JoAnn H. Morgan

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
JoAnn H. Morgan
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịNjikota Obodo Amerika Dezie
Aha enyereJoann Dezie
aha ezinụlọ yaMorgan Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya4 Disemba 1940 Dezie
Ebe ọmụmụHuntsville Dezie
Ọrụ ọ na-arụQ10497074, injinia, mathematician Dezie
ebe agụmakwụkwọStanford University, Sloan Fellows Program Dezie
Ebe obibiFlórídạ Dezie
Ihe nriteFlorida Women's Hall of Fame Dezie

JoAnn Hardin Morgan (December 4, 1940) bu onye injinia izizi nwanyị na National Aeronautics and Space Administration ( NASA ) John F. Kennedy Space Center [1] na nwanyị mbụ jere ozi dị ka onye isi ọrụ na Kennedy Space Center. Maka ọrụ ya na NASA, Onye isi ala US Bill Clinton kwanyere Morgan ugwu dịka onye isi nchịkwa na 1995 na 1998. Tupu ezumike nka ya n'afọ 2003, o nwere ọkwa ndu dị iche iche n'ime afọ iri anọ na mmemme ụgbọ elu mmadụ na NASA. Morgan jere ozi dị ka onye nduzi nke Mmekọrịta Mpụga na Mmepe Azụmahịa n'ime afọ ikpeazụ ya na oghere oghere.

Mmalite ndu na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

JoAnn Hardin, nwa nke ụmụ anọ nke Don na Laverne Hardin, mụrụ na Huntsville, Alabama na Disemba 4, 1940, na nso ebe nna ya guzoro dị ka onye na-anya ụgbọ elu US Army na Redstone Arsenal n'oge Agha Ụwa nke Abụọ. [3] Mgbe ọ nọ n'ụlọ akwụkwọ sekọndrị, ezinụlọ ya kwagara Titusville, Florida ebe nna ya rụrụ ọrụ na Cape Canaveral dị ka onye nchịkwa ngwa ngwa na mmemme rọketi US Army. N'ebe ahụ, ọ zutere di ya n'ọdịnihu, Larry Morgan. Ozugbo ọ gụsịrị akwụkwọ na ụlọ akwụkwọ sekọndrị na June 1958, ọ sonyeere Army Ballistic Missile Agency na Cape Canaveral dị ka onye enyemaka injinia nkịtị. [4] N'oge ọdịda nke 1958, Hardin debara aha na Mahadum Florida na Gainesville ebe ọ gụrụ mgbakọ na mwepụ. [5] N'oge ezumike ọkọchị ya, ọ gara n'ihu na-arụ ọrụ na Cape Canaveral n'okpuru ndị ndụmọdụ dịka onye injinia German-American Wernher von Braun . N'ọrụ ya dị ka onye enyemaka injinia, Hardin nwere ahụmịhe aka na imepụta sistemu kọmpụta rọketi maka mmemme ụgbọ elu NASA mbụ. Mgbe Hardin nwetara nzere bachelọ nke Arts na mgbakọ na mwepụ na Mahadum Jacksonville State na Alabama na 1963, ọ gara ọrụ maka NASA na Kennedy Space Center dị ka onye injinia ikuku.

Kennedy Space Center[dezie | dezie ebe o si]

Joann Morgan bụ naanị nwanyị injinia nọ n'ime ụlọ ịgba egbe na mwepụta nke Apollo 11

Na afọ 1963, Morgan malitere ọrụ oge niile na Kennedy Space Center. Ọ bụ naanị ya bụ injinia nwanyị, ọ na-echetakwa na ya "ga-anọgide na-abụ nanị nwanyị ebe ahụ ruo ogologo oge." [4] Morgan bụ naanị onye injinia nwanyị nọ n'ime ụlọ ịgba egbe n'oge mmalite nke Apollo 11 na abalị iri na isii na onwa nke asaa na afọ 1969. [2] [1]

Morgan ji ọchị na-ekwu na "maka afọ iri na ise mbụ, arụrụ m ọrụ n'ụlọ ebe a na-enweghị ebe ezumike ụmụ nwanyị," na "ọ bụ nnukwu ụbọchị n'akwụkwọ m mgbe enwere otu." [3]

