James Macdonald (onye ọrụ obodo)

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

James Macdonald, CBE, FRSE (3 August 1898 - 28 April 1963) bụ onye ọrụ gọọmentị Britain na onye na-elekọta ọhịa.

A mụrụ ya na 3 Ọgọstụ 1898, Macdonald gara Blairgowrie High School site na 1903 ruo 1915, wee jee ozi na Royal Flying Corps n'oge Agha Ụwa Mbụ.[1] Mgbe ọ hapụrụ ọrụ, ọ gụrụ maka BSc na ọhịa na Mahadum nke Edinburgh, gụsịrị akwụkwọ na 1923.[2]

Macdonald banyere na Forestry Commission na 1924 wee rụọ ọrụ dị ka onye nchọpụta.[1] A họpụtara ya dị ka onye nyocha, England na Wales, na 1932 ma n'afọ ahụ ọ ghọrọ onye nkuzi na Imperial Forestry Institute. N'afọ 1936, a họpụtara ya ka ọ bụrụ onye isi nke ngalaba na Forestry Commission mana e debere ya na Ministry of Supply n'oge agha site na 1939 ruo 1945; ọ bụ onye na-ahụ maka ọrụ mbubata osisi maka East Anglia, mgbe ahụ Nottinghamshire na mgbe e mesịrị n'ebe ugwu ọwụwa anyanwụ Scotland.[2]

Mgbe ọ laghachiri na Forestry Commission, na 1946 a họpụtara Macdonald dị ka Conservator ma rụọ ọrụ na Director of Forestry maka ụlọ ọrụ Scotland. N'afọ 1948, ọ ghọrọ onye isi nchọpụta na agụmakwụkwọ nke kọmitii ahụ. A họpụtara ya ka ọ bụrụ Commander of the Order of the British Empire (CBE) maka ọrụ ya na 1953 New Year Honours ma jee ozi dị ka onye isi oche nke International Union of Forest Research Organizations site na 1956[3] ruo 1961, n'akụkụ ọrụ ya na Forestry Commission.[2] A họpụtara ya ka ọ bụrụ Fellow nke Royal Society of Edinburgh na 1957.[4] Site na 1960 ruo 1962, ọ bụ osote onye isi nchịkwa nke kọmitii ahụ n'oge Sir Henry Beresford-Peirse na-aga na UN Food and Agriculture Organization. [1] N'afọ 1962, mgbe Beresford na-Peirre laghachiri wee ghọọ onye isi nchịkịta, a kwalitere Macdonald ka ọ bụrụ osote onye nduzi.[5] Ọ nọgidere na-ahụ maka nyocha na ọrụ a.[6] Ọ lara ezumike nká na 31 Jenụwarị 1963 wee nwụọ na 28 Eprel 1963.[2] Mgbe ọ lara ezumike nká, a haziri nyocha nke kọmitii ahụ; e wepụrụ ọkwa Chief Research Officer ma nye ọrụ maka nyocha na ọkwa Director of Research (nke Andrew Watt nọ na ya), ebe a na-ebufe ngalaba njikwa na isi ụlọ ọrụ kọmitii.[6]

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

Ihe edeturu[dezie | dezie ebe o si]

Ihe ndị e dere n'akwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 "Macdonald, James". Who Was Who (online ed., Oxford University Press, 2021). Retrieved 6 February 2022.
  2. 2.0 2.1 2.2 2.3 M. V. L., "James Macdonald", Forestry: An International Journal of Forest Research, vol. 36, no. 2 (1963), pp. 264–265.
  3. The London Gazette, 30 December 1952 (supplement, issue 39732), p. 11.
  4. Former RSE Fellows, 1783–2002 (Edinburgh: Royal Society of Edinburgh), p. 108.
  5. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named times
  6. 6.0 6.1 Report on Forest Research for the Year Ending March 1963 (London: HMSO, 1963), vii.

Àtụ:S-start

Àtụ:S-gov Àtụ:S-bef Àtụ:S-ttl Àtụ:S-aft Àtụ:S-end