na-adịbeghị anya, o dela akwụkwọ nkuzi nka abụọ: Imaginative Realism: How to Paint What does not Exist (2009), akwụkwọ gbasara ịse na ihe na-adịghị;  [1] na Agba na Ìhè: Nduzi maka Onye Na-ese Ihe n'Ezigbo (2010).  [2] Akwụkwọ ndị a dabere na blọgụ Gurney, nke ọ na-enye ịbara uru nye ndị na-ese ihe n'ezie na echiche efu..

Na Febrụwarị 21, 2012, ụlọ ọrụ nka ewepụtara Gurney ka ọ bụrụ nna ukwu dị ndụ. [5] [6]

Akpọrọ dinosaur Torvosaurus gurneyi aha maka Gurney na 2014. [7]

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. Jackson, Donald Dale (September 1995). "Daring Deeds, Bold Dreams, in a Land Removed from Time". p. 73. Smithsonian.
  2. 2.0 2.1 "Marvel at Dinotopia: The Fantastical Art of James Gurney", Foster's Daily Democrat, January 31, 2013. Retrieved on February 19, 2024.
  3. Robinson (1997). "James Gurney: Artist and Author Extraordinaire (b. 1958)". Rocks & Minerals 72 (5): 335–338. DOI:10.1080/00357529709605061. 
  4. Parks, John (November 2006). "Fact & Fantasy: The Paintings of James Gurney". p. 43. American Artist.
  5. James Gurney: ARC Living Master. Art Renewal Center.
  6. Art Renewal Center (21 February 2012).
  7. Hendrickx (2014). "Torvosaurus gurneyi n. sp., the Largest Terrestrial Predator from Europe, and a Proposed Terminology of the Maxilla Anatomy in Nonavian Theropods". PLOS One 9 (3). DOI:10.1371/journal.pone.0088905. PMID 24598585. 

Ọgụgụ ọzọ[dezie | dezie ebe o si]

  • Debus (2006). Dinosaurs in Fantastic Fiction: A Thematic Survey, 1st, Jefferson, North Carolina, and London: McFarland & Company. ISBN 978-0-7864-2672-0. 
  • Hintz (2003). Utopian and Dystopian Writing for Children and Young Adults. New York and London: Routledge. ISBN 0-415-94017-6. 
  • Reed (2001). The Illustrator in America 1860–2000. New York: Watson-Guptill Publications. ISBN 0-8230-2523-3. 

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

  • jamesgurney.com, Gurney's official website