Ọrụ nchịkwa[dezie | dezie ebe o si]

A họpụtara Morgan dika onye ga enweta Sloan Fellowship iji kwado ya maka ọkwa nchịkwa na oghere. Ọ debanyere aha na Mahadum Stanford wee nweta Masters of Science na 1977. [4] Na afọ abụọ ka e mesịrị, nye ya okwa dika onye isi nke ngalaba ọrụ Kọmputa. [10] Morgan rụrụ ọrụ dị ka onye isi nke Mpụga Mmekọahụ na Mmepe Azụmahịa n'ime afọ ikpeazụ ya na oghere belụsọ obere oge na 2002 mgbe a họpụtara ya ka ọ bụrụ onye nnọchi anya onye nnọchi anya KSC ruo ọtụtụ ọnwa. Morgan lara ezumike nká n'August 2003 na-eje ozi afọ iri anọ na ise nye NASA.

Mgbe e mesịrị ndụ na nsọpụrụ[dezie | dezie ebe o si]

JoAnn H. Morgan (mgbe ahụ Director nke Mpụga Mmekọahụ na Business Development na KSC) na STS-112 Pilot Pamela Melroy (n'aka ekpe) na Mission Specialist Sandra Magnus (etiti) mgbe ọdịda nke Space Shuttle Atlantis .

Onye isi ala US Bill Clinton kwanyere Morgan ugwu dị ka onye isi nchịkwa na 1995 na 1998. N'afọ 1995, a kpọbatara ya na Ụlọ Nzukọ Ndị Nwanyị Florida. Dị ka Orlando Business Journal si kwuo, "n'oge ọ na-arụ ọrụ na mmemme ụgbọ elu mmadụ nke US, Morgan enwetawo ọtụtụ nkwanye ùgwù na onyinye, gụnyere ihe nrite maka ọrụ ya n'oge mmalite nke Apollo Launch Complex 39, ihe nrite ọrụ anọ pụrụ iche, na abụọ pụtara ìhè. nrite onye ndu." Ọ nwetara Nrite Nduzi pụtara ìhè na 1991 na 2001, Society of Women Engineer's National "Upward Mobility Award," na American Society of Mechanical Engineers'"J. Tal Webb Award" na 1994, "Asọpụrụ Ọrụ Apụrụiche" site na Space. Coast Chapter of Federally Employed Women in 1996, "Achievement Award for Management Leadership" site na 34th Annual Space Congress na 1998, "Debus Award" site na National Space Club na 1998, na "1998 Presidential Distinguished Rank Award". Morgan bụ onye otu AIAA, National Space Club, na Tau Beta Pi . A họpụtara Morgan ka ọ bụrụ onye nlekọta nke mahadum steeti Florida maka okwu abụọ, [5] na 2001 na 2003.

Ihe ndetu[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 Koren, Marina, The Apollo Engineer Who Almost Wasn’t Allowed in the Control Room, The Atlantic, Friday, July 19, 2019
  2. Herridge (2018-04-25). Space Pioneer JoAnn Morgan Speaker for Women's History Month Event. NASA. Retrieved on 2019-05-31.
  3. Angley. "She endured obscene phone calls, had to use men's bathrooms, as one of NASA's first female engineers", CNN, July 16, 2019. Retrieved on 20 July 2019.
  4. JoAnn Morgan (en). Stanford Graduate School of Business. Retrieved on 2019-05-31.
  5. Florida Icon: JoAnn Morgan. Florida Trend. Retrieved on 2019-05-31.

Kpọpụta njehie: <ref> tag with name "Ryba" defined in <references> is not used in prior text.

Kpọpụta njehie: <ref> tag with name "Miller2003" defined in <references> is not used in prior text.

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

Ọgụgụ ọzọ[dezie | dezie ebe o si]

  •  Uzor Steafel, Eleanor (July 20,2019). "One woman in a room full of men". Ihie Telegraph Magazine. London:

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

Àtụ:Florida Women's Hall of Fame