Kọleji nke Matrons

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
The College of Matrons lere site na ndịda-ọdịda anyanwụ

The College of Matrons (ma ọ bụ Matrons' College ) bụ ụlọ obibi na ọrụ ebere n'ime Salisbury Cathedral Close, Wiltshire, England.  Ewubere ya na 1682 site n'aka Seth Ward, bishọp nke Salisbury, ka ụlọ ọrụ ebere maka mgbasa iri nke ndị di ha ọnwụ nke e chiri echichi n'ime dayọsis Salisbury .  [1] Ọ bụ na ndọtị nke Salisbury High Street na-abanye na katidral dị nso na North Gate.  Edepụtara ụlọ ahụ na Grade I na 1952

Akụkọ ihe mere eme[dezie | dezie ebe o si]

N'ime iwu nke ndị, a nwe ndị nwe ụlọ ka ha na-aga ozi Chineke abụọ kwa ụbọchị na katidral na akara ike ịpụ na katidral na-emechi ihe ụmụaka otu ọnwa n'afọ ọ lụlị.  Mgbe mbụ e hiwere ọrụ ebere ahụ, nhọrọ nke ndị inyom di ha nwụrụ bụ ọrụ nke Bishhọp Ward;  ọ nwụsịrị, ọrụ ahụ dabara n'aka bishọp na dean na isi .  N'ime awụ ndị na-agafe agafe, ọrụ ebere ahụ eritewo uru site n'ọchịchọ nke ndị dị iche iche, dịka ọmụmaatụ, William Benson Earle onye osisi 2000 Guinea na 1796, Thomas Henry Allen Poynder si Hartham Park na Corsham onye nyere  1,000 guineas na 1865, Helen Nevill, onye nyere £ 1,000 na 1929, na Mary Fletcher onye nyere £ 1,500 na 1953. Kọleji nke Matron na-enwetakwa ego sitere na ụlọ dị iche iche na Middlesex, London, Sussex, Cambridgeshire na Berkshire;  na 1883 mma ego ndị a ruru ihe dịka £28 kwa afọ.  ụgbọala, ka ọ na-erule njedebe nke mfe awụ nke 19, a gbapụtala ọtụtụ n'ime na-enye ụlọ ugbo ndị a ma ka ọ na-erule 1958 ndị ọrụ ebere na-enweta £13 kwa awụ site na ọrụ ugbo ugbo.[1]

Ọnọdụ obibi[dezie | dezie ebe o si]

[1]ozi nke ọrụ ebere ahụ, oke ego elele iji nhọrọ ego.  Site na shilling isii mbụ a na- ndị mbụ mbụ bi n'otu izu, na-enwe ezumike nka a na- ọgụ kwa afọ eruola £40 (shilling 15 kwa izu) na 1833, na oke ntozu nke ego a na-enweta kwa afọ maka  obibi eruola £20.  N'oge a ọnụ ọgụgụ ndị na-ekiri maka ibi n'iche alms "enweghị ọtụtụ".  Enwere ike na arịa nke ụmụaka na 1869 nke mere ka ọnụ ọgụgụ ndị matron alụlụ ruo, mana ọrịa ike iki ruo iri na ikike nke ndị ndu.  N'oge a, na-eche echiche nke ọnwa ọ bụghị ihe na- egwuregwu £ 60 kwa afọ, na-enwe ego ruru eru nke £ 50, na na-enwe ego ruru eru nke £ 50.  Salisbury ma ọ bụ Exeter.  Enwere matron ọrụ bi na 1907, ihe ka n'ọnụ nwere ego nke ha na ụfọdụ ndị na-arụ ọrụ.  N'afọ 1930 na 1940 ka atụnyere akara iji ọkụ oke ego ha ga-enweta mana ndị ọrụ ebere n'ihi na ndị ọrụ ndị ga-aga n'ihu n'ime oke £50.  N'afọ 1955, ewelitere oke nke iru eru ka onye bi na £200

Ụlọ ahụ[dezie | dezie ebe o si]

[1] Enwere ụfọdụ eji n'aka ma Christopher Wren haziri ụlọ ahụ.  [1] [2] A na-eji brik wuo ya na windo okwute gbara ya gburugburu, okwute okwute na taịlị uhie.  Ọ nwere n'ihu etiti nwere nku gbatịrị elele.  Ugogbe a na-edobe, oriọna nke nwé isi n'elu ụlọ nke agha edo gbara ya gburugburu ka edobere n'azụ ụlọ dị n'etiti ihu.  Enwere nkọwa chimni nkume nwere diagonally isii.  N'elu ọnụ ụzọ mbata nke nwe oghere, nke edobere na njedebe gable nke elu ụlọ, bụ akwa nhọrọ Royal nke na-akpa nke sitere na oge Stuart, nwere mkpuru osisi n'ụdị ọ elala.  Enwere mpaghara ubi n'azụ yana ụfọdụ ụlọ ndị ọzọ na-acha uhie uhie nwere njikọ.  Ozi ahụ dị n'ihu otu nke dị warara dị ogologo nke dị n'ime bri mbụ, ndị nwere ikike nwera ọnụ ụzọ atɔ, nke etiti nke ogidi nkume gbara ya gburugburu.  Mgbidi na ọnụ ụzọ àmá bụ ọkwa m depụtara iche na ụlọ.  [1] A gbatịpụrụ ma rụzi ụlọ ụlọ ahụ na 1870

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 (1962) "Salisbury: Charities", in Crittall: A History of the County of Wiltshire, Volume 6, Victoria County History. University of London, 168–178. Retrieved on 13 September 2022.