Jump to content

Kansụl Mba nke Òtù Ụmụ nwanyị Germany

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

National Council of German Women's Organisation – German Women’s Lobby (German: Deutscher Frauenrat – Lobby der Frauen na Deutschland) bụ otu nche anwụ German maka otu ndị metụtara ikike ụmụ nwanyị na nha anya okike. Otu n'ime ọgbakọ ụmụ nwanyị kacha ibu na Europe, ọ gụnyere otu ndị otu 62 nwere ndị otu nde iri na otu.[1]

Akụkọ ihe mere eme na iwu

[dezie | dezie ebe o si]

E hiwere ya na 1951 ma na-ele onwe ya anya dị ka onye nọchiri Bund Deutscher Frauenvereine, nke dị site na 1894 ruo 1933. [2]

Kansụl ahụ, dị ka Bund Deutscher Frauenvereine, bụ omenala nche anwụ maka òtù ụmụ nwanyị bourgeois ma ọ bụ "bourgeois-liberal" ụmụ nwanyị, mana ka oge na-aga, e mepụtara profaịlụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị sara mbara n'ihi njikọ dị n'etiti òtù ụmụ nwanyị bourgeois-liberal na ndị otu. òtù ụmụ nwanyị na-arụ ọrụ ma ọ bụ na-elekọta mmadụ, dị ka otu ndị ọrụ sonyekwara n'otu ahụ. Taa, ọ bụ nche anwụ sara mbara na nnọchite anya maka otu ụmụ nwanyị German nwere ndị otu 62 na ndị otu nde iri na otu.

National Council of German Women's Organizations malitere nguzobe nke CEDAW Alliance Germany, ma na-eje ozi dị ka ụlọ ọrụ na-anabata ya. Ọ bụ onye guzobere European Women's Lobby na isi mba ya kachasị ukwuu.

Kansụl a na-arụsi ọrụ ike n'ịkwado maka ikike ụmụ nwanyị na nha anya na ndọrọ ndọrọ ọchịchị, ọrụ, na n'ime ezinụlọ. Ebumnuche bụ isi bụ ezigbo nha anya n'etiti nwoke na nwanyị n'akụkụ niile nke ndụ. Nzukọ a na-arụ ọrụ n'ụkpụrụ onye kwuo uche ya, na-akwado ndidi, ma na-emesi mmekọrịta mba ụwa ike. Nghọta ya banyere ọrụ ya gụnyekwara ịkwado ikike ụmụ mmadụ nke ndị pere mpe, na narị afọ nke 21, otu ahụ etinyekwara aka n'ịkwado maka ikike nke ndị mmadụ n'otu n'otu na obodo ndị ọzọ queer na Germany. Ya mere kansụl ahụ na-emegide transphobia, na-akwado njirimara nwoke na nwanyị ma kwuo na "ụmụ nwanyị trans bụ ụmụ nwanyị na anyị kwesịrị ịnọchite anya ha ma gbachitere ikike ha."[3] National Council of German Women Organisation bụ onye otu Bündnis gegen ein. Sexkaufverbot, nke German Women Lawyers Association kwadoro, nke na-arụ ụka na "imebi ọrụ mmekọahụ adịghị echebe megide mmanye, kama na-eduga n'ihe ize ndụ ahụike, ime ihe ike, na ọnọdụ ibi ndụ dị egwu. [3][4]

Irene Stoehr, onye sayensị mmekọrịta mmadụ na ibe ya na onye nta akụkọ na Rita Pawlowski so na ndị isi nke ndị nchịkọta akụkọ nke nzukọ a. [5]

Kemgbe afọ 2021, Beate von Miquel jere ozi dị ka onye isi oche nke nzukọ ahụ. [6]

  • Kansụl Ụmụ nwanyị nke Mba Ireland
  • Ebe Ndị Nwanyị Na-anọ n'Ụlọ Nzukọ

Ebem si dee

[dezie | dezie ebe o si]
  1. Bekanntmachung der öffentlichen Liste über die Registrierung von Verbänden und deren Vertretern, Deutscher Bundestag
  2. Angela Icken, Der Deutsche Frauenrat: Etablierte Frauenverbandsarbeit im gesellschaftlichen Wandel, Springer, 2013
  3. "Frauenrat unterstützt Selbstbestimmungsgesetz: "Wir dürfen Gewaltformen gegen Frauen nicht gegeneinander ausspielen"", Der Tagesspiegel. Retrieved on 6 October 2023.
  4. „Eine Kriminalisierung von Sexarbeit schützt nicht vor Zwang, sondern führt zu mehr Gesundheitsrisiken, Gewalt und prekären Lebensverhältnissen.“. Deutscher Juristinnenbund. Retrieved on 6 March 2024.
  5. Inge von Bönninghausen: Mit demokratischem Elan. Die Rolle der politischen Frauenpublizistik, in: Die unfertige Demokratie (siehe Bibliografie), o. S.. 
  6. Dr. Beate von Miquel. Retrieved on 2022-09-10.