Juana Rouco Buela

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Juana Rouco Buela

Juana Rouco Buela (Madrid, 1889 - Buenos Aires, 1969) bụ onye na-asụ Spanish-Argentine, onye nhazi anarcha-nwanyị nwanyị, ọkà okwu ọha, na onye na-akwado ọgụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị ụmụ nwanyi. O tinyere onwe ya na ntọhapụ nke ụmụ nwanyị ma bụrụkwa onye bụ isi nke anarcho-syndicalism Argentine. Ọ bụ otu n'ime ndị isi ụlọ ọrụ azụmaahịa Argentine na otu n'ime mgbasa ozi ọha kacha mma. Ọ gbakwara ebe a na-edebe akwụkwọ, na-ere akwụkwọ nta na akwụkwọ gbasara socialism, anarchism na ọrụ ndị ọzọ na akụnụba ndọrọ ndọrọ ọchịchị na ajụjụ ndị ọzọ nwere mmasị na ndị na-arụ ọrụ na Buenos Aires.

A mụrụ ya n'ezinụlọ na-arụ ọrụ, Rouco Buela kwagara Argentina mgbe ọ dị afọ iri na otu, ma kụziere onwe ya otu esi agụ na ide. O sonyere na nzukọ nke ụbọchị Mee nke afọ 1904. N'afọ 1907, Ọ jikọtara Centro Femeino Anarquista na Virginia Bolten, Teresa Caporaletti, Elisa Leotar, María Reyes, Violeta Garcia, Marta Newelstein, na Maria Collazo. N'otu afọ ahụ, a kpọghachiri ya na Spen; N'ebe ahụ, ọ zutere Federica Montseny, bụ onye nwere mmetụta dị ukwuu na Rouco Buela . O nwere ma ọ dịkarịa ala otu nwa, nwa nwanyị, Poema, amụrụ na Disemba 1923. [1] N'afọ 1964, o dere akụkọ ndụ onwe onye nke akpọrọ Historia de un ideal . Rouco Rouco Buela nwụrụ na 31 Ọktoba 1969 nke ọnya ha nwetara mgbe ụgbọ ala pipụ kụchara ya ọtụtụ ọnwa gara aga. ahụ.[1]

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. Figola (December 1969). "Juana Rouco Buela, viaje sin retorno" (in es). Tierra y Libertad 223: 1. 

Onye e nyere ya[dezie | dezie ebe o si]

Akwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]