Jump to content

Johannes du Plessis Scholtz

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Johannes du Plessis Scholtz
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
Aha enyereJohannes Dezie
aha ezinụlọ yaScholtz Dezie
ụbọchị ọmụmụ ya14 Mee 1900 Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya26 Jenụwarị 1990 Dezie
Ọrụ ọ na-arụart historian Dezie
onye were ọrụUniversity of Cape Town Dezie

Johannes du Plessis Scholtz (14 Mee 1900 – 26 Jenụwarị 1990) bụ onye ọkà mmụta sayensị South Africa, ọkọ akụkọ ihe mere eme nka na onye nchịkọta nka.

Ndụ mmụta[dezie | dezie ebe o si]

Scholtz gụrụ akwụkwọ na mbụ na Mahadum Stellenbosch, na-emecha MA na 1920. Ọ were ọrụ na-enyere onye ọkà mmụta sayensị J. J. Smith aka na-edezi Die Huisgenoot, mana ọ kwagara na Nasionale Pers ka ọ bụrụ onye isi nke ngalaba mbipụta. Na 1924 ọ gara Amsterdam na 1927 ọ natara PhD na Gemeentelijke Universiteit . Ọ laghachiri na Netherlands afọ abụọ (1929-1931) ka ọ gaa n'ihu n'ịmụ asụsụ Dutch dialectology na structural linguistics, ọmụmụ nke hiwere ntọala ọrụ ya mechara na Afrikaans .

Mgbe ọ laghachiri na Stellenbosch, ọ rụkwara ọrụ ọzọ maka JJ Smith na Woordeboek van die Afrikaanse Taal . Ọ rụkwara ọrụ n'okpuru CGN de Vooys na Mahadum Utrecht na akwụkwọ akụkọ ya Die Afrikaner en Sy Taal, 1806-1875, nke o nwetara Hertzog Prize maka akwụkwọ ọgụgụ ndị ọkà mmụta (ihe ọzọ, ihe nrite ahụ dị adị ruo mgbe ahụ; ọ pụtara n'ụzọ doro anya). kere iji sọpụrụ ya). Na 1934 ọ nakweere nkuzi na Mahadum Cape Town na-akụzi Dutch na Afrikaans . Na 1950 ọ ghọrọ onye isi nke Ngalaba Dutch na Afrikaans na Hofmeyr-Prọfesọ, na 1965 lara ezumike nká dị ka prọfesọ emeritus ịchụso mmụta mmụta asụsụ na nka na-enweghị nrụgide nke nchịkwa mahadum. Mgbe ọ lara ezumike nká ọ nwetara akara ugo mmụta doctorate na Mahadum Stellenbosch na Mahadum Orange Free State . Ememe ncheta ikpeazụ ya bịara n'ụdị Festschrift aha ya bụ Dietse Studies, nke e nyere n'oge ụbọchị ọmụmụ 65th ya na onyinye sitere n'aka ndị ọkà mmụta South Africa kachasị elu n'oge ahụ, yana ndị ọkà mmụta Dutch a ma ama dị ka CB van Haeringen .

Ebe ndị ọzọ nọ na South Africa, na ruo n'ókè Netherlands na Belgium, ka na-ekwurịta banyere mmalite nke Afrikaans na nhazi usoro naanị, Scholtz nọ na-anakọta ma na-enyocha ọtụtụ data dịnụ. Ọ kwụsịrị n'ịkọzi echiche, ọrụ ya dabere na nnukwu ụlọ akwụkwọ mmụta asụsụ abụọ nke oge ahụ: nkọwa asụsụ Leonard Bloomfield na asụsụ NS Trubetzkoy . Scholtz bụ onye mbụ na South Africa iji ụzọ ndị a wee mee mgbanwe mgbanwe ụwa nke asụsụ Afrikaans. Ọrụ ya na-anọgide ruo taa akara mmiri dị elu maka mpaghara Afrikaans philology na linguistics.

Scholtz nọdụrụ na ọtụtụ kọmitii dị ka Taalkommissie nke South Africa Academy, Van Riebeeck Society, Historical Monuments Commission, Archive Commission, na bụ otu n'ime ndị malitere Vereniging vir die Vrye Boek . Ọ bụ onye so na South Africa Academy of Arts and Sciences, Maatschappij der Nederlandsche Letterkunde, International Center for Onomastics, na Linguistic Society of America . Ọ bụkwa onye nkwado nke Irma Stern Trust .

South Africa Academy of Arts and Sciences kwanyere ya ugwu site na otutu ihe nrite: na 1970 na Langenhoven Prize nke mbu maka linguistics, na na 1974 na Stals Prize nke mbu maka akụkọ nka nka. Kaapse Drie-Eeuestigting gbakwunyere na nke a wee jiri nkwanye ugwu mee mmemme na Irma Stern Trust na 1972.

Mbipụta[dezie | dezie ebe o si]

Ọrụ mmụta mbụ ya bụ akwụkwọ akụkọ MA na asụsụ ndị ọkụ azụ̀ Lambertsbaai, nke e dere n'okpuru nduzi nke JJ Smith, (nke emesịa furu efu). Na 1934 ndụ mbipụta ya malitere site n'isiokwu bụ "Afrikaanse geskrifte van Louis Henri Meurant uit die jare 1844-1850" na Tydskrif vir Wetenskap en Kuns, Jg. 12, Nr. Ọnwa Isii 1934.

