Johan Sebastian Welhaven

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Johan Sebastian Welhaven
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNorway Dezie
aha n'asụsụ obodoJohann Sebastian Welhaven Dezie
Aha enyereJohan, Sebastian Dezie
aha ezinụlọ yaWelhaven Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya22 Disemba 1807 Dezie
Ebe ọmụmụBergen Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya21 Ọktoba 1873 Dezie
Ebe ọ nwụrụChristiania Dezie
Ebe oliliVår Frelsers gravlund Dezie
ŃnàJohan Ernst Welhaven Dezie
nwanneMaren Sars, Elisabeth Welhaven Dezie
nwaHjalmar Welhaven Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaNorwegian Dezie
ụdị ọrụ yaákíkó mbu Dezie
onye were ọrụUniversity of Oslo Dezie
ebe agụmakwụkwọUniversity of Oslo, Bergen Cathedral School Dezie
gosiputara yaPortrait of the Poet J.S. Welhaven, Portrait of Johan Sebastian Welhaven, Johan Sebastian Cammermeyer Welhaven, Johan Sebastian Welhaven Dezie
Nwere ọrụ na mkpokọtaNorwegian Museum of Cultural History Dezie
ikike nwebiisinka dị ka onye okikecopyrights on works have expired Dezie
Foto nke Welhaven nke Jacob Calmeyer sere, 1827

[1]Johan Sebastian Cammermeyer Welhaven (22 Disemba 1807 - 21 Ọktoba 1873) bụ onye edemede Norwegian, onye na-ede uri, onye nkatọ, na onye na-akọwa nka. [2] na-ewere ya dị ka "otu n'ime ndị kasị ukwuu n'akwụkwọ Norwegian".

Ihe ndị mere n'oge gara aga[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Johan Welhaven na Bergen, Norway na 1807. Nna nna ya, Johan Andrew Welhaven (1748-1811) bụ onye nkuzi ma mesịa bụrụ onye enyemaka nke pastọ na St Mary's Church (Mariakirken), nke jere ozi obodo German nke obodo ahụ. Nna onye edemede ahụ, Johan Ernst Welhaven (1775-1828), bụ onye ụkọchukwu na St. George's Hospital, (St. Jørgens spedalskehospital), ebe nne ya, Else Margaret Cammermeyer, bụ nwa nwanyị nke Johan Sebastian Cammermeyer, onye ụkọcha bi na Holy Cross Church (Korskirken). [3]

Johan Welhaven bụ onye otu ezinụlọ rụzuru nke gụnyere nwanne ya nwanyị Maren Sars, nwunye onye ọkà mmụta okpukpe na onye na-ahụ maka ihe ndị dị ndụ Michael Sars (1805-1869), na nne nke ọkọ akụkọ ihe mere eme, Ernst Sars (1835-1917), onye na-amụ banyere ihe ndị dị n'ime mmiri Georg Ossian Sars (1837-1927) na onye na'agụ egwu mezzo-soprano Eva Nansen (1858-1907). Johan Welhaven n'onwe ya bụ nna onye Norwegian architect Hjalmar Welhaven.

Welhaven gara Bergen Cathedral School site na 1817 ruo 1825. N'afọ 1828, ọ malitere ịmụ nkà mmụta okpukpe n'okpuru nlekọta nna ya, mana n'otu afọ ahụ nna ya nwụrụ, ya mere, Welhaven gara n'ihu na agụmakwụkwọ ya na mahadum dị n'isi obodo, ebe ọ bịara ibi ndụ ya niile. Mgbe ule ikpeazụ ya na Mahadum Christiania na 1827, o tinyere onwe ya n'akwụkwọ.

N'afọ 1836, ọ gara France na Germany; n'afọ 1858 ọ gara Ịtali iji mụọ nkà mmụta ihe ochie. N'afọ 1840, a họpụtara ya ka ọ bụrụ onye nkuzi na nkà ihe ọmụma na Mahadum Royal Frederik dị na Christiania ma nye usoro nkuzi gbasara edemede.

Mgbe ọ nwetara ọrụ agụmakwụkwọ na 1843, esemokwu bilitere n'ihi na ọ gụchabeghị akara ugo mmụta okpukpe ya, ma ebipụtaghị ọrụ ọ bụla nke nkà ihe ọmụma. Wergeland chọkwara ọnọdụ ahụ wee mezue ogo nkà mmụta okpukpe ma jiri ihe osise nke Okike, Mmadụ na Mezaịa gosipụta ihe ọmụma ya miri emi nke akụkọ ihe mere eme na nkà ihe ọmụma. Ọ ghọrọ prọfesọ n'afọ 1846.

Mgbe nke ahụ gasịrị, ọ nọrọ afọ iri abụọ na isii na-akụzi nkà ihe ọmụma na mahadum site na 1840 ruo 1866. Mmetụta ya gbasaa site na nhọpụta ya dị ka onye nduzi nke Society of Arts . [4]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Welhaven, nke Carl Peter Lehmann (1842); Oslo Bymuseum.

