Joan Hambidge

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Joan Hambidge
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịSouth Africa Dezie
Aha enyereJoan Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya11 Septemba 1956 Dezie
Ebe ọmụmụAliwal North Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaAfrikaans language Dezie
Asụsụ ọ na-edeAfrikaans language Dezie
Ọrụ ọ na-arụodee uri, Odee akwụkwọ Dezie
onye were ọrụUniversity of Cape Town Dezie
ebe agụmakwụkwọUniversity of Cape Town, University of Pretoria, Stellenbosch University, Rhodes University Dezie
nnọchiaha nkeonweL484 Dezie

Joan Helene Hambidge (amụrụ ya na 11 Septemba 1956 na Aliwal North, South Afriika) (aha nna bekee n'agbanyeghị), bụ onye na-ede uri Afrikaans, onye na-agụ akwụkwọ na agụmakwụkwọ. Ọ bụ onye na-ede uri na Afrịka, na-arụrịta ụka dị ka onye ọha na eze na nkatọ na ama ama maka ụdị edemede ya na-apụ apụ . Enyemaka usoro mmụta ya na-emetụta Roland Barthes, mwepu, postmodernism, psychoanalysis na metaphysics .

Akụkọ ndụ ya[dezie | dezie ebe o si]

Hambidge gụrụ akwụkwọ na Mahadum Stellenbosch na Mahadum Pretoria . A nabatara ya na doctorate n'okpuru André P. Brink na Mahadum Rhodes na 1985. Dọkịta nke abụọ sochiri ( Mahadum Cape Town, 2001). [1]

Ọ bụ ezie na Hambidge kwuru na ọ chọtara ihe ngosi ya mgbe ọ bụ nwata, ọ bụ mgbe ọ bụ onye nkuzi na Mahadum North, Limpopo Province, South Africa, ka ọ malitere ito eto dị ka onye edemede.

Enyere ya ihe nrite Eugène Marais maka akwụkwọ maka uri nke abụọ ya, Bitterlemoene ("Bitter Oranges"), na 1986. [1] Ihe nrite a bụ otu n'ime ihe nrite agụmagụ kacha achọsi ike na South AfriIkaa. Ọ nwetakwara ihe nrite Litera yana ụlọ akwụkwọ uri uri nke Africa maka uri ya. [1]

Ugbu a ọ bụ prọfesọ na Ụlọ Akwụkwọ Asụsụ na Akwụkwọ na Mahadum Cape Town .

Ọrụ okike ya bụ isi[dezie | dezie ebe o si]

Ọ bụ ezie na ọ na-ede na Afrikaans, Hambidge atụgharịala ụfọdụ uri ya n'asụsụ Bekee. Jo Nel, onye na-ede uri ibe ya na ezigbo enyi Johann de Lange, na Charl JF Cilliers, emewo nsụgharị ndị ọzọ. E bipụtala ọrụ ya na Netherlands na UK yana na US. N'ịbụ onye bipụtaworo mpịakọta ịrị abụọ na isii nke abụ ruo n'afọ 2016, ọ bụ onye na-ede uri kachasị na Afrikaans.

Mmasị Hambidge nwere n'echiche agụmagụ (karịsịa psychoanalysis na metafiction ) pụtara n'ihe odide ya, ọkachasị na akụkọ ifo ya. Ọ na-arụ ọrụ na ọdịiche dị n'etiti tiori na omume na akwụkwọ akụkọ ya, Judaskus [2] ("Judas kiss", 1998) na "Kladboek" (2008). O bipụtakwala ọrụ usoro ihe abụọ: Postmodernisme (1995), [1] banyere Roland Barthes, deconstruction and post-modernism, na Psigoanalise en lees ("Psychoanalysis and reading", 1991), na Jacques Lacan na ịgụ akwụkwọ.

