Jump to content

John Francis Moore (onye na-ese ihe)

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Ihe oyiyi William Beckford n'elu nnukwu ihe ngosi ya, Guildhall, London, nke John Francis Moore dere.

John Francis Moore (nwuru na 1809) bụ onye na-ese ihe na-arụsi ọrụ ike na njedebe afọ nke 18 Britain.  egwu egwu ihe abụọ na Westminster Abbey .

Ndụ[dezie | dezie ebe o si]

Moore bụ onye ụgbọndọrọ Britain mana a njikwa ya na Hanover, Germany gburugburu 1725. [1] Mgbe a na-eche na ọ na-enyere na akwụkwọ akwụkwọ na Germany, ọ kwagara Britain gburugburu 1760. Na 1766 ihe ngosi mbụ ya na Society of Arts ka.  ekwuru: ihe iseokwua Britannia Reviver of Antique, Prompter to Modern Art

Moore lụrụ Mary, naanị nwa nwanyị na onye nketa nke John Early (d.1748), onye ọka ọka na onye nwe ya, nke o nwere ụmụ nwoke atọ, John Francis, Charles na James (d.1816) na ụmụ nwanyị atọ, Maria Teresa., Elizabeth Ann na Frances Agnes.

Nwa ya nwoke nke okenye, John Francis Moore nke nta (d.1793) bụkwa onye na-akpụ ihe mana ọ dị obere.  Ọ nwụrụ na nwata na nna ya emesịa soro otu 'J.  Smith sitere na 1790 gaa n'ihu.  Ụmụ Moore nke ọdụdụ gbasoro ọrụ nka nke nna ha wee ihe ndị na-ese ihe .

0Nwa nwa Moore Elizabeth Moore (1791-1864) nke Leyton, Essex ngosi Lord Mayor nke London na onye na-ere mere John Kinnersley Hooper (1791-1854).

.

Na-arụ ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

hụ [1]

  • Ihe ncheta nke Benedict Conquest, Irnham (1753)
  • Ihe ncheta maka Winfrid Bridger, St Mildreds, Canterbury (1757)
  • Ọtụtụ iberibe chimni maka Audley End House (1761)
  • Ihe ncheta nke James Brockman, Newington, Kent (1767)
  • Ihe ncheta maka Faith Sawrey, Katidral Bradford 1767)
  • Ihe oyiyi nke William Beckford Lord Mayor nke London (1767) emere maka Fonthill, ugbu a na Ụlọ ọrụ Ironmongers, London.
  • Ihe oyiyi nke Apollo (1769) amaghị
  • Bust nke Sir Henry Rushout, Worcester Infirmary (1769)
  • Ihe ncheta nke William Baker, Bath Abbey (1770)
  • Ihe ncheta nke Robert Hucks, Aldenham (1771)
  • Nnukwu ihe ncheta nye William Beckford Lord Mayor nke London (1772) Guildhall, London
  • Ihe ncheta nke Margaret Rae, Katidral Worcester (1772)
  • Ihe ncheta nye Thomas Patten, Warrington Parish Church (1772)
  • Ihe ncheta nye Lord Ligonier, Westminster Abbey (1773) [2]
  • Ihe ncheta maka ezinụlọ Rushout, Blockley (1775) gụnyere ọnụ ọgụgụ ndị ọzọ nke Michael Rysbrack.
  • Otu statuary: Mr Shirley nke Lord and Lady Ferrs gbara na Ettington (1775)
  • Ihe oyiyi nke Oriakụ Macaulay, St Stephen's, Walbrook (1778) (wepụrụ)
  • Ihe ncheta nye Lord Hawke, North Stoneham (1781)
  • Ihe ncheta nye Rev. Thomas, St Stephen's, Walbrook (1784)
  • Ihe ncheta nke Jonas Hanway, Westminster Abbey (1786)
  • Ihe ncheta nke Charles Wolfran Cornwall, Holy Cross, Winchester (1789)
  • Ihe ncheta nke John na Maria Chichester, Arlington, Devon (1791)
  • Ihe ncheta nye Joseph Blunt, Mapledurham (1793)
  • Ihe ncheta nye Thomas Wildman, Twickenham Parish Church (1795)
  • Ihe ncheta nke Peter Oliver, Marylebone Chapel, London (1795)
  • Ihe ncheta maka Barbara, Countess of Scarborough, Marylebone Chapel (1797)
  • Ihe ncheta nye Lady Maria Churchill, Lewisham Parish Church (1801)

Ihe ndetu[dezie | dezie ebe o si]

  1. Dictionary of British Sculptors, 1660–1851, Rupert Gunnis
  2. Westminster Abbey » John and Francis Ligonier. westminster-abbey.org. Retrieved on 4 December 2014.

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  • Ụlọ ndị England, Nikolaus Pevsner

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]