Otú ọ dị, oge kacha arụpụta Scholtz bụ mgbe 1950 gasịrị, mgbe ọ lara ezumike nká na UCT na 1965. O nweziri oge maka ọmụmụ ihe nka ya, yana bipụta nyocha nke ihe ederede nke LC van Oordt weputara na Kaapse Argief. Site n'oge a na ndụ ọgụgụ isi ya, Scholtz nọ n'ọnọdụ zuru oke iji nyochaa akụkụ Akwụkwọ Nsọ ndị a.

Akwụkwọ akụkọ Scholtz na Strat Caldecott, Pieter Wenning, DC Boonzaier, Moses Kottler, na Katrine Harries ka nwere ikike. Ọ bụghị naanị na ha bụ ọrụ kacha mma na isiokwu ha, mana "Strat Caldecott, 1886-1929" abụrụla ihe onwunwe dị oke ọnụ maka ndị na-anakọta Africana.

Na-arụ ọrụ na nka[dezie | dezie ebe o si]

Ọ bịara nwee mmasị na nka nka n'ogo nke zenith nke modernism oge gboo. Na 1923, mgbe ọ nọ na National Press, ọ zutere "onye a ma ama na egwu" DC Boonzaier, onye na-ese foto na onye na-akwado nkà ọma na Cape Town. Site na Boonzaier ọ matara onye nkatọ nka Bernard Lewis na onye na-ese ihe Moses Kottler. N'ikpeazụ, ndị enyi ya na ndị na-ese ihe ga-agụnye ndị na-ese ihe Enslin du Plessis, Jean Welz, Florence Zerffi na Irma Stern, onye na-ese ihe nkiri Katrine Harries, na, na-adịchaghị mma, Hendrik Pierneef, Erich Mayer, na Ruth Prowse, ndị òtù nke ụlọ akwụkwọ nke South Africa Impressionism na afọ 1915–1935. Nke a nwere ike ịbụ oge kachasị mkpa na nka South Africa, Scholtz nọkwa na ya niile. Ndị enyi akwụkwọ Scholtz bụ ndị ama ama na South Africa: MER, NP van Wyk Louw, Dirk Opperman na Boerneef.

Akụkọ maka Die Burger[dezie | dezie ebe o si]

  • 1971 December 13. "Bonnard se rol in vandag se kuns."
  • 1972 October 18. "Die verbondenheid van D.C. Boonzaier."
  • 1973 May 4. "Stern-argief nou in biblioteek."
  • 1973 May 7. "Stern-skatte na jare gevind."
  • 1973 June 15. "Stukke getuienis oor ons grootste digter."
  • 1973 September 10. "Voortrekkerhuis: Wenning se skilderye."
  • 1973 December 6. "Van Wyk Louw: Skugter, maar nie geheimsinnig."
  • 1973 December 31. "Le Vaillant en sy akwarelle."
  • 1974 March 15. "Historiese huis en Pierneef."
  • 1974 April 26. ",Nuwe' Caldecott opgespoor."
  • 1974 August 12. "Skildery van Wenning geïdentifiseer."
  • 1975 October 23. "'n Skildery van Wenning."
  • 1976 January 8. "Verhaal van beeld in Kaapstad."
  • 1976 March 10. "Kuns-speurwerk - en 'n verrassing."
  • 1977 January 24. "'n ,Nuwe' Kottler."
  • 1977 May 2. "Vroeë Caldecott-werk ontdek."
  • 1977 August 15. "Verlore skilderye van Caldecott ontdek."
  • 1978 January 18. "Noor se spotprente behou trefkrag."
  • 1978 February 9. "Werke van Kottler 'ontdek'."
  • 1978 August 9. "Identifikasie van 'n skildery."
  • 1978 October 2. "Hy was 'n opregte mens."
  • 1979 September 28. "Probleme met nagelate kunswerke."
  • 1979 December 12. "Vyf vroue en die Nuwe Groep."
  • 1980 March 19. "Katrine Harries se nagelate werk."
  • 1981 March 10. "Onderskatte en half vergete skilder."
  • 1981 April 9. "Malraux se groot slag."
  • 1981 June 8. "'Onbekende' werk van Boonzaier."
  • 1981 September 23. "SA Kunswerke wat verdwyn."
  • 1982 February 25. "Ou Kaap herleef in seldsame boeke."
  • 1982 February 26. "Geskiedenis van Kaapstad in ou kalenders."
  • 1982 March 8. "'n Groot skilder in 'n klein land."
  • 1982 June 22. "Ou boekwinkels en Kaapse kultuur."
  • 1982 July 7. "Besonderse kuns van Kay."
  • 1982 July 28. "Só het 'n boek ontstaan."

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

foto na onye na-akwado nkà ọma na Cape Town. Site na Boonzaier ọ matara onye nkatọ nka Bernard Lewis na onye na-ese ihe Mosesfoto na onye na-akwado nkà ọma na Cape Town. Site na Boonzaier ọ matara onye nkatọ nka Bernard Lewis na onye na-ese ihe Moses

Giliomee, JH 1990. "Die kunsversameling van prof. J. du P. Scholtz." Tydskrif vir geesteswetenskappe 30: 46–53 .

Raidt, Edith. 1980. "J. du P. Scholtz - Taalwetenskaplike." Stanpunte 33 (3): 2-14.