John Figueroa

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

[1]John Joseph Maria Figueroa (4 August 1920 - 5 March 1999) bụ onye na-ede uri na onye nkuzi Ndị Jamaica. Ọ rụrụ ọrụ dị mkpa na mmepe nke akwụkwọ Anglophone Caribbean ma dị ka onye na-ede uri ma onye na-akọ akụkọ. O nyere aka na mmepe nke Mahadum College of the West Indies dị ka onye ọrụ mbụ, ma nwee ọrụ n'otu oge ahụ dị ka onye mgbasa ozi, na-arụ ọrụ maka ụlọ ọrụ mgbasa ozi dị iche iche gụnyere BBC. [2] kụzikwaara na Jamaica, Britain, United States, Nigeria na Puerto Rico.

Akụkọ ndụ[dezie | dezie ebe o si]

[3] mụrụ Figueroa na Jamaica, ọ bụ nwa mbụ n'ime ụmụ 13 (10 n'ime ha dị ndụ mgbe ha bụ nwa ọhụrụ) nke Blanche Maria Palomino na Rupert Aston FigueroA. Ọ gụrụ akwụkwọ na St George's College, wee nweta agụmakwụkwọ iji gaa Holy Cross College, Massachusetts, gụsịrị akwụkwọ na 1942. [4] kụziri na St George's College na Wolmer's School na Jamaica . [1] [2] Mountain Peak, nchịkọta uri mbụ ya, pụtara na 1944. N'afọ 1946, ọ gara na British Council fellowship na Mahadum nke London iji mụọ maka diplọma nkuzi na nzere masta na agụmakwụkwọ. [4] mechara kụzie n'ụlọ akwụkwọ ụfọdụ dị na London, ma nọrọ afọ isii dị ka onye nkuzi Bekee na nkà ihe ọmụma na Institute of Education . [1] [4] nyekwara aka na nkatọ, akụkọ na uri na mmemme redio Caribbean Voices nke BBC nke Henry Swanzy mepụtara.

Na Jamaica, Figueroa ghọrọ onye West Indian mbụ a họpụtara ka ọ bụrụ oche na Mahadum College of the West Indies, na onye isi mbụ nke Faculty of Education. N'agbata afọ 1964 na 1966 ọ bụ prọfesọ nleta na Mahadum Rhode Island na Mahadum Indiana. Na mbido afọ 1970 ọ ghọrọ Prọfesọ nke Humanities na-eduzi Ngalaba Mmụta nke Centro Caribeno de Estudios Postgraduados, Puerto Rico. Site na 1976 ruo 1980 ọ bụ Prọfesọ nke Mmụta na Mahadum Jos na Naịjirịa. [3]

N'afọ ndị 1980 ọ kwagara UK, ebe ọ rụrụ ọrụ na Mahadum Open, ọ bụ Fellow na Centre for Caribbean Studies, Mahadum Warwick, na onye ndụmọdụ na agụmakwụkwọ ọdịbendị dị iche iche na Manchester. Ọ dezigharịrị akwụkwọ edemede abụọ Caribbean Voices (mpịakọta 1: Dreams and Visions na mpịakọta 2: The Blue Horizons, 1966 na 1970 n'otu n'otu), nchịkọta zuru oke nke uri West Indian. Ọ bụkwa onye nchịkọta akụkọ mbụ nke Heinemann Caribbean Writers Series.

Ọ rụkwara ọrụ dị mkpa na mmepe nke ọmụmụ Caribbean dị ka onye guzobere Caribbean Studies Association na Society for Caribbean Studies.

[2] [5] "na-egosipụta mmalite ya dị ka onye Jamaica nke [Hispanic] agbụrụ na onye Katọlik nke, ọ bụ ezie na ọ na-etinye aka na Caribbean, na-echegbu onwe ya iji chekwaa [ọdịiche nke] ihe nketa ya n'enweghị mgbaghara. Ọ siri ọnwụ na ịgbà abụghị naanị ngwá egwu Caribbean (enweghị obi abụọ ọ bụ igwu ala na Kamau Brathwaite) ma kwado mmekọrịta Derek Walcott na omenala edemede oge ochie na Europe. [6] N'ụzọ zuru oke, otu n'asụsụ Salypso, ọ bụ n'ụzọ ziri ezi, n'asụsụ Figueroa bụ n'ezie, ọ bụ na-akọwapụta ya bụ n'asụsụ Saley bụ n'okwu Skey nwere mmetụta zuru oke na-akọ.

Ebe ndebe ihe ochie[dezie | dezie ebe o si]

Nwa [3] nwanyị nyere akwụkwọ Figueroa na Mahadum nke West Indies na Mona ma debe ya na nchịkọta abụọ: otu na UWI Archive, nke ọzọ na West Indies Collection na Ọbá Akwụkwọ ahụ.

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

  • Blue Mountain Peak: Poetry & Prose (nke e bipụtara na nzuzo, Jamaica, 1944).
  • Love Leaps Here (nke e bipụtara na nzuzo, UK, 1962).
  • Ileghara Mmetụta anya (Three Continents Press, Washington, 1976)
  • The Chase: A Collection of Poems 1941-1989 (Peepal Tree Press, 1991)
  • Dị ka onye nchịkọta akụkọ: Caribbean Voices, vol. 1: Dreams and Visions (1966) na vol. 2, The Blue Horizons.

Ịgụ ihe ọzọ[dezie | dezie ebe o si]

  • Daryl Cumber Dance (ed.), Fifty Caribbean Writers: A Bio-Bibliographical Critical Sourcebook, Westport, CT: Greenwood Press, 1986, peeji nke 178-84. 

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Abụ uri Caribbean
  • Akwụkwọ Caribbean

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. Pamela Beshoff, "Obituary: John Figueroa", The Independent, 11 March 1999.
  2. 2.0 2.1 2.2 Paola Marchionni (2002). "Figueroa, John", in Alison Donnell: Companion to Contemporary Black British Culture. Routledge, 113–14. ISBN 978-1-134-70025-7. Paola Marchionni (2002). "Figueroa, John". In Alison Donnell (ed.). Companion to Contemporary Black British Culture. Routledge. pp. 113–14. ISBN 978-1-134-70025-7.
  3. 3.0 3.1 3.2 Esther Figueroa, "You Are Not Forgotten – The Literary Heritage of John Figueroa", Caribbean Literary Heritage, 7 June 2019.
  4. 4.0 4.1 4.2 Philip Nanton, "Wise words from the Caribbean" (John Figueroa obituary), The Guardian, 16 March 1999.
  5. Andrew Salkey, World Literature Today.
  6. Peepal Tree Press website.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]