Onyinye ndị ọzọ[dezie | dezie ebe o si]

Hambidge bụ onye njem na-eme njem ma na-ede kọlụm kwa izu maka Cape Town kwa ụbọchị, Die Burger . Ọ bụ onye nkatọ na onye na-ede akwụkwọ akụkọ e-zine Litnet nke Afrikaans .

Ụdị akwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

Hambidge bụ onye ama ama maka ụzọ akara ngosi ya na enweghị nkwanye ùgwù maka ọdịnala agụmagụ na Afrịka na arụsị ọdịnala yana maka nyochagharị ya nke isiokwu ndị dị na mbụ. Ọ bụkwa onye odee Afrịka nke mbụ lebarala anya n'ihe gbasara nwoke na nwanyị nwere mmasị nwanyị site n'echiche onye nyocha. Ọ na-amanye ntụgharị ọchị na satirical n'ọtụtụ isiokwu ọ na-agba. [1] [3]

Mpịakọta uri na abu[dezie | dezie ebe o si]

  • Hartskrif (1985) ("Obi edemede")
  • Bitterlemoene (1986) ("oroma ilu")
  • Die anatomie van melancholie (1987) ("The anatomy of melancholy")
  • Palinodes (1987)
  • Geslote baan (1988) ("Sekit mechiri emechi")
  • Donker labrịt (1989) ("Labyrinth gbara ọchịchịrị")
  • Gesteelde appels (1989) ("Apple zuru ezu")
  • Kriptonomy (1989) ("Cryptonomy")
  • Verdraaide raisels (1990) (" ilu gbagọrọ agbagọ")
  • Die somber muse (1990) ("The sombre muse")
  • Tachycardia (1990)
  • Die verlore simbool (1991) ("Akara furu efu")
  • Interne verhuising (1995) ("Internal House na-akpụ akpụ")
  • Ewebeeld (1997) ("Onyinye enyo")
  • Lykdigte (2000) ("Eji Ncheta")
  • Ruggespraak (2002) ("Na-ekwu okwu azụ")
  • Die buigsaamheid van verdriet (2005) ("Mgbanwe nke iru uju")
  • En skielik is dit iyo (2006) ("Na mberede ọ bụ mgbede")
  • Nna (2006)
  • Koesnaatjies vir die proe (2008)
  • Vuurwiel (2009) ("Wheel nke ọkụ")
  • Visums site na verstek (2011) ("Visa na ndabara")
  • Lot se vrou (2012) ("Nwunye Lọt")
  • Ntụgharị uche (2013) ("Meditations")
  • Matriks (2016) ("Matrix")
  • Indeks (2016) ("Index")

Akwụkwọ akụkọ[dezie | dezie ebe o si]

  • Swart Koring (1996) ("Black Wheat") (Parody on the pulp romance novel, with a lesbian twist)
  • Die Swart Sluier (1998) ("Ihe mkpuchi ojii") (Parody na akwụkwọ akụkọ nchọpụta pulp na akụkọ mmụọ)
  • Judaskus (1998) ("Judas Kiss")
  • Sewe Sonjas en wat hulle gedoen het (2001) ("Sonyas asaa na ihe ha mere")
  • Skoppensboer (2001) ("Jack of Spades": nke a na-ezo aka n'abụ nke Eugene Marais, nke na-akpọ onye na -ewe ihe ubi n'aha)
  • Palindroom (2008) ("Palindrome")
  • Kladboek (2008) ("Akwụkwọ ndetu")

Nkatọ[dezie | dezie ebe o si]

  • Psigoananalise en lees (1989) ("Ọgụgụ uche na ọgụgụ")
  • Postmodernism (1995) ("Postmodernism")

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 1.4 Scholtz (29 May 2008). "Joan Hambidge (1956)". Litnet. 
  2. Chris van der Merwe (2014). Die Houtbeen van St Sergius: Opstelle oor Afrikaanse romans (in af). African Sun Media. ISBN 9781920689179. 
  3. Margaret J. Daymond (2009). Des femmes écrivent l'Afrique: L'Afrique australe (in fr). Editions Karthala. ISBN 9782811100827. 

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]