Katherine D. Tillman

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Katherine D. Tillman

  Katherine Davis Chapman Tillman (February 19, 1870 - November 29, 1923) bụ onye edemede America.

Oge ọ malitere[dezie | dezie ebe o si]

Tillman na 1891

A mụrụ Katherine Davis Chapman na Mound City, Illinois, nwa nwanyị nke Laura na Charles Chapman. Nne ya bụ onye nkuzi.[1] Ọ gara ụlọ akwụkwọ ruo mgbe ọ kwagara Yankton, South Dakota mgbe ọ dị ihe dị ka afọ iri na abụọ; nna ya zụlitere nkịta na-achụ nta na Yankton.[2][3] Ọ gara Mahadum Steeti nke Kentucky (nke a na-akpọ Simmons College of Kentucky) na Mahadum Wilberforce .[4]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

N'ụlọ akwụkwọ sekọndrị, Chapman malitere ide uri na ide akwụkwọ akụkọ na akwụkwọ akụkọ. Uri mbụ ya, "Memory", pụtara na 1888, na The Christian Recorder . N'afọ ahụ, o bipụtara usoro isiokwu na The Christian Recorder na American Baptist nke mere ka ọ bụrụ onye a ma ama. Ọ bụkwa onye nyere aka na mbiputa magazin, Our Women and Children na Indianapolis Freeman .[2] Ọ na-edekwa akụkọ dị mkpirikpi, uri, edemede, na egwuregwu, ma na-enyekwa aka ugboro ugboro na magazin okpukpe dịka A. M. E. Church Review nke mba ahụ kesara. Akụkọ ifo nke Tillman gụnyere akwụkwọ akụkọ Beryl Weston's Ambition: The Story of an Afro-American Girl's Life (1893) na Clancy Street (nke a na-eme, 1898-1899). O dere ihe nkiri akụkọ ihe mere eme, Thirty Years of Freedom (1902) na Fifty Years of Freedom (afọ 1910). E bipụtara akwụkwọ uri ya, Recitations, na 1902. Isiokwu ya na-abụkarị ozi na-akwalite, ọkachasị maka ụmụ agbọghọ ojii, dịka na agbamume a sitere na "Afro-American Women and their Work" (1895):

A na-ebo anyị ebubo na anyị bụ ndị isi na-adịghị mma; ugbu a, ọ bụrụ na anyị nwere ike igosi na site na obi na ụbụrụ a zụlitere, anyị nwere ike ime otu ihe ahụ nke ụmụnne anyị nwanyị mara mma nke agbụrụ Caucasian rụzuru, ihe mere, anyị agbaghaala ụgha ahụ.

Dị ka nwunye onye ụkọchukwu, ọ biri na steeti dị iche iche, kụzie, ma soro ìgwè ụmụ nwanyị chọọchị na òtù ndị ozi ala ọzọ rụọ ọrụ. Ọ bụ onye ọrụ nke National Association of Colored Women's Clubs na 1910s.[5] N'oge Agha Ụwa Mbụ, a họpụtara Katherine D. Tillman ka ọ bụrụ onye nduzi mgbasa ozi maka National Association of Negro Women's Clubs, iji mee ka ọrụ agha nke ụmụ nwanyị Africa-America, na Red Cross ma ọ bụ na ikike ndị ọzọ pụta ìhè.

Ndụ onwe[dezie | dezie ebe o si]

Kate Chapman lụrụ Rev. George M. Tillman na 1894. Ha nwere nwa nwanyị, Dorothy. Tillman dara ọrịa ma nọrọ n'ụlọ ọgwụ mgbe ọ na-aga Nzukọ nke asatọ nke Women's Parent Mite Missionary Society nke African Methodist Episcopal Church, nke e mere na Brooklyn n'October 3 , 1923.[6] Ọ nwụrụ n'ụbọchị ekele (November 29) na 1923.[7]

N'afọ 1960 na 1970 e nwere Katherine D. Tillman Missionary Society na Betel A. M. E. Church na Leavenworth, Kansas, aha ya bụ ncheta ya.

Ebensidee[dezie | dezie ebe o si]

  1. Lawson Andrew Scruggs, Women of Distinction: Remarkable in Works and Invincible in Character (Scruggs 1893): 203-204.
  2. 2.0 2.1 Penn, Irvine Garland. The Afro-American press and its editors. Willey & Company, 1891. p388-392
  3. Williard B. Gatewood, Jr., "Kate D. Chapman Reports of the 'Yankton Colored People,' 1889," South Dakota History 7(1)(Winter 1976):32-35.
  4. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named TateWorks
  5. John Russell Hawkins, Centennial Encyclopedia of the African Methodist Episcopal Church, Volume 1 (AME Church 1916): 228.
  6. Golden Jubilee: The Eight Quadrennial Convention of the Women's Mite Missionary Parent Society of the African Methodist Episcopal Church (1925).
  7. "A Noted Woman Dies. Editor and Manager of Women's Missionary Recorder. Passes Away.” Kansas City Advocate 7 Dec. 1923

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

  • Works by Katherine D. Tillman at LibriVox (public domain audiobooks)