Juan Somavía

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Juan Somavía
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịChile Dezie
Aha enyereJuan Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya11 Eprel 1941 Dezie
Ebe ọmụmụChile Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaSpanish Dezie
Ọrụ ọ na-arụdiplomat, onye ọka iwu, Onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Dezie
onye were ọrụMba Ndị Dị n'Otu Dezie
Ọkwá o jiambassador Dezie
ebe agụmakwụkwọPontifical Catholic University of Chile Dezie
so naWorld Economic Forum Annual Meeting 2004 Dezie
Ihe nriteGrand Cross of the Order of the Sun of Peru‎ Dezie

 

Juan Somavía Altamirano (amụrụ Eprel 11, 1941) bụ onye bụbu onye isi oche nke International Labour Organisation (ILO). A họpụtara ya ka ọ bụrụ onye isi-isi-isi nke itoolu nke ILO site n'aka Òtù Na-achị Isi [1] na 23 Maachị 1998. Na 7 Nọvemba 2013, onye odeakwụkwọ ukwu UN Ban Ki-moon họpụtara ya ka ọ bụrụ onye ndụmọdụ pụrụ iche na imekọ ihe ọnụ n'etiti amụma mba ụwa. [2]

Oge dị ka Director-General[dezie | dezie ebe o si]

Oge ọrụ afọ ise ya malitere na 4 Maachị 1999, mgbe ọ ghọrọ onye nnọchite anya mbụ sitere na mpaghara ndịda nke onye isi ọgbakọ ahụ. Na Maachị 2003, a họpụtara Somavia maka oge nke abụọ nke afọ ise. A họpụtara ya ọzọ maka afọ ise nke atọ na Nọvemba 2008.

Kemgbe ọ malitere ọrụ na 1999, Somavía ewepụtala ihe ịma aka nke akụ na ụba na-agbanwe ngwa ngwa na-ewetara ILO. Na 1999, o nyefere Agenda Ọrụ Ya Dị Mma [3] na Mgbakọ Ndị Ọrụ Mba Nile, bụ nke Òtù Na-achị Isi na Nzukọ Ọgbakọ kwadoro.

Emezigharịrị ọrụ nke Office gburugburu ebumnuche anọ dị mkpa nke na-eme ka o kwe omume ịmepụta ebumnuche na ihe ngosi iji tụọ ọganihu na inye ndabere nke ajụjụ: ịmepụta ọrụ, [4] ikike na-arụ ọrụ, [5] nchedo ọha na eze [6] na mkparịta ụka ọha. [7]

ndabere[dezie | dezie ebe o si]

    • 1990–99: Onye nnọchite anya na-adịgide adịgide nke Chile na United Nations na New York;
    • 1993-94, 1998-99: Onye isi oche nke United Nations Economic and Social Council ;
    • 1996–97: Onye nnọchi anya Chile na Kansụl Nchebe Mba Ndị Dị n'Otu, gụnyere Onye isi oche nke Security Council n'April 1996 na Ọktoba 1997;
    • 1993-95: Onye isi oche nke Kọmitii Nkwadebe maka Nzukọ Ụwa maka mmepe mmekọrịta ọha na eze, Copenhagen. ; [8]
    • 1991-92: Onye isi oche nke Kọmitii Social nke United Nations Economic and Social Council ;
    • 1990–91: Onye isi oche nke kọmitii nke atọ nke United Nations na mmekọrịta mmadụ na ibe ya na nke ọdịbendị;
    • 1970–73: Odeakwụkwọ Executive nke Otu Ndị Azụmahịa efu nke Latin America na Chile; Onye nnọchi anya Chile na otu Andean ; Onye otu na onye isi oche nke Òtù Na-achị Isi nke Otu Andean;
    • 1968–70: Onye nnochite anya na onye ndụmọdụ nye Minista mba ofesi nke Chile na akụnụba na mmekọrịta ọha na eze, na-ahụ maka okwu dị iche iche gụnyere ILO.

Somavía malitere ọrụ ya dị ka agụmakwụkwọ. Site na 1967 ruo 1968, ọ bụ onye nkuzi gbasara akụ na ụba na mmekọrịta ọha na eze maka nkuzi amụma azụmaahịa GATT na Geneva. Na 1971, a họpụtara ya Prọfesọ nke International Economic and Social Affairs na Department of Political Sciences na Catholic University of Chile, bụ ebe o mere ka ILO na nhazi nke atọ ya pụta ìhè dị ka ihe ọmụmụ gbasara mmekọrịta mba ụwa. N'agbata 1976 na 1990, ọ bụ onye guzobere, onye isi nchịkwa na Onye isi oche nke Latin American Institute of Transnational Studies (ILET), n'oge nke ọ malitere ọtụtụ ọmụmụ banyere otu azụmahịa na mmegharị mmekọrịta ọha na eze na Mexico City na Santiago. Site na 1996 ruo 1999, Maazị Somavia bụ onyeisi oche nke Board nke United Nations Research Institute for Social Development (UNRISD). N'ime oge ọrụ ya niile, o deela ma kụziere ya ihe gbasara azụmahịa na ọrụ na ikike mmadụ ma na-ejide ọtụtụ akwụkwọ edemede na onyinye maka ọrụ ya na mpaghara udo, ikike mmadụ na mmepe mmekọrịta mmadụ na ibe ya.