Welhaven mere aha ya dị ka onye nnọchi anya nchedo na akwụkwọ Norwegian na narị afọ nke 19. Dị ka mwakpo a wakporo uri Henrik Wergeland gosipụtara, ọ megidere echiche nke ndị na-ahụ mba n'anya. Ọ chọrọ ịhụ ka omenala Norwegian kwekọrọ na nke mba ndị ọzọ dị na Europe, ya onwe ya gbasoro omenala ịhụnanya, J.L. Heiberg nwere mmetụta.

A maara ya maka esemokwu ya na Henrik Wergeland na maka uri Republikanerne ("The Republicans"). Welhaven [5] nwanne nwanyị Wergeland nke obere bụ Camilla Collett nwekwara mmekọrịta ịhụnanya.

O nyere nkọwa nke nkwenkwe mara mma ya na usoro sonnet nke 1834 Norges Dæmring ("The Dawn of Norway"). O bipụtara mpịakọta nke Digte ("Poems") na 1839; na 1845 Nyere Digte ("Newer Poems"). Abụ ndị ọzọ sochiri na 1847 Den Salige (The Blessed One), 1848, 1851 na 1859. [6] [7] maara ya nke ọma maka imeso okike na akụkọ ọdịnala, dịka na Asgaardsreien site na Nyere Digte, ihe ndabere maka ihe osise Peter Nicolai Arbo The Wild Hunt of Odin . [1] [8] mechara bụrụ onye a ma ama maka uri gbasara okpukpe, dị ka esáen Sangers Bøń (Ekpere nke Onye Na-abụ Abụ). [1] N'ime ya, o gosipụtara akụkụ ime mmụọ ya, na-egosipụta ọmịiko maka ndị enyi ya mmadụ na olileanya Ndị Kraịst na-atụ egwu Chineke na ihe ndị dị na Bible.

N'afọ 1840, Welhaven bụ onye otu Norwegian national romanticism movement. [9] Welhaven nyere aka [10] mmalite ọrụ nke Hans Gude - onye na-ese ihe na-ahụ n'anya - dịka ọ bụ Welhaven bụ onye mbụ tụrụ aro ka Gude gaa Academy of Art na Düsseldorf.

Ọrụ ndị a họọrọ[dezie | dezie ebe o si]

Bust nke Johan Welhaven (1867) Nasjonalgalleriet
  • Ruo Henrik Wergeland! (1830)
  • Henrik Wergelands Digtekunst og Polemik ved Aktstykker, (1832)
  • Norges Dæmring. Na arụmụka Digt, (1834)
  • Digte, (1839)
  • Nyere Digte, (1845)
  • Halvhundrede Digte, (1848)
  • Onye na-agba ọsọ ọzọ na Digte, (1851)
  • Na Sjel na Vildmarken, (1856)
  • Na Digtsamling, (1860)
  • Ewald og de norske Digtere, (1863)
  • Samlede Skrifter, (1867-68)
  • Samlede Digterværker, Jubilæumsutgave I-VI (1907, nke e bipụtara ọzọ na 1921)
  • Samlede Digterverker I-III, (1945)
  • Metaphysik i 100 Paragrafer (ihe odide nkuzi e bipụtara na nkọwa nke A. Aarnes na E.A. Wyller, 1965)
  • Samlede verker 1-5 (nke nwere mmeghe na nkọwa nke Ingard Hauge, 1990-1992)

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. Johan Sebastian Welhaven (Dagbladet.no © 2003). Retrieved on Aug 11, 2022.
  2. Foster, Beryl. 2007. The Songs of Edvard Grieg. Boydell Press, p. 64
  3. Bratberg (Dec 5, 2018). Welhaven. Retrieved on Aug 11, 2022.
  4. Aarnes (Jun 29, 2022). Johan Sebastian Welhaven. Retrieved on Aug 11, 2022.
  5. "Welhaven som symptom", Morgenbladet, December 21, 2007. Retrieved on Aug 11, 2022.
  6. Johan Sebastian Welhaven (Mar 7, 2022). Retrieved on Aug 11, 2022.
  7. Ellen J. Lerberg. Peter Nicolai Arbo, The wild Hunt of Odin. National Museum of Art, Architecture and Design.
  8. Jan Sjåvik, 2006. Historical Dictionary of Scandinavian Literature and Theater. Scarecrow Press. p. 285
  9. Anne Lene Berge, Eli Lindtner Næss and Øystein Rottem: Impuls: Norsk for VK1 og VK2, Cappelen 2001. Page 68.
  10. Haverkamp. Hans Fredrik Gude: From National Romanticism to Realism in Landscape, trans. Joan Fuglesang (in Norwegian).