Somavía na-egosipụtakarị mmasị siri ike na nkwado mmepe na akụ na ụba na mmekọrịta ọha na eze. N'ime njedebe 1960, mgbe ọ na-arụ ọrụ na General Agreement on Tariffs and Trade (GATT), ọ kwalitere òkè nke mba ndị na-emepe emepe na Kennedy Round. Site na 1970 ruo 1973, Maazị Somavía jere ozi dị ka onye otu na onye isi oche nke Board of Andean Development Corporation na Caracas ma rụsie ọrụ ike na-akwado nkwado mpaghara. Ọ bụkwa onye so na kọmitii ndị isi nke International Foundation for Development Alternatives na Nyon, Switzerland site na 1977 ruo 1995 ma nọrọ na Kọmitii Ndụmọdụ nke Mkparịta ụka Mmepe (nke Dag Hammarskjöld Foundation bipụtara) ihe karịrị afọ 25.

Somavía sonyeere aka na mweghachi ọchịchị onye kwuo uche ya na Chile. Ọ bụghị naanị na ọ bụ Onye isi oche nke International Commission of Democratic Coalition na Chile kamakwa onye nchoputa na odeakwụkwọ ukwu nke South America Peace Commission (1986-90). Maka ntinye aka ya na udo na oke ruru mmadu, e nyere ya "Leonides Proano Peace Prize" nke Òtù Na-ahụ Maka Ihe Ndị Ruuru Mmadụ na Latin America nyere ya.

Somavía etinyela aka na azụmahịa, ego na òtù ọha mmadụ kemgbe ọtụtụ afọ. Dị ka Secretary Executive nke Chile-Argentinian Chamber of Commerce, o wusiri njikọ dị n'etiti obodo azụmahịa na mba abụọ ahụ. Site na 1976 ruo 1982, Maazị Somavia bụ onye nhazi nke Nzukọ Ụwa nke Atọ, netwọk nke ndị na-eme ihe nkiri Africa, Asia, Latin America na Caribbean. Ọ bụkwa onye otu Board na osote onye isi ala Latin America nke World News Agency nke atọ, Inter Press Service (1976–89) dabere na Rome. Ya na Gabriel García Márquez, Onye meriri Nrite Nobel, Mr. Somavia nọchitere Latin America dịka onye otu MacBride Commission on International Communications (1980-82). N'ikpeazụ, ọ na-eje ozi dị ka onyeisi oche nke United Nations Committee of Parliamentarians for Global Action .

Amụrụ na 21 Eprel 1941, agụmakwụkwọ izizi Somavía mere na Chile, Netherlands, Belgium, United States na Ecuador. Na 1958, ọ laghachiri n'obodo ya ịgụ akwụkwọ iwu na Mahadum Katọlik nke Chile . Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na 1962, ọ gara n'ihu na ọmụmụ ihe dị elu na mmepe akụ na ụba na Ụlọ Akwụkwọ Iwu na Economics na Mahadum Paris . Mahadum Turin mere Somavia Laurea Honoris Causa na sayensị ndọrọ ndọrọ ọchịchị na Nọvemba 2001 wee nye ya nzere Doctorate Honoris Causa site na Mahadum Paris I Panthéon-Sorbonne na Mee 2003.

Ọ lụrụ Adriana Santa Cruz na ha nwere ụmụ abụọ.

Ihe odide ala ala peeji[dezie | dezie ebe o si]

  1. Archived copy. Archived from the original on 2008-03-25. Retrieved on 2008-03-28.
  2. Secretary-General Appoints Juan Somavía of Chile Special Adviser on Interregional Policy Cooperation
  3. Report of the Director-General: Decent Work. ILO website. Retrieved on 2007-03-27.
  4. Employment creation - About the ILO. Archived from the original on 2007-12-30. Retrieved on 2008-01-04.
  5. Rights at work - About the ILO. Archived from the original on 2007-12-15. Retrieved on 2008-01-04.
  6. Social protection - About the ILO. Archived from the original on 2007-12-30. Retrieved on 2008-01-04.
  7. Social dialogue - About the ILO. Archived from the original on 2007-12-09. Retrieved on 2008-01-04.
  8. World Summit for Social Development, Copenhagen, 1995. United Nations website. Retrieved on 2007-03-27.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

 

Àtụ:S-start Àtụ:S-dip Àtụ:S-bef Àtụ:S-ttl Àtụ:S-aft Àtụ:S-intgov Àtụ:Succession box Àtụ:S-end